Dockument 2013 - Unima.nu
Dockument 2013 - Unima.nu
Dockument 2013 - Unima.nu
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
dockument <strong>2013</strong><br />
Dockteaterföreningen UNIMA-Sveriges årsskrift för verksamhetsåret 2012.
dockument <strong>2013</strong><br />
utgiven av<br />
Dockteaterföreningen<br />
UNIMA-Sverige<br />
I redaktionen:<br />
Margareta Sörenson<br />
Fatima Olsson<br />
Gustaf Kull<br />
Sara Bexell<br />
Annika Arnell<br />
Charlotte Rosén<br />
Åsa Viklund<br />
Inger Duberg<br />
*<br />
Övriga medabetare i detta<br />
<strong>nu</strong>mmer:<br />
Alla i tidningen<br />
presenterade grupper!<br />
Ansv.utgiv.<br />
Helena Nilsson<br />
Redaktionens adress:<br />
c/o Kull<br />
Storgatan 23<br />
871 31 Härnösand<br />
tel. 070-29 49 711<br />
dockteatern@unima.se<br />
Layout och distribution:<br />
Gustaf Kull<br />
Bästa Dockteatervän!<br />
I årets upplaga av årsskriften <strong>Dockument</strong> gör vi en inventering av Sveriges<br />
dockteatergrupper.<br />
Vilka är vi? Var finns vi? Vad har vi gemensamt och vad skiljer oss åt? En rad<br />
frågor har ställts till alla grupper och genom att ta del av svaren har vi <strong>nu</strong> möjlighet<br />
att lära känna varandras verksamheter.<br />
Om Dockteaterföreningen UNIMA Sverige lyckas med sin föresats att arrangera<br />
en nordisk dockteaterfestival i Stockholm i maj 2014 innebär det att vi då<br />
också får möjlighet att jämföra oss med våra nordiska kollegor.<br />
Svaren som strömmat in till redaktionsgruppen vittnar om att vi är en ganska<br />
brokig skara, men med mycket gemensamt. Något vi alla delar är kärleken<br />
- till vår publik, och till konstformen. Vi är alla försedda med en obändig övertygelse<br />
om dockteaterns obegränsade möjligheter och om dockans starka<br />
kommunikativa kraft. Drömmer gör vi också, allihop - om en producent, om en<br />
större scen, om en ny borrmaskin, några extra publikplatser, ett spännande<br />
samarbete, mer uppskattning, nästa uppsättning och om att genom vårt värv<br />
göra skillnad i världen.<br />
Att lista dockteatergrupper ger givetvis ingen heltäckande bild av dockteater-<br />
Sverige. Många av våra mest anlitade dockmakare och dockspelare är frilansare<br />
och vandrar mellan engagemang hos de olika grupperna. Konstformen<br />
dyker också ofta upp utanför dockteatrarnas väggar, vi finner den i TV, på film,<br />
i reklam och i genreöverskridande sammanhang.<br />
Men, som sagt, denna gång koncentrerar vi oss på grupperna, nästa gång<br />
bereds plats för de enskilda konstnärerna.<br />
Tryck:<br />
Hemströms Tryckeri<br />
Härnösand<br />
Helena Nilsson<br />
ordförande<br />
UNIMA-Sverige<br />
Box 161 98<br />
SE-103 24 Stockholm<br />
info@unima.se<br />
www.unima.se<br />
Vill du bli medlem i<br />
UNIMA-Sverige?<br />
Sätt in 150:- på plusGiro<br />
25 62 25-4<br />
Skriv ”Ny medlem” i<br />
meddelanderutan och<br />
komplett adress som<br />
avsändare.<br />
För gruppmedlemskap<br />
kontakta UNIMA för<br />
mer information.<br />
GRUPPERNA:<br />
Hedmans sid 4<br />
Dockan och Jag sid 5<br />
Dockteaterverkstan sid 6<br />
Figurteaterkompaniet sid 8<br />
Your Black Eyes sid 9<br />
Kaspersällskapet sid 10<br />
Picknickteatern sid 12<br />
Pygméteatern sid 13<br />
Commedia Gillet sid 14<br />
Byteatern sid 16<br />
Teater Skata sid 18<br />
AHA-teatern sid 19<br />
Staffan Björklunds<br />
Teater sid 20<br />
Dockteater Filur sid 21<br />
Anna Leyman Prod. sid 22<br />
Buratino sid 23<br />
Teater Sesam sid 24<br />
Abellis Magiska sid 26<br />
Teater Dur och Moll sid 28<br />
Dockteater Amusé sid 29<br />
Dockteater Tittut sid 30<br />
Marionetteatern sid 32<br />
Övriga sid 34<br />
Donna dell’ Arte sid 36<br />
Annika Arnell sid 37<br />
Spixa sid 38<br />
Figur- och dockteatercentrum<br />
sid 39<br />
- 2 -
Några ord från redaktionen.<br />
I november skickade redaktionen ut följande brev till de grupper vi har adressen till i vårt register, 37 stycken:<br />
Till den publikation, som förväntas vara klar till årsmötet den 9 mars <strong>2013</strong>, har vi för avsikt att spegla de dockteatergrupper<br />
som berikar vårt land med sin konst. Gruppmedlemmar, enskilda eller grupper, utövare som är<br />
anslutna som enskilda medlemmar eller som inte än<strong>nu</strong> har anslutit sig till vår förening. Vi vill ha tag på er allihop!<br />
Därför skickar vi denna enkät till Dig/Er.<br />
Här kommer de frågor vi skickade ut:<br />
1) Hur skulle Ni vilja beskriva Ert arbete i förhållande till begreppet ”dockteater”?<br />
2) Historik: Gruppens historia?<br />
Gruppens medlemmars historia:<br />
bakgrund, utbildning<br />
3) Hur fungerar er situation ekonomiskt? Varifrån kommer pengarna? Blir Ni recenserade?<br />
Fysiska förutsättningar: Har Ni en fast scen?<br />
Kan Ni vara verksamma på heltid inom er verksamhet?<br />
4) För vem/vilka spelar Ni?<br />
För vilka åldrar? Turnerar ni - inom länet/ inom/ utom Sverige?<br />
5) Framtidsplaner? Vad har Ni för planer de närmaste 2 åren?<br />
6) Visioner? Dröm fritt!<br />
7) Berätta gärna en anekdot eller ett minne från Er teaterverksamhet.<br />
8) Och sist men inte minst, gruppens namn och adress och hemsida om det finns.<br />
Vi fick in svar från ett 20-tal grupper och enskilda utövare. Många svar var väldigt utförliga medan andra var<br />
rätt kortfattade. En del grupper har kompletterats med text från respektive hemsida, en del texter har vi tvingats<br />
korta ner.<br />
Vi har också fått en del material från enskilda utövare som dockmakare, -spelare som jobbat med olika grupper.<br />
Det tackar vi för, eftersom vi redan <strong>nu</strong> planerar inför <strong>Dockument</strong> 2014, som till stor del kommer att handla om er.<br />
I något fall är materialet hämtat från webben och då står det angivet i artikeln.<br />
Utan att göra anspråk på att vara en heltäckande kartläggning hoppas vi ändå att detta <strong>nu</strong>mmer av <strong>Dockument</strong><br />
<strong>2013</strong> skall innehålla en hel del spännande läsning.<br />
Redaktionen genom<br />
Gustaf Kull t.f. red.<br />
P.S. Grupperna står inte i någon speciell ordning. Letar du efter en speciell grupp,<br />
titta i innehållsförteckningen till vänster<br />
OMSLAG<br />
