Denna bok innehåller tio artiklar som behandlar olika aspekter av ...
Denna bok innehåller tio artiklar som behandlar olika aspekter av ...
Denna bok innehåller tio artiklar som behandlar olika aspekter av ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Lilla Ullevi - en kultplats<br />
Av Ann-Marie Hållans Stenholm<br />
Riksantikvarieämbetet UV Mitt<br />
Under två sena höstmånader 2007 gjorde UV Mitt en<br />
undersökning <strong>av</strong> en plats med namnet Lilla Ullevi i<br />
Bro socken norr om Stockholm. Fornlämningen <strong>som</strong> föranledde<br />
undersökningen var en bytomt med medeltida<br />
belägg (RAÄ 145) (fig. 1). Den kronologiska spännvidden<br />
på platsen var, <strong>som</strong> så ofta vid undersökningar <strong>av</strong> bytomter,<br />
omfattande och sträckte sig från yngre bronsålder till<br />
omkring år 1900. En kultplats från vendeltid, vilken utgör<br />
fokus för denna artikel, överlagrade en stor mängd härdar<br />
och kokgropar från förromersk- och romersk järnålder.<br />
Efter att kultplatsen övergivits så dröjer det 550 år innan en<br />
medeltida bybebyggelse etableras i Lilla Ullevi. Den medeltida<br />
byn äger bestånd i ungefär 150 år, men nämns i princip<br />
inte i bevarade skriftliga källor. De yngsta lämningarna <strong>som</strong><br />
undersöktes på platsen var en stuga från 1600-talets första<br />
hälft, vilken bebotts fram till omkring år 1900.<br />
Kultplatsen från vendeltid hade egentligen inte gett<br />
sig till känna vid förundersökningen. Det <strong>som</strong> senare<br />
skulle visa sig vara en stenkonstruk<strong>tio</strong>n <strong>som</strong> sannolikt varit<br />
central för ritualerna på platsen, tolkades vid förundersökningen<br />
<strong>som</strong> en kraftig husterrass. Namnet Ullevi g<strong>av</strong> dock<br />
från början associa<strong>tio</strong>ner till en kultplats, men bilden komplicerades<br />
<strong>av</strong> att det fanns två Ullevi i socknen och Lilla<br />
Ullevi var sannolikt i rela<strong>tio</strong>n till Stora Ullevi inte ursprunglig.<br />
Den vid undersökningen hela tiden växande mängden<br />
amulettringar stärkte tillsammans med konstruk<strong>tio</strong>nernas<br />
karaktär och platsens struktur vår tolkning att det trots allt<br />
handlade om en kultplats.<br />
Fornlämningsbild, ortnamn, skriftligt<br />
och kartografiskt källmaterial<br />
Bro socken uppvisar ett förtätat sakralt landskap om man<br />
ser till ortnamnen; Lilla och Stora Ullevi samt Härnevi. Per<br />
Vikstrand <strong>behandlar</strong> ortnamnen i sin <strong>av</strong>handling och situa<strong>tio</strong>nen<br />
i socknen speciellt (Vikstrand 2001). Ortnamnet<br />
Ullevi kan härledas till guden Ull och ett Vi i betydelsen<br />
helig plats (aa:166).<br />
Fig 1. Idag ligger Lilla Ullevi bytomt i ett industriområde. Undersökningsytan<br />
syns <strong>av</strong>banad i bildens mitt. Foto. © 2007 Hawkeye<br />
flygfoto.<br />
Vikstrand har också undersökt i vilka sammanhang bebyggelser<br />
<strong>som</strong> har gudanamnet Ull i ortnamnet förekommer.<br />
Han kan varken finna förhistoriska högstatusmarkörer<br />
<strong>som</strong> monumentala fornlämningar eller andra centralortsindikatorer<br />
i direkt anslutning till dessa platser inom Mälarlandskapen.<br />
Det finns dock några exempel på platser <strong>som</strong><br />
eventuellt kan ha en direkt anknytning till centralorter <strong>som</strong><br />
t.ex. tuna- eller husabyorter (aa:173ff). Förutom en möjlig<br />
koppling till Ulleråker i Uppsala finns få ortnamnsindicier<br />
på att Ull-platser även kan betraktas <strong>som</strong> tingsplatser<br />
(aa:182f). Vikstrand menar dock att ”…Ull-bebyggelsernaoch<br />
då särskilt de <strong>som</strong> bär namnet Ull(e)vi – oftast uppträder<br />
i mycket gamla bebyggelsemiljöer, men samtidigt uppvisar<br />
en låg grad <strong>av</strong> centralitet. I den mån de förekommer<br />
i anslutning till centralorter får man inte sällan intrycket <strong>av</strong><br />
att det är en sekundär och slumpmässig effekt <strong>av</strong> läget i<br />
gammal bygd, tydligt i t.ex. Bro sn i Up” (aa:174).<br />
Fornlämningsbilden i socknen är svårtolkad. Lilla och<br />
Stora Ullevi samt Härnevi tycks sakna gr<strong>av</strong>fält inom sina<br />
49
Change language