Denna bok innehåller tio artiklar som behandlar olika aspekter av ...
Denna bok innehåller tio artiklar som behandlar olika aspekter av ...
Denna bok innehåller tio artiklar som behandlar olika aspekter av ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Fig 5. Handtag till<br />
völva-/mätst<strong>av</strong>.<br />
Foto. Mathias Bäck.<br />
mans måste har utgjort en konstruk<strong>tio</strong>n. De två västliga<br />
stolphålen hade en diameter på cirka 0,90 m. Dessa stolphål<br />
var även djupare, 0,35-0,40 m, än motsvarande östliga<br />
dito. Stolphålen i den östra delen <strong>av</strong> konstruk<strong>tio</strong>nen hade<br />
en diameter på cirka 0,70 m och var inte mer än cirka 0,35<br />
m djupa. Det inbördes <strong>av</strong>ståndet mellan de respektive<br />
stolpparen var inte mer än 2,3 m räknat från centrum <strong>av</strong><br />
stolphålet. Avståndet mellan de västra och det östra paret<br />
stolpar var, från centrum <strong>av</strong> stolpen räknat, cirka 6,20 m.<br />
Den stora stenkonstruk<strong>tio</strong>nen är resultatet <strong>av</strong> en omfattande<br />
arbetsinsats. Detta har sannolikt krävt en samordnad<br />
insats <strong>av</strong> fler människor än vad <strong>som</strong> fanns på ett par<br />
gårdar, vilket tyder på att platsen inte varit privat utan har<br />
fungerat för ett större lokalt eller regionalt kollektiv.<br />
Stolpar strax söder om plattformen<br />
Omkring <strong>tio</strong> meter söder om stenkonstruk<strong>tio</strong>nen fanns en<br />
samling <strong>av</strong> ca 20 stolphål. Stolparna tycktes grupperade i<br />
fem eller sex forma<strong>tio</strong>ner om vardera tre stolpar. Fyra <strong>av</strong><br />
dessa stolpgrupperingar bildade en svag båge, liknande en<br />
mindre ”skärmvägg” , men däremot inget tydligt <strong>av</strong>gränsat<br />
rum <strong>av</strong> karaktären byggnad. Stolparna står i ett område där<br />
de flesta amulettringarna har påträffats. Ett antal <strong>av</strong> dessa<br />
ringar har vidhängande märlor, vilka kanske kan ha varit<br />
inslagna i något träföremål, kanske i dessa stolpar. Dessa<br />
stolpgrupperingar kan sannolikt knytas till kultutövningen<br />
vid stenplattformen.<br />
Fig 7. Ringar med<br />
vidhängande ringar.<br />
Foto. Mathias Bäck.<br />
Fig 6. Förgyllt djurornerat<br />
beslag. Kring stenplattformen fanns påtag-<br />
Ringar och andra föremål<br />
Foto. Mathias Bäck.<br />
ligt sotiga jordlager <strong>som</strong> representerar<br />
markytor under stenkonstruk<strong>tio</strong>nens<br />
brukningstid. Vissa <strong>av</strong> dem omfattade även en<br />
stor mängd mindre stenar. Den största gruppen föremål<br />
från dessa lager är amulettringar. Fyndsammansättningen<br />
i övrigt är relativt sammanhållen och består i huvudsak <strong>av</strong><br />
material <strong>som</strong> kan föras till järnåldern. Det rör sig bland<br />
annat om om hästskosöm, lerklining, knivar, keramik, redskap,<br />
broddar, löpare och eldstål. Ett mindre antal föremål<br />
har dock på <strong>olika</strong> grunder, men främst genom jämförande<br />
fyndstudier, kunnat hänföras till vendeltida aktiviteter vid<br />
stenkonstruk<strong>tio</strong>nen.<br />
Den sammantagna fyndbilden omfattar<br />
flera fyndkategorier <strong>som</strong> kan<br />
tolkas <strong>som</strong> rituell rekvisita. Den stora<br />