Framsida: Carro dyker, ur pjäsen Nappen Pappen!!! av Figurteaterkompaniet.<br />
Baksida: Signelill av Teater Skata. Dockmakare: Jonna Grimstoft<br />
- 3 -
Hedmans teater arbetar med dockor och fullt synliga<br />
spelare. Docktekniken varierar mellan föreställningarna,<br />
de gör även skuggspelsföreställningar, då med som såväl<br />
dockspelare som musiker på scenen.<br />
Efter att ha utbildat sig till skådespelare och arbetat i några<br />
fria grupper hamnade Mårten Hedman på Dockteatern<br />
Tittut 1994-1999. Mellan 2000-2002 arbetade Mårten på<br />
Teater Spektaklet och 2003 på Stockholms stadsteater<br />
”Långa näsan”. 2003 grundade han även sin egen grupp<br />
Hedmans Teater. De första åren varvades med regi och<br />
dockspelsuppdrag åt Dockteatern Tittut. Sedan hösten<br />
2006 upptar Hedmans Teater all tid.<br />
Maskresan fritt efter Pernilla Stalfelts bok<br />
Gruppens kärna består av:<br />
Mårten Hedman Konstnärlig ledare, regissör samt skåde/<br />
dockspelare.<br />
Annika Hedman Producent, Teaterchef sedan 2006.<br />
Innan det studier på kulturvetarlinjen samt engegerad på<br />
Dockteatern Tittut och Teater Galeasen.<br />
Anders Liegnell Ma<strong>nu</strong>sförfattare samt skåde/dockspelare<br />
barnboksförfattare samt utbildad speciallärare.<br />
Medarbetare regelbundet k<strong>nu</strong>tna till Teatern:<br />
Isabella Alveborg: Skåde/dockspelare.<br />
Per-Erik Adamsson: Musiker.<br />
Arne Löthman: Kompositör.<br />
Lisa Kjellgren: Dockmakare & scenograf.<br />
Anton Karlsson: Tekniker.<br />
Hedmans teater är en självförsörjande grupp med c:a 200<br />
sålda turnéföreställningar per år. De erhåller subvention<br />
genom Stockholms läns landsting som även brukar ge enstaka<br />
produktionsstöd. Detta erhåller de även för det mesta<br />
från Statens kulturråd. På sommaren överlever de genom att ha Kasperteaterkontraktet på Skansen. De blir ibland<br />
recenserade av stockholmsbaserade tidningar samt ständigt i landet. Teatern hade egen fast scen i Norrtälje mellan<br />
2006 och 2011 men då de ständigt turnérar för sin överlevnad blev hyran bara en enorm börda. De har <strong>nu</strong> en fantastiskt<br />
bra deal som ger dem tillgång till Bio National i Rimbo, En toppenscen som de utnyttjar endast vid behov.<br />
Hedmans teater är verksamma på heltid året om. De turnérar i hela landet och spelar för alla från 2 – 6 år samt familj.<br />
Den 19/1 <strong>2013</strong> hade gruppen premiär med ”Konrads kalas” av Anna Ribbing skriven direkt för Hedmans Teater.<br />
Gruppens målsättning är kunna fortsätta hålla<br />
högsta möjliga konstnärliga kvalite´ och nå ut<br />
även till de barn som inte har tillgång till storstadens<br />
rika kulturutbud.<br />
”Vi skulle spela Maskresan på ett bibliotek i<br />
Stockholmstrakten där vi inte hade spelat förut.<br />
När Mårten och Anton kom dit visade det sig att<br />
spelutrymmet var obefintligt. Då stegade Mårten<br />
över till ett närliggande äldreboende. Där<br />
hittade han en utmärkt samlingssal. Mot erbjudandet<br />
att de boende som så önskade också<br />
skulle få se föreställningen välkomnades vi av<br />
personalen. Det blev en otroligt häftig upplevelse<br />
för oss alla inblandade. Efteråt tog Mårten en<br />
fika tillsammans med den 101-åriga besökare<br />
som under föreställningen skrattade så att hon<br />
kiknade. Hon berättade att detta varit en av de<br />
roligaste händelserna hon hade varit med om!”<br />
Konrads Kalas av Anna Ribbing<br />
Hedmans Teater Sättrabyvägen 17, 760 31 Edsbro<br />
Tel: 0176-100 09 • info@hedmansteater.com • www.hedmansteater.com<br />
- 4 -
Teater Dockan och Jag<br />
Såhär beskriver Irene Hedin sin dockteater:<br />
”Jag spelar dockteater med berättelser som berör mitt hjärta. Efteråt skaparverkstad på berättelsens tema.<br />
Jag startade dockteaterföretaget 2002. Enmansteater hela tiden med mej som gör dockor, skriver berättelser,<br />
gör scenografi och spelar.Jag är lågstadielärare, hemarbetande fyrabarnsmamma. Har gått diverse kortare<br />
dockkurser.<br />
Har en mycket liten scen (15 personer) och rescenseras ibland i Östersundsposten och Länstidningen. Jobbar<br />
inte heltid och kan oftast ej ta ut lön.<br />
Spelar för barn och föräldrar och förskoleklasser. I Skolor och kyrkor, på bygdegårdar, museet och på bibliotek.<br />
För 4-100 år, mest i Jämtland.<br />
I framtidsplanerna ingår en dockteaterkurs för vuxna, för att nå ut till fler kommunala förskolor.<br />
Jag önskar att min dockteater/skaparverkstad skall förlösa människor<br />
i alla åldrar.”<br />
”Jag spelade en pjäs om mobbing i en klass på landet. I samtalet<br />
efteråt med barnen berättade en pojke att det här var han med<br />
om varje dag i skolan. Läraren fick på så vis kännedom om detta<br />
och de utredde saken med berörda. Han sa att han vågade berätta<br />
pga att det var dockor som berättat!”<br />
Teater Dockan och Jag<br />
Irene Hedin Högåsvägen 19<br />
831 43 Östersund<br />
tel 063-122 999<br />
teater@dockanochjag.com<br />
www.dockanochjag.com<br />
- 5 -
Dockteaterverkstan består<br />
av Cecilia Billing och<br />
Anders Lindholm. Såhär beskriver<br />
de dockteater som<br />
konstform: En genre som<br />
ger oändliga möjligheter till<br />
gestaltande. Innehållande<br />
nyfikenhet, utmaningar,<br />
spänning, frihet, utveckling<br />
och utforskning.<br />
Detta är gruppens historia:<br />
Hösten 1977 började vi bygga<br />
vår första dockteaterföreställning,<br />
som skulle bli<br />
ett kort experiment/projekt över vintern. Med vår bakgrund som bildkonstnärer var vi nyfikna, ville utforska en ny<br />
genre, jobba med 3-dimensionella rörliga bilder, uppleva det direkta mötet med publiken, ge barnen dockteater,<br />
möta dem med respekt, utmana oss själva etc. Det som definitivt fick oss att ta steget från tanke till handling var<br />
den undermåliga turnerande dockteatern vi upplevde. Experimentet/projektet blev inte så kortlivat utan pågår<br />
fortfarande. Under dessa 35 år har vi iscensatt 18 produktioner, turnerat över (nästan) hela landet och även gjort<br />
en internationell karriär med över 50 resor till festivaler, gästspel och turnéer. Några medarbetare har kommit<br />
