Nummer 3 2006 - Intelligent Logistik
Nummer 3 2006 - Intelligent Logistik
Nummer 3 2006 - Intelligent Logistik
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
HAMNSPECIAL<br />
Tre av världens fyra största<br />
hamnar i Kina<br />
Tre av världens fyra största containerhamnar ligger i sydöstra Kina. Nyligen klättrade<br />
hamnen i den ekonomiska frizonen Shenzhen i Sydkina upp till fjärdeplats på den världslista<br />
som toppas av Hongkong, Singapore och Shanghai.<br />
SHENZHEN NÄRA HONGKONG var Kinas första ekonomiska frizon.<br />
Hamnarna i Shenzhen fortsätter att expandera. 2003 klättrade den<br />
till 4:e plats i världstoppen och utmanar nu Shanghai om tredjeplatsen.<br />
Under första kvartalet i år ökade antalet fraktade containrar<br />
i Shenzhen med 30 procent.<br />
Men även Shanghai ökar starkt. Shanghais gamla<br />
hamn har haft en tillväxt på nästan 30 procent årligen.<br />
Men den är överansträngd och slammas hela<br />
tiden igen av sediment från Yangziflodens utlopp.<br />
Därför går det inte att komma in med de största<br />
containerfartygen.<br />
Nya Yangshan däremot kan ta emot de största<br />
oceangående fartygen.<br />
Shanghai blev förra året världens största hamn<br />
räknat i tonnage (443 milj. ton) och den tredje<br />
största räknat i containers.<br />
Shou Ma, professor vid World Maritime University:<br />
– Utvecklingen i Shanghai är häpnadsväckande.<br />
Under 14 år har Shanghais ekonomi växt med tvåsiffriga<br />
tal.<br />
Även övrig infrastruktur expanderar i rasande<br />
tempo. På Pudongflygplatsen togs en ny landningsbana<br />
nyligen i bruk. Shanghai kunde 2005 registrera<br />
375 000 flygplansrörelser, med 41 miljoner passagerare.<br />
Fram till 2011 satsas på att uppgradera och bygga ut tjänstesektorn.<br />
– En ny djuphamn, Yangshan, öppnade i december 2005 på<br />
ön Lilla Yangshan. Dit leder en 32,5 kilometer lång bro d v s<br />
dubbelt så lång som Öresundsbron.<br />
Allt gods till Europa går nu via Yangshan.<br />
Ny hamnstad med logistikcenter och handelszon<br />
En helt ny hamnstad håller på att växa fram på landsidan,<br />
Luchaogang, med logistikcenter och handelszon. Godset transporteras<br />
sedan vidare på en ny, sexfilig motorväg men ingen<br />
järnväg. Första spadtaget togs 2002. Den första fasen har fem<br />
kajer.<br />
När hela projektet är klart kommer det att omfatta 52 kajer med<br />
– Kinas handel kan inte fortsätta<br />
att växa som nu, säger Shou Ma<br />
professor, World Maritime University.<br />
en containerkapacitet på 20 miljoner TEU. Totalkostnad: ca 130<br />
miljarder SEK. Shanghais ställning som en av världens tre största<br />
hamnar kommer därmed att stärkas.<br />
– 1983 hade Kina 1,1% av världshandeln. 2005 hade andelen<br />
stigit till 9,9 %. De tre stora kinesiska hamnarna hanterade<br />
förra året 75,8 milj TEU, vilket är mer än 20% av<br />
världens totala volym, säger Shou Ma.<br />
”Utvecklingen kommer snart att vända”<br />
Trots försök till avkylning i ekonomin, växte<br />
Shanghais BNP med 11,5% under 2005. World<br />
Expo 2010 är ett huvudprojekt under perioden i<br />
Shanghai.<br />
Kommer Kina att fortsätta att ha denna gigantiska<br />
utvecklingstakt?<br />
– Nej, det kan inte fortsätta i samma takt, menar<br />
Shou Ma. Det kommer snart att vända.<br />
– Importen till Kina blir allt viktigare. Kina är<br />
redan världens största marknad för mobiltelefoner,<br />
TV, DVD och nummer tre för bilar.<br />
Kina har fortfarande en rad fördelar. Landet har en<br />
välutbildad arbetskraft, tuff konkurrens, kineser är<br />
högmotiverade och villiga att lära och Kina har en<br />
ökande privat sektor. En miljon nya civiligenjörer<br />
utbildas – årligen. Det är några av de faktorer som<br />
Shou Ma nämner.<br />
Vilka länder blir Kinas främsta konkurrenter i framtiden?<br />
– Indien, svarar Shou Ma utan att tveka.<br />
– De har ett demokratiskt styre, engelska som språk och en<br />
yngre befolkning. Men 40% är analfabeter, medan Kina bara<br />
har 4% och bortsett från politik så har den kinesiska staten möjlighet<br />
att styra utvecklingen på ett effektivare sätt och har visat<br />
att de kan gynna en ekonomisk utveckling.<br />
Men lönerna ökar kraftigare i Kina än i Östeuropa så det påverkar<br />
väl priserna?<br />
– Ja, men det tar betydligt längre tid att få högre lön i Kina,<br />
jämfört med t ex Östeuropa eftersom det här är gott om<br />
arbetskraft, säger Shou Ma.*<br />
LS<br />
16 INTELLIGENT LOGISTIK 3/06