mängden amulettringar är givetvis<br />
enastående, men härtill kommer sannolikt också en eller<br />
möjligen två s.k. sejd- eller völvast<strong>av</strong>ar (se fig. 5). En <strong>av</strong> dessa<br />
st<strong>av</strong>ar liknar ett handtag <strong>som</strong> utgörs <strong>av</strong> fyra sammansatta,<br />
torderade järntenar. Möjligen skall ytterligare ett st<strong>av</strong>likt<br />
järnföremål räknas till denna fyndkategori. Paralleller till<br />
st<strong>av</strong>en med vridna tenar har hittats i gr<strong>av</strong>ar från yngre järnåldern<br />
på bl. a. Björkö, men också på Öland och i Gästrikland.<br />
Även i Norge och Danmark finns motsvarigheter<br />
till detta föremål (Price 2002:181ff; Gustin 2004:129ff).<br />
Tolkningarna <strong>av</strong> st<strong>av</strong>ens funk<strong>tio</strong>n har varierat över tid;<br />
grillspett, måttst<strong>av</strong> och völve-eller sejdst<strong>av</strong> (Price 2002:180;<br />
Gustin 2004:131, appendix 1). Den senare tolkningen <strong>av</strong>ser<br />
en st<strong>av</strong> använd vid sejd.<br />
En köttgaffel med kända paralleller i båtgr<strong>av</strong>arna vid<br />
Vendel och Valsgärde är ett annat föremål <strong>som</strong> hypotetiskt<br />
skulle kunna ha använts vid rituell kokning <strong>av</strong> kött.<br />
Ett märkligt silverbleck med textilimiterande dekor <strong>som</strong> associerar<br />
till ett glänsande silvertyg är ett <strong>av</strong> få föremål <strong>som</strong><br />
hittades direkt i plattformens stenpackning. Möjligen kan<br />
blecket ha suttit på ett rituellt föremål <strong>som</strong> ex. ett dryckeshorn,<br />
ett skrin eller kanske en <strong>bok</strong>. Samtidigt är det intressant<br />
att fråga sig vilket föremål man eventuellt velat<br />
ge en textiluttryck. Ytterligare en möjlighet är att blecket<br />
täckt delar <strong>av</strong> en hjälm. Även pil- och lansspetsar lik<strong>som</strong> ett<br />
möjligt sköldbeslaget <strong>som</strong> kanske suttit på en liten närstridssköld<br />
skulle kunna ses i detta sammanhang. Detta efter<strong>som</strong><br />
guden Ull framställs <strong>som</strong> en god pilbågsskytt, men också<br />
<strong>som</strong> en gudom <strong>som</strong> vakar över tvekampen. Pilbågsskytte<br />
och närstrid skulle således rent hypotetiskt kunna vara en<br />
del <strong>av</strong> den rituella praktiken. Även ett förgyllt djurornerat<br />
(rem)beslag kan kontextuellt knytas direkt till stenplattformen<br />
(se fig. 6). Föremålet har troligen varit fäst på en tunn<br />
läderrem eller möjligen textil. Dekoren på detta föremål<br />
var vid närmare betraktande ytterst komplex i sin komposi<strong>tio</strong>n<br />
och innefattade minst fem <strong>olika</strong> motiv. Den intrikata<br />
ornamentiken refererar bakåt i tiden genom att flera <strong>olika</strong><br />
vendelstilar finns representerade. Det är intressant att den<br />
i motiven inbyggda kronologin griper över en period från<br />
600-tal till 700-talets mitt och därmed representerar hela<br />
den tidsperiod <strong>som</strong> kultplatsen bedömts vara i bruk. Stilen<br />
är i huvudsak motsvarande vendelstil ”II/D med några element<br />
karakteristiskt för stil II/E” (Ingmar Jansson, e-post<br />
080914), men det finns även referenser till äldre stilar; ”Det<br />