och gått, men två av oss har varit med sedan starten. Vi har en bakgrund med utbildningar inom konsthistoria,<br />
drama-teater-film, företagsekonomi, Konstfack, Levande verkstad mm.<br />
Ekonomisk har det varit en katastrof. Vi verkar på<br />
landsbygden. Drygt 20 av åren tillhörde vi Kristianstads<br />
län som inte hade bidrag till fria grupper.<br />
Stor förändring för oss blev det när regionen infördes.<br />
Staten uppmärksammade oss efter 15 år och<br />
då med smärre bidrag, som successivt ökade.<br />
Kommunen var mycket ljum i många år tills vi fick<br />
en ny kulturchef men vårt bidrag är minimalt. <strong>2013</strong><br />
har Kulturrådet dragit in vårt verksamhetsbidrag<br />
(varför har vi inte förstått). Landstinget kommer<br />
inte att ge oss bidrag, då vi inte får från Kulturrådet.<br />
Vi har gjort vår sista produktion och <strong>2013</strong> blir<br />
vårt sista reguljära år. Vad som händer i framtiden<br />
vet vi inte.<br />
Vi blir inte recenserade längre. Inte ens lokaltidningen<br />
är intresserad av vår verksamhet. Det<br />
beror kanske på att den är uppköpt av en större<br />
tidning med säte i Malmö. För vem kan vara intresserad<br />
av en liten dockteatergrupp från Osby?<br />
Och vem är intresserad av grupp som hela tiden<br />
turnerar runt?<br />
Vi har ingen fast scen.<br />
Vi måste arbeta på heltid för att få allt att gå ihop – produktionsarbete<br />
och turné. Hantverket tar mycket av vår arbetstid.<br />
(Vi gör allt själva). Med låga omkostnader, låga löner och<br />
obetald övertid har vi lyckats överleva hittills. Men vi lever i ett<br />
ständigt moment 22. Ju mer vi spelar, ju bättre ekonomi och<br />
mindre tid för produktionsarbete. Ju lägre produktionstakt, ju<br />
mer skepsis från bidragsmyndigheterna. Med indraget bidrag<br />
från Kulturrådet orkar vi inte kämpa längre.<br />
- 6 -
I år turnerar vi med de produktioner vi har på repertoaren.<br />
Vi kommer inte att göra någon ny produktion. Kanske<br />
måste vi avveckla firman – det kostar att hålla den<br />
igång. Sen vet vi inte vad som händer. Någon föreslog vi<br />
skulle bli konsulter!<br />
Vi drömmer om att arrangörer, lärare och beslutsfattare<br />
tar kulturupplevelsens egenvärde som självklar och viktig<br />
och inte låter sig styras av nyttotänkande. Vi drömmer<br />
om att arrangörer, lärare och beslutsfattare vore mer nyfikna<br />
och öppna för experiment och nytänkande. Och så<br />
drömmer vi om ett samhälle där kulturen värderas efter<br />
sin förtjänst och alla kulturarbetare ska kunna arbeta och<br />
leva under trygga förhållanden. Vi drömmer om att Sverige<br />
ska bli ett kulturland.<br />
En tänkvärd händelse:<br />
”Vi spelar Buster på en skola i en liten ort utanför Karlskrona.<br />
Här har vi aldrig varit tidigare. Publiken består av<br />
0:or till och med 3:e klass. Föreställningen är uppbyggd<br />
som små korta scener där den ena scenen omärkligt<br />
övergår i nästa. Det finns inga tydliga pauser. När vi har<br />
kommit litet mer än halvvägs in i föreställningen, ser vi en<br />
flicka på främre raden snabbt räcka upp handen perfekt<br />
tajmat mellan två scener. Vi stannar upp och vänder oss<br />
mot henne. Hon ställer sin fråga:<br />
”Kan man pausa den här teatern? Jag är kissnödig.”<br />
”Javisst,” svarar vi. ”Du får tre mi<strong>nu</strong>ter på dig.”<br />
Nu tänker många: Hur kan dom vara så naiva? Det kommer att bli ett lämmeltåg till toaletten! Och publiken<br />
kommer inte att sitta stilla! Det är bäddat för kaos! Detta händer: En pojke reser sig och passar på att följa efter<br />
flickan. Resten, barn som lärare, börjar lågmält prata med varandra och vi står frusna i våra positioner. Flickan<br />
och pojken kommer tillbaka och sätter sig, publikens små samtal tystnar och den vänder sin uppmärksamhet<br />
mot oss och scenen. Utan kommentarer fortsätter<br />
föreställningen.<br />
Denna anekdot berättar flera saker, men inte minst<br />
visar den på det förtroende mellan oss och vår publik<br />
som föreställningen bygger upp. Hur många<br />
skulle vågat lita på det?”<br />
Dockteaterverkstan<br />
Prästavägen 7<br />
283 42 Osby<br />
dockteaterverkstan@telia.com<br />
www.dockteaterverkstan.com<br />
- 7 -
Figurteaterkompaniet<br />
Långban Gamla skolan<br />
682 92 Filipstad<br />
www.figurteater.se<br />
FIGURTEATERKOMPANIET<br />
”Vi arbetar med dockteater eller i vissa fall en blandform av dockteater och skådespelarteater. Vi tycker att vi<br />
som dockspelare har den stora fördelen att ha alla ”verktyg” för att kunna berätta en historia. Vi använder oss<br />
av det sceniska uttrycket som bäst kan berätta vår historia. Det kan innebära att vi arbetar med en liten docka<br />
likväl som en stor, en marionett likväl som en handdocka. Ibland närmar vi oss clownen och ibland dansen som<br />
inslag i föreställningarna. Men aldrig utan att låta dockan ha en central roll i föreställningarna.<br />
Figurteaterkompaniet bildades 1994. Vår första förställning var Maude dansar, en vuxenföreställning som bygger<br />
på Kunt Faldbakkens roman. Medlemmar genom åren har varit och är Pia Holmquist, Hugo Catolino, Torill<br />
Naesheim, Annika Udo, Sara Houchi, Anna Leyman, Hartmut Lorenz (medarbetare ej medlem i teatern). Vi har<br />
dessutom haft samarbete med Figurteatret i Nordland i två olika projekt.<br />
Ekonomiskt får vi produktionsstöd från Region Värmland samt Filipstads kommun. Vi har fått stöd från Statens<br />
kulturråd några gånger samt EU bidrag (mål2). För övrigt spelar vi in våra inkomster. Vi blir recenserade i lokaltidningar<br />
under våra spelningar runt om i Sverige, samt några få gånger gånger i DN (Pia Huss). Vi har ett<br />
produktionscenter med verkstäder och repetitionslokaler där vi (och delvis även andra grupper) producerar. I<br />
våra lokaler arrangerar vi festivaler då vi, förutom att vi tar in andra grupper, spelar våra föreställningar. Vissa år<br />
kan vi jobba heltid på teatern medan vi andra år arbetar med film som pedagoger och producenter samt annan<br />
kulturell verksamhet.<br />
Vi spelar framförallt för små barn från 2 år runt om<br />
i Sverige och Norge på förskolor, skolor, bibliotek,<br />
kulturhus samt Folkets hus och parker. Vi har även<br />
produktioner för något större barn samt har tidigare<br />
