Nummer 3 2006 - Intelligent Logistik

More documents

Recommendations

Info

Fokus på logistikberedarna och deras arbete Fokus är inte på logistikberedarna och deras arbete Studierna som exemplen ovan är hämtade från gjordes med syftet att undersöka möjligheterna att integrera logistikaspekter tidigt i produktutvecklingsprojekt och utforma logistiksystemet parallellt med produkten och resten av produktionssystemet. Det visade sig emellertid att flera av svårigheterna med överföring och användning av preliminär information inte är direkt relaterade till en sådan concurrent-engineering-miljö, utan är mer allmänt relaterade till utformning av logistiksystem under produktutvecklingsprojekt, oavsett om utformningen görs parallellt med produktoch produktionssystemsutformningen eller utförs som sista steg efter produktoch produktionssystemsutformningen. De svårigheter som är relaterade till en concurrent engineering miljö beror huvudsakligen på att aktiviteter som är beroende av varandra utförs parallellt, vilket påverkar huruvida information överförs i tid, är komplett samt är tolkningsbar. Detta innebär t ex: • att information som behövs för att utföra en aktivitet ännu inte har producerats eller är preliminär. • att tidig överföring av preliminär information inte alltid är naturlig för de som är involverade i ett projekt. Man vill vänta med att lämna ifrån sig informationen tills den är definitiv. • att preliminär information kan förändras i mer eller mindre omfattning, tidigt eller sent i projekten. Det är därför svårt att uppskatta i vilken omfattning preliminär information kan användas för utformning av logistiksystem, d vs uppskatta vilken status informationen har. De svårigheter som är mer allmänt relaterade till utformning av logistiksystem under produktutvecklingsprojekt tar inte hänsyn till huruvida beroende aktiviteter utförs i sekvens eller parallellt, utan är mer relaterade till informationsöverföring mellan olika avdelningar och berör tillgänglighet, användbarhet, relevans samt huruvida informationen går att förstå. Dessa svårigheter innebär t ex.: att logistikberedare inte vet var de kan hitta den information som behövs eller vem de skall fråga för att få information. • att informationen inte finns tillgänglig i något informationssystem och logistikberedarna måste fråga flera personer för att få informationen. Personlig kommunikation är väsentlig i produktutvecklingsprojekt för att klara upp frågetecken. Men om det är den enda informationskällan, finns det risk att sökandet efter information blir mycket tidsödande och resulterar i data som är motsägelsefull och inte komplett. • att även om informationen finns tillgänglig i ett informationssystem är det inte säkert att logistikberedare kan få fram informationen ur dessa system. Vissa informationssystem, t.ex. CADsystem, används huvudsakligen av konstruktörer. <strong>Logistik</strong>beredare har inte den utbildning som behövs för att använda dem. • att informationen som behövs är av det slag att det är en bedömningsfråga och därför inte finns dokumenterat, t ex hur känsligt materialet på produktens yta är, vilket påverkar hur produkten kan hanteras, förpackas, transporteras, etc. • att många av de data som behövs för utformning av logistiksystem finns på ritningar, men många logistikberedare anser det vara svårt att läsa och förstå ritningar vilket resulterar i att Fokus på svårigheter relaterade till en concurrent engineering miljö Jobba med indikatorer, standarder och scenarier för att kunna använda preliminär information i utformningsprocessen Kategorisera data för att informera om hur preliminära de är och i vilken utsträckning de kan användas Använda informationssystem för att förbättra tillgänglighet och applicerbarhet informationssökningen tar lång tid och att information som faktiskt finns tillgänglig