Nummer 3 2006 - Intelligent Logistik

ASTRAZENECA
Differentierad materialförsörjning
för AstraZeneca
AstraZeneca skulle ur försörjningssynpunkt tjäna på att dela med sig mer information
till leverantörer, skriver Cecilia Blänning och Caroline Lindberg.
Artikel är baserad på ett examensarbete vid AstraZeneca och Ekonomiska institutionen
vid Linköpings Universitet, hösten 2005.
AV CECILIA BLÄNNING OCH CAROLINE LINDBERG
LÄKEMEDELSBRANSCHEN har generellt sett varit långsam att tillämpa
de typer av supply chain-samarbeten för materialförsörjning
som utvecklats och praktiserats inom andra branscher de senaste
decennierna, framförallt inom dagligvaruhandeln med högfrekventa
konsumentprodukter. Det beror bl.a. på att branschen
är hårt styrd av tekniska, regulatoriska och strukturella faktorer.
Dessutom har läkemedlen genererat stora vinster under de år de
skyddats av patent och inte tvingats fokusera på effektiviteten i
den operativa verksamheten i någon större utsträckning.
Drug Substance Supply (DSS) i Södertälje, för vilkas räkning
denna studie har utförts, köper in och tillverkar den aktiva
substansen till läkemedlen, s.k. API (Active Pharmaceutical
Ingredient). DSS är en del av
AstraZeneca DSS skulle ofta kunna förbättra effektiviteten i sin materialanskaffning
genom att i större utsträckning än idag dela med sig av information till
leverantörerna men endast ett fåtal av de produkter DSS köper in, är lämpade
för leverantörsstyrda lager, skriver Cecilia Blänning (tv) och Caroline Lindberg.
Sweden Operations, AstraZenecas största produktions- och
varuförsörjningsenhet.
I samband med att flera viktiga patent har gått ut, har Astra-
Zeneca blivit allt mer konkurrensutsatt och känner även av en
större prispress. Under senare tid har det kommit krav på effektivisering
av logistiska processer. DSS ska, som ett led i detta,
bidra till att stärka det strategiska arbetet mot företagets leverantörer.
Syftet med vår studie har utifrån detta varit att ta fram lämpliga
för-sörjningslösningar för materialförsörjningen mellan
DSS och dess leverantörer, samt att ta fram en modell för val av
lämplig försörjningslösning för en given produkt- och leve-rantörssituation.
Från låg till hög grad av integration
Utifrån en omfattande litteraturstudie av befintlig försörjningsteori
togs fem försörjningslösningar, fram som anses lämpliga
för DSS att arbeta efter.
Försörjningslösningarna utformades på en strategisk nivå,
utifrån ett antal beslutskriterier som ansetts centrala.
De fem försörjningslösningarna som presenterats i studien är
traditionell försörjning med och utan informationsdelning, konsignationslager
samt två former av leverantörsstyrda lager.
Dessa försörjningslösningar går från en låg till en hög grad av
integration och samarbete mellan parterna. Var och en av försörjningslösningarna
har potential att generera positiva effekter
för båda parter, förutsatt att de används i en korrekt produktoch
leverantörssituation. Dock bör det tilläggas att utfallet av de
försörjningslösningar vi rekommenderat till stor del beror på
hur väl DSS genomför eventuella förändringar. Det är viktigt att
påpeka att de positiva effekterna inte uppnås per automatik. Hur
INTELLIGENT LOGISTIK 3/06 47