spelat för både vuxna och ungdomar.<br />
Vi har köpt en stor lada som håller på att inredas<br />
med utställningsytor samt teaterscen. Ladan kommer<br />
att fungera som en experimentscen för figur/<br />
dockteater och första etappen in i projektet väntas<br />
bli klar till sommaren <strong>2013</strong>. Ett annat stort projekt<br />
<strong>2013</strong> är en ”tältturné” med en tipi från Siux indianerna<br />
i norra USA. I den stora tipi´n kommer vi att<br />
berätta två indianberättelser. Vi kommer även att<br />
ha premiär på en ny småbarnsföreställning <strong>2013</strong>.<br />
Vi vill utveckla verksamheten till ett mer fungerande<br />
produktions och kompetenscenter där vid sidan om<br />
vår egen verksamhet nationella och internationella<br />
grupper kan producera och hämta inspiration. Där<br />
utbildning och nyskapande kan vara en viktig faktor.<br />
och där en livlig verksamhet av festivaler, workshops<br />
och möten kan äga rum.”<br />
”Ett barn till ett annat efter att dom sett Lilla Kanins<br />
semesterresa.<br />
Första barnet - Det var ingen riktig kanin<br />
Andra barnet - Nej den var bara utklädd.”<br />
- 8 -
Såhär berättar Dimitris Karagiorgas, som leder skuggteatergruppen Your Black Eyes i Malmö och i Korinthos/<br />
Grekland:<br />
”Jag arbetar mest med traditionell grekisk skuggteater, men försöker även experimentera med moderna skuggteaterformer.<br />
Skuggteatern ingår i dockteaterfamiljen eftersom det har att göra med en teater pjäs, figurer/siluetter<br />
(skuggteaterns dockor), scenografi, musik (oftast en orkester bredvid scenen), en huvudaktör/spelare och 1-2<br />
assistenter.<br />
2007 kom jag från Korinthos (Grekland) till Sverige och i mitt kulturella resgods tog jag med mig bl.a. den grekiska<br />
skuggteatern.<br />
2008 bildade jag The Shadow Theatre Collective Your Black Eyes och spelar för grekiska föreningar (Lund,<br />
Malmö, Helsingborg, Stockholm) men deltar också i olika teater - dockteaterfestivaler i Danmark (Bornholm,<br />
Köpenhamn), Grekland (Korinthos, Arta). De senaste åren har jag lett workshops i Malmö om skuggteater och<br />
har organiserat den första internationella skuggteater festivalen i Sverige (dec 2012), i samarbete med Staffan<br />
Björklunds Teater.<br />
Samtidigt i egenskap av psykiatriker försöker jag koppla skuggteatern med psykoterapi (teoretiskt men även<br />
praktiskt; senaste workshopen var i nov 2012, Aten, Dramaterapi Kongress).<br />
Jag spelar skuggteater deltid, har ingen fast scen, spelar för barn och vuxna.<br />
I framtiden planerar jag fortsätta med den traditionella grekiska skuggteatern men även anpassa några klassiska<br />
pjäser i denna stämning som t.ex. Shakespeares Midsommarnattsdröm eller presentera egna historier. Jag<br />
drömmer också om att utveckla några experimentella, redan presenterade av mig, pjäser och inte minst utforska<br />
hur skuggteatern och dockteatern kan verka terapeutiskt.”<br />
Dimitris Karagiorgas &<br />
Your Black Eyes<br />
Tel 076-22 44 762<br />
www.myspace.com/<br />
yourblackeyescollektive<br />
www.facebook.com/groups/<br />
217690828268494/<br />
dimitriskaragiorgas@gmail.com<br />
- 9 -
- 10 -<br />
Mellan 1907–1928 spelade Karl Kuhlin kasperteater<br />
i Slottsskogen på söndagar. Varje år gjorde han<br />
en ansökan hos Polisen och på tillståndet stod det<br />
att han inte fick spela under gudstjänsttid och att<br />
han fick stå för kostnaderna om föreställningarna<br />
orsakade polispådrag.<br />
Efter utställningen Kasper och hans gelikar, producerad<br />
av Annette Cegrell-Sköld och Kate Thorlid<br />
på Frölunda Kulturhus, 1988 fanns ett intresse att<br />
återuppliva kasperteaterspel i Slottsskogen. Annette<br />
Cegrell-Sköld, dockteaterpedagog på Frölunda<br />
Kulturhus drev frågan och en grupp bildades. När<br />
Erik Wallmon anslöt sig till gruppen tog arbeta fart.<br />
Erik var som klippt och skuren för uppgiften som<br />
kasperspelare. Park-och naturförvaltningen sa ja<br />
till deras önskemål och byggde en scen ungefär<br />
på samma plats som Karl Kuhlin spelade. År 2000<br />
var det invigning med premiärföreställningen Kaspers<br />
återkomst skriven av Barbro Christiansen och<br />
dockor tillverkade av gruppen. För regin stod en<br />
regissör med uppdrag i olika länder. Han ville inte<br />
skylta med sitt namn men hade som dröm att sätta<br />
upp en kasperföreställning. Vi tackade ja och gav<br />
honom fria händer.<br />
Och sedan dess spelas det kasperteater i Slottsskogen<br />
13:00 på söndagarna under för- och eftersommaren,<br />
när vimplarna är uppe vid scenen<br />
och vajar för vinden. Men inte om det regnar eller<br />
Kasper är sjuk då sitter Kasper istället hemma och<br />
kurar. Ibland arrangeras verkstäder efter föreställningarna.<br />
Andra söndagen i september är det Folknöjesdag<br />
med muntrationer i gammaldags stil tillsammans<br />
med landskapstugorna. En idé Annette fick under<br />
ett besök i dockteaterstaden Chrudim i Tjeckien.<br />
Produktionsarbetet gör på Frölunda Kulturhus.<br />
Kaspersällskapet i Göteborg bildade förening år 2008 och är medlemmar i Dockteaterföreningen UNIMA-Sverige<br />
och ATR.<br />
Gruppen bildades av deltagare i Frölunda Kulturhus dockteaterverksamhet med dockteaterpedagog Annette<br />
Cegrell-Sköld som inspiratör, dockmakare och drivande kraft.<br />
Erik Wallmon kom tidigt in och blev gruppens eminente kasperspelare<br />
och har varit med i gruppens alla uppsättningar. Dockor och rekvisita<br />
har producerats av gruppen genom åren. Deltagarna i gruppen har<br />
växlat men flera har varit med under många år. Alla, professionella<br />
som amatörer deltar på ideell bas.<br />
Gruppen har också arbetat med andra dockteaterföreställninger bl.a<br />
H C Andersen.<br />
Kaspersällskapet ingår i Frölunda Kulturhus verksamhet men är en<br />
ideell förening. Varje deltagare betalar 200 kr i medlemsavgift som<br />
går till ATR. Studieförbundet Vuxenskolan bidrar med några kronor<br />
som går till verksamheten. Material bistår deltagarna med, endast<br />
det nödvändigaste köps in. Resor bekostas av medlemmarna.<br />
Föreningen disponerar Göteborgs minsta teaterscen. Scenen är ritad<br />
av Ali Fakhar byggd och ägs av Park-och naturförvaltningen.