inte kommer till an-vändning. • att den tillgängliga informationen har producerats för annat ändamål och inte är anpassad efter behoven vid utformning av logistiksystem. T ex kan det finnas information om produktens material, men inte om hur känsligt detta material är. • att logistikberedarna inte kan beskriva vilken information de faktiskt behöver. Angreppssätt Angreppssätt för att hantera dessa svårigheter, bör fokusera både på svårigheter som är relaterade till en concurrent engineering miljö och på svårigheter som är mer allmänt relaterade till utformning av logistiksystem. Dessutom är det viktigt att poängtera att ansvaret för att förbättra informationshanteringen ligger både hos logistikberedarna, hos dem som producerar informationen samt hos företaget som helhet, vilket illustreras i figur 2, där angreppssätt för att förbättra överföring och användning av information kategoriseras. De fyra angreppssätten utgör komplement till varandra. Valet handlar inte om vilket angreppssätt man skall välja, utan snarare var man skall börja. Många företag arbetar inte integrerat med logistikaspekterna i de tidiga produktutvecklingsfaserna. För att börja detta arbete kan det vara klokt att först ta itu med de svårigheter som inte är relaterade till en concurrent-engineering-miljö, eftersom de antagligen ökar i en sådan miljö, p g a den osäkerhet som tillkommer i tidiga faser. * e-mail: eva.johansson@chalmers.se Fokus är inte på svårigheter relaterade till en concurrent engineering miljö Förbättra logistikberedarnas kompetens genom utbildning och tillgång till modeller och verktyg Använda informationssystem för att förbättra tillgänglighet och applicerbarhet Figur 2: Angreppssätt för att förbättra överföring och användning av information. 34 PLANNYTT 3/06
PRODUKTION Lean spränger fabrikernas väggar Tillverka bara det som behövs, när det behövs och gör rätt från början. Då blir det få fel och inget spill. AV NILS-ERIK LINDELL DET LÅTER ENKELT när professor Thomas J Goldsby från Kentucky-universitetet i Lexington, USA delar med sig av sina tankar vid ett seminarium under <strong>Logistik</strong> & Transportmässan i Göteborg i maj, inbjuden av BT. Thomas J Goldsby är, som den amerikanska titeln lyder, Associate Professor of Supply Chain Management. Han är en flitigt anlitad föredragshållare, författare, skribent i världens logistiska fack-pressen och han har just, tillsammans med Robert Martichenko, gett ut det nya standardverket om lean; ”Lean Six Sigma Logistics: Strategic Development to Operational Success.” Thomas J Goldsby är själv ung, men hans forskning kring lean och Six Sigma går långt tillbaka, till Japans industrihistoria och till Kaizen, ledningskonceptet som innebär ständiga förbättringar. Grundpelarna är kvalitet, engagemang, förändringsvilja och kommunikation bland alla inblandade. – I Lean Six Sigma Logistics är ett av de viktigaste elementen att minska allt spill, säger Thomas J Goldsby. Spill i fråga om material, resurser och tid. Detta säkrar i sin tur en hög kvalitet, med få fel. Målet är högst 3–4 fel på en miljon operationer. Det är svårt att uppnå enbart genom att optimera processerna. Tillverknings- och serviceproblem måste lösas. I USA talar man om ”fire fighting”, brandbekämpning. Även i tjänstesektorn – Lean production började inom fabrikens fyra väggar, men jag sprängde den ramen, förklarar Thomas J Goldsby med vanlig amerikansk blygsamhet. – Nu är Lean Production och Six Sigma Logistics två kompletterande system. – Det är viktigt att se helheten i en kedja, att få ett helt system att fungera optimalt, att utmana en process och förbättra den löpande, utan att stoppa produktionen säger Thomas J Goldsby. Det är viktigt att se helheten i en kedja, att få ett helt system att fungera optimalt, att utmana en process och förbättra den löpande, utan att stoppa