skulle också kunna röra sig om stil IIB” (Björn Ambrosiani<br />
e-post 080428 och bilaga 12). De närmast jämförbara materialen,<br />
både vad gäller stil och datering, återfinns i de rika<br />
gr<strong>av</strong>arna i Vendel och Valsgärde. (Arwidsson 1942, 1954,<br />
1977: Stolpe & Arne 1927) Beslaget kan utifrån stilen dateras<br />
till perioden omkring 700–750.<br />
Om man ser till det samlade föremålsmaterialet förutom<br />
ringarna, så kan de jämföras med inventarier <strong>som</strong><br />
påträffas i gr<strong>av</strong>ar tillkomna för individer <strong>som</strong> sannolikt<br />
tillhör en social elit. Ett exempel är båtgr<strong>av</strong>arna i Vendel<br />
och Valsgärde i vilka påträffats bl.a. köttgaffel, förgyllda<br />
och djurornerade rembeslag, pil- och lansspetsar, knivar,<br />
hästutrustning, viktlod. Detta leder vidare till frågan om<br />
en plats <strong>som</strong> Ullevi också kan vara en ingång till att förstå<br />
ideologierna bakom gr<strong>av</strong>gåvor generellt och valet <strong>av</strong> ovanstående<br />
föremål <strong>som</strong> gr<strong>av</strong>gåvor specifikt i samtida gr<strong>av</strong>läggningar<br />
i Mälardalen?<br />
Ett förhållandevis begränsat osteologiskt material kan<br />
också knytas till aktiviteter vid stenkonstruk<strong>tio</strong>nen. Slakt/<br />
offerdjuren har till en helt övervägande del utgjorts <strong>av</strong> nöt<br />
(637 g) därefter mindre omfattning svin (168 g), häst (115<br />
g) och får/get (102 g). Vi kan konstatera att djur <strong>som</strong> förknippas<br />
med gudar <strong>som</strong> Oden och Frej, så<strong>som</strong> häst och<br />
svin (Nilsson 2003:301) utgör en relativt liten del <strong>av</strong> materialet.<br />
Som jämförelse kan nämnas att 75 kg ben, däribland<br />
rikligt med häst och hund, tillvaratogs i anslutning till kultplatsen<br />
i Borg i Östergötland (Lindeblad 1997:34f).<br />
Ringar<br />
Som tidigare nämnts är ringarna den största enskilda föremålskategori<br />
<strong>som</strong> kan kopplas samman med den ritualiserade<br />
praktiken på platsen. Sammanlagt 65 amulettringar i<br />
järn har hittats på Lilla Ullevi. Huvuddelen <strong>av</strong> ringarna är<br />
koncentrerade till stenkonstruk<strong>tio</strong>nen eller området innanför<br />
stenhägnaden strax söder därom, vilket tyder på att det<br />
är här <strong>som</strong> de rituella aktiviteter <strong>som</strong> involverat amulettringar<br />
ägt rum. De kan således huvudsakligen återfinnas<br />
innanför hägnaden <strong>av</strong> den helgade platsen, men i några fall<br />
har de även påträffats i anslutning till både den södra och<br />
den östra hägnaden. Ringarna i det senare sammanhanget<br />
låg följaktligen i en liminal zon mellan kosmos och kaos<br />
eller mellan det helgade och det ohelgade.<br />
Sammanlagt 32 amulettringar har bedömts vara kompletta<br />
medan de övriga är defekta i <strong>olika</strong> grad. Den yttre<br />
diametern samt vikten på ringarna innan konservering visar<br />
på en stor varia<strong>tio</strong>n. Det handlar om alltifrån mindre<br />
ringar om 20–24 millimeter <strong>som</strong> kan vara vidhängande<br />
ringar på en huvudring, till de tre största ringarna om cirka<br />
120–130 millimeter. Det stora flertalet ringar är emellertid<br />
52 53
Change language