Gruppen spelar för den som kommer. Det är gratisnöje som Strindberg sa om Kasperteatern på Djurgården.<br />
Gruppen turnérar inte.<br />
År <strong>2013</strong> blir det urpremiär på När Kasper var liten och rysligt snäll skriven av Annette Cegrell-Sköld. Den har<br />
tagit tre år att producera. Kasperföreställningen kommer att ha inslag från tiden runt 1950 och några medlemmar<br />
kommer att medverka även framför scenen, som blir en gård. Dockor och rekvisita är producerade av Annette<br />
Cegrell-Sköld och Erik Wallmon med hjälp av bl.a Malla Täckholm och Eva Stenlund. Genom ATR kommer Rolf<br />
Sossna, konstnärlig ledare på Masthuggsteatern hjälpa gruppen med regi.<br />
”Vår dröm är att alltid ha sol och vindstilla när vi spelar i Slottsskogen.Vi önskar bättre förutsättningar utanför<br />
scenen med några sittplatser (i form av en krokodil ) och dränering eftersom det är blött i marken när det regnat.<br />
Litet ekonomiskt bidrag som täcker lite omkostnader som resor till föreställningar och möjlighet att hämta inspiration.<br />
Att få råd till en inspirationsresa till London till May fayre – en Punch and Judy festival i Covent Garden<br />
vore inte helt fel.”<br />
Erik berättar: ”En händelse jag särskilt minns inträffade när jag vid 6-tiden en kväll när jag speltränade i den då<br />
nybyggda kasperteatern.<br />
Kasper och Agata har intagit scenen. Ett ungt par ställer sig och tittar. Snart börjar Kasper slänga käft med dom<br />
samtidigt som Agata tjatar på honom att hjälpa till med städningen. Då dyker en äldre man upp som publik och<br />
även han blir snabbt blir involverad i familjegrälet. Kasper drar sig snart tillbaka och jag går ut och tackar publiken.<br />
Den äldre mannen påpekade förvånat: Är det du spelat med dockorna där inne i teatern. Det kan bli väldigt<br />
levande ibland och vi vill gärna läsa in liv och förståelse i det vi ser.”<br />
Kaspersällskapet i Göteborg c/o Fredrik Täckholm, Karl Johansg. 5 414 59 Göteborg<br />
f.tackholm@gmail.com<br />
Ordförande Erik Wallmon erik.wallmon@comhem.se tel: 031-14 59 42<br />
- 11 -
Picknickteatern finns i Högdalens<br />
centrum, en närförort till<br />
Stockholm, där vi har en egen teatersalong<br />
med plats för cirka 60<br />
barn. Vi turnerar också med flera<br />
av våra föreställningar. Det gör vi<br />
både i Stockholmsområdet och<br />
runt om i landet. Även till andra<br />
länder på festivaler.<br />
Vi som arbetar med Picknickteatern<br />
är Karl-Erik Lindgren och<br />
Margareta Lindgren. Karl-Erik är<br />
dockspelare och textförfattare.<br />
Margareta är dockmakare och scenograf. Vi spelar med alla typer av dockor,<br />
handdockor, stavdockor och marionetter. Dockorna är snidade i trä.<br />
Vi spelar för barn 3-12 år. En del föreställningar är vuxenvänliga. Tillsammans sköter vi också det övriga praktiska<br />
arbetet med teatern. Vi har spelat dockteater sedan 1979 och har båda en rik kunskap om barn.<br />
För att föreställningarna ska bli så bra som möjligt knyter vi ibland andra medarbetare till oss. Till exempel producerar<br />
Leif Hultquist all musik i våra föreställningar och Johan Sundberg har stått för regin i en del av våra större<br />
produktioner. Även Tomas Alldahl har varit oss behjälplig då och då.<br />
Att spela dockteater för barn är både inspirerande och viktigt! Vi tycker om att roa och underhålla barnen och<br />
möta deras nyfikenhet och engagemang. Och inte minst vill vi bidra till barnens språkutveckling.<br />
Sedan några år får vi inga pengar från stat eller kommun. Vi har fått lite projektpengar från Stadsdelsförvaltningen<br />
där vi är verksamma.<br />
”Det kommer många med egna barn som varit hos oss som barn och sett föreställningar.<br />
En dag när vi satt på en parkbänk kommer en man med litet barn, stannar och tackar oss för teater som han såg<br />
som barn. Några år sedan kommer hans mamma med barnbarnet för att se teater med hans barn.”<br />
Vi finns på Högdalsplan 14 i Högdalens centrum. Hit går tunnelbanans linje 19 mot Hagsätra och bussarna 143,<br />
165, 167, 172, 744.<br />
Om du vill veta mer om våra föreställningar kan du ringa oss på telefon<strong>nu</strong>mmer 08-647 61 48<br />
eller e-posta oss på picknickteatern@telia.com<br />
PICKNICKTEATERN<br />
c/o Lindgren<br />
Rangstagatan 16<br />
124 54 Bandhagen<br />
08-647 61 48,<br />
picknickteatern@telia.com<br />
http://w1.899.telia.com/~u89902410/<br />
index2.html<br />
- 12 -
PYGMÉTEATERN<br />
”Vi arbetar lite ”vid sidan om” dockteatern, har bakgrund i musik, konst och ”vanlig” teater men hittar då och då<br />
dockteaterföreställningar som känns helt rätt! I vårt dagliga arbete tar vi plats i utbudet av ”vanlig” barnteater och<br />
bedöms därefter. Det är mer sällan, och då nästan alltid på festivaler utomlands, som vi befinner oss i ett rent<br />
dockteater-sammanhang.<br />
Pygméteatern bildades 1976 med mycket minimal erfarenhet av dockteater. Sten Wallin och Michael Koitzsch leder<br />
fortfarande gruppen. Medlemmarna har olika bakgrund i frigruppsteater, rockmusik, univeritetsstudier, konst,<br />
dramaturgi, redaktionsarbete och programledare vid radion samt civilingenjörsarbete<br />
Vi har en fast scen, turnerar ihop de mesta pengarna, får bidrag från Kultur Stockholm och Stockholms Landsting,<br />
bidraget från Kulturrådet drogs in för några år sedan. Vi arbetar heltid ca 9-10 månader om året. Vi recenseras<br />
alltid i Stockholmspressen och sporadiskt i landsortspressen då vi kommer på turné.<br />
Vi spelar för barn från förskoleålder till högstadie, mest för barn i åldrarna 4-12 år. En av våra pjäser spelas för<br />
en blandad publik där pensionärer ingår. Vi turnerar i hela Sverige, Norge, Finland, samt åker på festivaler över<br />
hela världen.<br />
Vi planerar att återigen utöka gruppen med ett nytt ”skådespelarlag” för att kunna utöka vår kapacitet att spela<br />
både på turné och på hemmascenen.<br />
I framtiden gör vi stora påkostade föreställningar för vuxenpublik, där dansare, musiker, skådespelare och dockspelare<br />