produktionen. Begreppet Six Sigma står för sex statistiska standardavvikelser från ett medeltal. Metoden ger teknik och verktyg för att förbättra produktionen och ”Lean har utvecklats och används också i tjänstesektorn.” reducera felen i vilken process det än gäller. Det började hos Motorola, där miljoner komponenter tillverkas i en löpande process . Sedan togs Six Sigma upp av bl a Toyota. Toyotas tillämpning har blivit den mest omtalade. Metoden har därefter utvecklats och används även inom icke-tillverkande processer, i tjänstesektorn, medicin- och försäkringsbranschen. – Ledande företag har funnit att Lean och Sigma är lika effektiva inom yttre logistik som i produktionen, påpekar Thomas J Goldsby. – De har upptäckt att de genom att medvetet och löpande analysera en process och den kunskap detta ger, kan reducera antalet avvikelser och öka hastigheten i hela materialförsörjningskedjan. Det kan dock uppträda hinder som inte är så lätta att korrigera. – USA har t ex en brist på 20 000 lastbilschaufförer. Det är lätt att inse vilken effekt det får i en materialförsörjningskedja. Transportkostnaderna i USA motsvarar bara 5,5 procent av BNP. Avregleringen av transportbranschen har ökat effektiviteten och lett till omstrukturering. – Men fortfarande går alltför många lastbilar halvtomma, påpekar Thomas J Goldsby, och förarna tillbringar en stor del av arbetsveckan med att vänta på att fordon ska lossas eller lastas. Där kan en strikt tillämpning av Six Sigma ge stora vinster. – Toyota är mästaren när det gäller Lean och Six Segma, hävdar Thomas J Goldsby. Toyota vinner ständigt marknadsandelar i USA, medan deras amerikanska konkurrenter mer eller mindre skänker bort sina bilar för att inte helt tappa greppet om kunderna. ”Allt fler tar efter” Varför använder då inte GM och Ford samma logistikupplägg? Kunskapen finns ju tillgänglig sedan länge. – Till viss del har de insett fördelarna, men de har händerna bakbundna av de anställdas kollektivavtal, hävdar Thomas J Goldsby. – Går en glödlampa sönder i Toyotas fabrik så byter bilbyggaren själv ut den. Hos GM eller Ford i USA kräver facket att en elektriker kallas in. Då blir det lätt hack i produktionskedjan. Toyota och Hyundai ligger i sin produktion i USA långt fram och har klara konkurrensfördelar av att tidigt ha tillämpat Lean Six Sigma Logistics. Men nu tar alltfler efter. – Jag uppskattar att hälften av amerikansk tillverkande industri har tagit till sig dessa system i en eller annan form, säger Thomas J Goldsby. * INTELLIGENT LOGISTIK 2/06 35
Page 1 and 2: Intelligent Logistik Pris: 70 krono
Page 4 and 5: Utbyggnaden av Skandinaviens störs
Page 6 and 7: Närhet till attraktiva marknader i
Page 8 and 9: BUTIKSLOGISTIK Logistiken allt vikt
Page 10 and 11: FOTO: LENA SONNE Med Stadiums nya l
Page 12 and 13: NYHETER Växande e-handel kräver s
Page 14 and 15: NYHETER Electra nytt logistikföret
Page 16 and 17: HAMNSPECIAL Tre av världens fyra s
Page 18 and 19: HAMNSPECIAL Systemtänkande och pen
Page 20 and 21: HAMNSPECIAL Trollhättan och Skogha
Page 22 and 23: HAMNSPECIAL Mix av samarbete och ko
Page 24 and 25: AFFÄRER Nordic Capital ger doldis
Page 26 and 27: GRÖN LOGISTIK Gröna tåg på grö
Page 28 and 29: GRÖN LOGISTIK Transportindustrin h
Page 30 and 31: PLAN-konferensen samlade nära 600
Page 32 and 33: Certifieringsprogram i logistik PLA
Page 36 and 37: FOTO: LENA SONNE Professor Dag Eric
Page 38 and 39: PRODUKTION Insourcing och ökad eff
Page 40 and 41: LOGISTIK ”Bättre logistik kan r
Page 42 and 43: TRUCKBOOMEN Truckbranschen ett sven
Page 44 and 45: Carl Wilhlemsson, Afton i hamnen fr
Page 46 and 47: RECENSION Något av ett standardver
Page 48 and 49: ASTRAZENECA automatik. Hur väl imp
Page 50: LEAN Lean - en företagsfilosofi so

Nummer 3 2006 - Intelligent Logistik

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?