samarbetar i visuellt häpnadsväckande, groteska föreställningar, som äntligen visar vår tids rätta ansikte!<br />
Vi vinner samtliga priser och utmärkelser som går att vinna, erbjuds ofantliga summor och drar oss sedan<br />
tillbaka och bosätter oss i Hollywood, där vi blir odrägligt självupptagna och stöddiga och delar våra dagar mellan<br />
plastikkirurgen, golfcoachen och gyminstruktören...:)<br />
”Ett exempel på dockteaterns förmåga att förvända synen på åskådaren:<br />
Efter en föreställning av ”Skuggan av ett Spöke” i en skola i Norrland, går skådespelarna runt bland publiken och<br />
visar dockor. Det är stavdockor, ungefär 40 centimeter höga. Mia, vår dockspelare, kommer fram med sin docka<br />
till en ung man på ca 10-11 år. Han betraktar dockan klentroget och utbrister sedan besviket:” Men den ä ju dö! ”<br />
Något förbluffad börjar Mia visa och förklara hur dockan manipuleras med stavar och trådar. Den unge mannen<br />
lyssnar intresserat, men med stigande otålighet, och avbryter sedan med: ” Men hur fick<br />
ni den å prat?” Ridå.”<br />
Pygméteatern<br />
Vegagatan 17<br />
113 29 Stockholm<br />
Telefon: 08 31 03 21<br />
info@pygmeteatern.se<br />
www.pygmeteatern.se<br />
- 13 -
Commedia Gillet arbetar med dockteater, clown och mask. I arbetet med dockteater undersöker de olika tekniker<br />
för att på bästa sätt uttrycka sina pjäser. I vissa uppsättningar kombinerar de spel med dockor, masker och<br />
clown samt kombinerar olika dockspelstekniker.<br />
Commedia Gillet grundades 1995, som den officiella teatergruppen inom Mask och Commedia Centrum. Under<br />
alla år har de arbetat med gyckelspel, clown, mask och dockteater.<br />
Under åren har det varit flera medlemmar som kommit och gått. Gruppens <strong>nu</strong>varande medlemmar är Augusto<br />
Cabrera, Morgan Tolsén och Jonas Blixt.<br />
Augusto Cabrera har lång erfarenhet i Commedia dell’ Arte, maskspel, dockteater, scenframställning, clown,<br />
anticlown, bouffon och mycket mer. Han är också verksam som skådespelare, regissör och mask- och docktillverkare.<br />
Augusto är utbildad inom konst och teater i Peru och Brasilien, men också i Italien för Donato Sartori,<br />
vid Odinteatret i Danmark och vid Dockteater Institutet för Mikael Meschke. Han är konstnärlig ledare, regissör<br />
och grundare av Commedia Gillet. Han är även styrelsemedlem i <strong>Unima</strong> Sverige.<br />
Morgan Tolsén började tidigt i livet att lära sig spela olika musikinstrument som t ex piano. Utbildades till musiker<br />
men samtidigt började han uppträda som sångare, tog sånglektioner för bl a operasångaren och docenten Arne<br />
Ohlson i sång och talvård. I och med sången märkte han att han hade fallenhet för teater och gick då utbildning<br />
på Folkuniversitetet och Stockholms Teaterinstitut. Han började i Commedia Gillet 2001. Morgan har gjort det<br />
mesta i Commedia Gillet, varit gycklare, mask- och dockspelare samt clown,<br />
spelat och komponerat egen musik till uppsättningarna.<br />
Jonas Blixt är den senaste medlemmen i Commedia Gillet. Han har utbildning i<br />
bild- & formgivning och i teater på Stockholms Elementära Teaterskola. Under<br />
gymnasiet lärde Jonas känna Augusto Cabrera som jobbade som teaterlärare<br />
där. 2010 tog Jonas kontakt med Augusto och bad att få vara med i gruppen och<br />
har varit med i samtliga av Commedia Gillets uppsättningar sedan dess. Jonas<br />
har fått sin utbildning inom clown, mask- och dockspel av Augusto.<br />
De får inga bidrag för sina uppsättningar utan de finansieras av sina föreställningar<br />
och workshops. De har ingen producent utan alla gruppens medlemmar<br />
hjälps åt att sälja. För vissa föreställningar har de blivit recenserade, senast för<br />
sin spelning av ”Fröet” i Odense, Danmark.<br />
De har ingen fast scen.<br />
- 14 -
ur Amled<br />
De skulle kunna vara verksamma på heltid då de har material för att vara det med föreställningar, workshops<br />
och kurser men tyvärr tillåter inte den ekonomiska situationen det samt att de inte har något fast lokal och det<br />
är svårt att sälja.<br />
De spelar mest för barn men har också föreställningar och workshops för vuxna. De deltar på festivaler runtom i<br />
världen när de kan. De har förutom i Sverige turnerat i Danmark, England, Litauen och USA.<br />
De planerar en sagodockteaterverkstad tillsammans med en sagoberättare, de har blivit inbjudna till en maskfestival<br />
i Burkina Faso, två clownfestivaler i Danmark. De försöker få igång ett dockteaterprojekt med gamla och<br />
unga. Försöka sälja sion nya dockteaterföreställning ”Riddaren Quijote” och arbetar under våren med en ny<br />
maskföreställning.<br />
Drömmen är att hitta en producent som kan sälja deras material, samt att få tillgång till en egen lokal där de kan<br />
bedriva kurser, workshops och föreställningar.<br />
”Vi har varit med om när vi spelade en utomhusföreställning och det började regna och vi frågade publiken om<br />
pjäsen skulle avbrytas men publiken insisterade på<br />
att vi skulle fortsätta och det gjorde vi. Publiken satt<br />
kvar resten av föreställningen i det starka regnet.”<br />
Commedia Gillet<br />
Dianavägen 15, 115 43 Stockholm<br />
0739 84 51 64<br />
08-664 13 82<br />
www.commediagillet.com<br />
- 15 -
Lars Sonnesjö och Signe<br />
- 16 -<br />
S/m Helene foto: Gustaf Kull
Byteatern bildades 1971 som fri grupp av några konstfackselever som just avslutat sin utbildning. Gruppen<br />
hade då sitt säte på en skuta, s/m Helene, som seglade längs den svenska kusten och spelade dockteater. Så<br />
småningom hamnade teatern i Kalmar och fick efter några år en fast scen i Kalmar hamn där vi fortfarande håller<br />
till.<br />
Dockteatern utvecklades och det spelades med många olika typer av dockor/föremål och även med mask. Teatern<br />
blandade tidigt ”levande skådespelare” med dockor och använde sig för det mesta av synliga dockspelare.<br />
Musiken har alltid haft en mycket viktig roll i våra föreställningar. Tidigt hade teatern fast anställda musiker.<br />
Genom åren har gjorts fler uppmärksammade och prisade föreställningar. ”Den flygande geparden”, ”Algot<br />
storm”, ”Peer Gynt” m.fl. Dessa föreställningar är också exempel på denna blandform av skådespeleri, dockor<br />
och mask.<br />
I dag är teatern länsteater i Kalmar län och är inte längre en utpräglad dockteater. Några av de äldre medlemmarna<br />
har gått i pension eller slutat på teatern och <strong>nu</strong>mera görs även uppsättningarna utan dockor. Under en<br />
period hade teatern även en dansinriktning.<br />
Men dockor spelar en fortfarande en viktig roll. I föreställningarna ”En stund på jorden”, för vuxna 2009, ”Den<br />
som vandrar om natten”, barn 2011. ”Lockfågeln”, 2012 vuxna, ”Riddaren av de verkligt verkliga verkligheterna”,<br />
barn 2012, ”En stund till”, vuxna 2012, används olika typer av dockor och skuggspel<br />
Om du vill veta mer om teaterns historia läs boken: ”Äventyret Byteatern” bör finnas på ditt bibliotek om inte annat<br />
så kan de beställa hem den.<br />
Teatern har i dag 13 fast anställda varav tre är skådespelare. Byteatern finansieras av egna intäkter samt av<br />
bidrag från Statens kulturråd, Kalmar regionförbund och Kalmar kommun. Vi blir alltid recenserade av lokalpressen<br />
men mer sällan av storstadspressen. Där har det skett en omsvängning på senare år till det sämre.<br />
Byteatern har två fasta scener, musikstudio, loger, verkstad och kontor i vårt teaterhus. Vi spelar för barn och<br />
vuxna och i huvudsak turnerar vi i Kalmar län samt i södra Sverige.<br />
Vi har även turnerat och spelat utomlands i bl.a. Tyskland, Palestina och Indien.<br />
2012 och våren <strong>2013</strong> samarbetar vi med Regionteatern i Växjö om tre pjäser som alla utgår från Don Quijote .<br />
Dessutom turnerar vi med föreställningen ”En stund till”, en pjäs för vuxna med två roller var av den ena görs av<br />
en docka. Från nästa år får vi en ny konstnärlig chef och därför vet jag inte vad vi kommer att spela längre fram.<br />
”Teaterns tradition av att använda sig av många olika uttrycksformer hoppas jag kommer att fortsätta, att all erfarenhet<br />
och kunskap om vår ”dockteater” lever vidare, att dockorna har en framtid,” säger Lars Sonnesjö.<br />
”Under två somrar, 2009 och 2010, spelade jag, Lars Sonnesjö, ett tiotal föreställningar med en docka, Signe,<br />
tillverkad av Bodil Göransson. Hon är gjord efter en verklig förebild, Signe Kullzén, som en gång i tiden ägde,<br />
tillsammans med sin bror, ett hus i centrala Kalmar. I det huset, i ett av fönstren på andra våningen, satt dockan<br />
Signe och dinglade med benen. Jag, dockspelaren, stod vid sidan och tillsammans spelade vi en slags gatuteater<br />
med improviserade inslag och dagsfärska texter om aktuella händelser från Kalmar. För att kunna höras<br />
hade vi en liten högtalare kopplad till en förstärkare och en ”mygga”. På första föreställningen var det ett knappt<br />
hundratal åskådare som stod på gatan nedanför och lyssnade. Men ryktet spred sig och för varje föreställning<br />
kom det mer och mer publik. Efter ett tag vi tvungna att ha två högtalare för att alla skulle kunna höra.<br />
Till andra sommarens föreställningar hade vi högtalare av mastodontstorlek på höga stativ plus en ljudtekniker<br />
för att sköta ljudet. När jag tittade ut från fönstret var det packat med folk vart jag än såg, hela gatan åt vänster<br />
och åt höger, barn och vuxna, som nyfiket vände sina ansikten upp mot oss. Många hade kommit redan en<br />
timme innan föreställningens början för att försäkra sig om att se och höra bra. Detta är ett bevis på dockans<br />
starka kommunikativa kraft.”<br />
BYTEATERN<br />
Barlastgatan 8<br />
392 31 KALMAR<br />
0480-49 69 40<br />
info@byteatern.se<br />
www.byteatern.se<br />
- 17 -
Teater Skata drivs av Karin Fichtelius som är skådespelare och dramatiker<br />
och producent. Karin arbetade ett antal år med Gripes Modellteatermuseum<br />
i Nyköping och fick då tillfälle att utveckla konsten att spela modelltateater.<br />
En clownfigur ”Ottilia” har också vuxit fram under årens lopp. Hon<br />
framträder i de mest skilda situationer, där hon kan klargöra de svåraste<br />
sammanhang genom sina naiva frågeställningar.<br />
Teater Skata spelar både ”köttteater” och dockteater. I de flesta uppsättningar<br />
med dockor, så blandar man dockor och skådepelare, som agerar<br />
med varandra. T ex i ”Lillasysyster Kanin”, Prinsessan Signelill ”Korpen och<br />
ärtan” och ”När man talar om trollen”, i den senare används både dockor och masker. De spelar även modellteater,<br />
de föreställningarna spelas enbart med pappersfigurer. De senaste åren har Teater Skata spelat allt mer<br />
dockteater. ”Jag upplever en stor frihet i den formen. Man kan bygga vilka världar som helst och anta vilka roller<br />
som helst. I vissa produktioner har vi tillverkat egna dockor av lite enklare slag. När det ska vara med avancerade<br />
figurer, har vi tagit hjälp av mer erfarna dockmakare,” säger Karin.<br />
Teater Skata är en fri teater som bildades 1994 med bas i Nyköping. Teater Skata gör föreställningar för både<br />
barn och vuxna. En hel del enmansföreställningar, men samarbetar ofta och gärna med andra skådespelare,<br />
musiker och artister, frilansare eller från andra teatergrupper som Teater DaCapo, Teater Sörmland och Abellis<br />
Magiska Teater. De senaste åren har teatern arbetat mycket med dockteater och maskspel. Högläsning och<br />
berättande för både barn och vuxna har också blivit lite av en specialité för teatern.<br />
”Vi lever på sålda spelningar. När en produktion ska gå ut på turné till sörmländska skolor, via Scenkonst Sörmland,<br />
söker vi produktionsbidrag från landstinget. Vi kan ibland få ett litet, kulturarrangenmangsstöd från något<br />
studieförbund.<br />
Vi har ingen fast scen, men delar replokal och kontor med en annan teatergrupp i Nyköping. I de lokalerna kan<br />
man även ge offentliga föreställningar. Nyköpings teater är dock att föredra, om det är föreställningar som går<br />
att spela på en scen.<br />
Periodvis kan jag jag vara verksam på heltid. Annars kompletterar jag med jobb som pedagog, kursledare, eller<br />
arbete med barn och ungdomar,” berättar Karin.<br />
Teater Skata spelar mest på turné i skolor, förskolor bibliotek, folkets hus, föreningslokaler mm.<br />
Mest barnteater när det gäller dockteater. Åldrarna 3–10 år Turnerar i hela landet men mest i Sörmland. Östergötland<br />
Uppland, Västernorrland och Östergötland, där det finns upparbetade kontakter.<br />
Ingen av dockteaterföreställningarna har turnérat utomlands.<br />
”Modellteaterföreställningen ”Bu & Bä i skogen” spelades på en förskola i Örnsköldsviks kommun. Barnen var<br />
mycket engagerade. Efter föreställningen fick barnen leka med inplastade Bu & Bä-figurer. Under tiden nämnde<br />
jag i förbigående att man kan bygga en egen liten pappersteater<br />
om man har lust. Barnen kastade sig ut till sina förskolelärare<br />
och beordrade fram papper, lådor, färg saxar och klister.<br />
Innan jag hade hunnit packa in allt i bilen hade barnen byggt<br />
och skapat en egen pappersteaterföreställning.”<br />
Teater Skata<br />
Spireagången 24<br />
611 45 Nyköping<br />
070-369 31 29<br />
teaterskata@telia.com<br />
www.teaterskata.se<br />
- 18 -
1984 startade Kristin Friis AHA-teatern då med huvudsaklig<br />
verksamhet i Väst-Sverige. Såhär berättar hon om<br />
sitt livsverk:<br />
”Jag har jobbat heltid med min egen enkvinnas dockteater<br />
AHA-teatern sen 1984. Det är arbete, hobby och<br />
livsstil. Istället för att måla tavlor eller skriva musik gör<br />
jag allt i dockteaterns form.<br />
För två år sen skrev jag en bok – Dockteaterlust. Det<br />
pedagogiska arbetet med dockteater har blivit mer omfattande<br />
sen dess.<br />
Jag har turnerat i Sverige, Norge, Danmark, Polen, Skottland, Tjeckien, Tunisien, Förenade Arabemiraterna<br />
Finland och på Åland.<br />
I samarbete med Frölunda Kulturhus i Göteborg har jag gjort två resor till Syd-Afrika som dockteaterpedagog.<br />
Jag arbetar med flera olika docktyper - handdockor, små marionetter, stavdockor och blandformer. Det mesta<br />
gör jag själv - det konstnärliga arbetet och det tekniska, med scenografi, dockor, dockspel och musik.<br />
Jag använder gärna sidentyger i mina scenografier. Siden är levande, väger lite och kan målas vackert.<br />
Att skriva och spela in musik och ljudeffekter är en del av skapandet som jag tycker mer och mer om. Det magiska<br />
som händer när en figur får liv har alltid fascinerat mig.<br />
Som dockteaterpedagog vill jag inspirera och förmedla glädjen över att skapa till andra, vuxna som barn. Jag<br />
arbetade många år som lågstadielärare och musiklärare innan jag startade AHA-teatern. Förutom att skapa och<br />
spela egna produktioner har jag haft en lång rad kurser, studiedagar och workshops i dockteater. Deltagarna har<br />
varit både barn och vuxna, i skolor, förskolor och särskolor.<br />
Jag har i stort sett kunnat leva av mitt spelande i snart 30 år. Jag får betalt för föreställningar och kurser. Den<br />
ekonomiska situationen har givetvis gått upp och ner. Men det är ett val jag har gjort. Jag blir mycket sällan recenserad.<br />
Jag spelar mest för förskola, skola. 2-9 år. På förskolor och i bibliotek etc. både inom Göteborgsregionen och<br />
något längre bort, men också utomlands t.ex. Norge, Danmark, Polen, Skottland, Tjeckien, Tunisien, Förenade<br />
Arabemiraterna Finland och på Åland.<br />
För den närmsta framtiden har jag ett samarbetsprojekt med en kvinna från Tunisien ”Puppets for Peace”.<br />
Sedan hoppas jag hinna göra en ny pjäs. Jag vill också få min bok utgiven på engelska och arabiska.<br />
Genreöverskridande projekt är alltid spännande. Jag vill gärna skriva mer musik. Och jag hoppas att det jag gör<br />
kan göra skillnad i en värld som står inför stora förändringar.<br />
”De starkaste minnena är från mitt arbete som dockteaterpedagog.<br />
Ett av dem är av en pojke med ganska uttalad autism. Han sa sällan<br />
något. Men när han lånade en av mina dockor så fick vi en lång berättelse<br />
om dockan, om dockans känsla och dens sammanhang.”<br />
AHA-teatern<br />
Kristin Friis<br />
Råhagsvägen 42<br />
434 94 Vallda<br />
070-373 56 49<br />
kristin@aha-teatern.se<br />
www.aha-teatern.se<br />
Bilden t.h.: Invitation till Soptippsrock. Porsgrunn, Norge<br />
- 19 -
STAFFAN BJÖRKLUNDS TEATER<br />
Professionell internationellt turnerande dockteater. Våra föreställningar präglas av<br />
humor, musikalitet och konstnärligt formade dockor, de riktar sig till barngrupper i<br />
olika åldrar och till familjer.<br />
Har Sveriges enda Teaterträdgård, Pegasus Trädgård, intill Teaterverkstaden I Hög I Skåne. De ger föreställningar,<br />
gästspel och andra arrangemang I såväl Teaterträdgården som I Teaterverkstaden.<br />
Turnerar året om I hela landet. Främst för förskoleåldern och skolåldern. Spelar vid Internationella festivaler i 3-4<br />
länder årligen.<br />
Erhåller verksamhetsbidrag från Kulturrådet, Region Skåne och Kävlinge kommun.<br />
Målet är en ny föreställning årligen. De planerar att spela drygt 100 föreställningar årligen.<br />
Drömmen är att kunna arrangera en Internationell festival med ekologiskt tema i Teaterträdgården.<br />
Staffan Björklunds Teater<br />
Högs Byväg 74-7<br />
244 93 Kävlinge<br />
046-706325<br />
070-3976585<br />
staffan@sbteater.se<br />
www.dockteater.se<br />
www.facebook.com/dockteater<br />
- 20 -
DOCKTEATER FILUR<br />
Dockteater Filur eller Anders Råde abetar med dockteater i<br />
form av kasperteater och med mera öppen bordsteater med<br />
dockor. Startade som enmansteater 1988 efter att ha ingått i<br />
en Dockteatergrupp inom Grotteatern i Umeå 1987. Anders har<br />
gått kortare kurser som anordnats av UNIMA och av Rajateatern<br />
i Härnösand, är annars självlärd. Viss utbildning har han<br />
även fått via förskollärarprogram på 80-talet, samt har barnerfarenhet<br />
efter 10 år som förskollärare.<br />
Under 90-talet fungerade Filur som deltidsarbete, <strong>nu</strong>mera är<br />
det mera som ett hobbyarbete. Har ingen fast scen, och har<br />
dockteaterverkstad i hemmet.<br />
Har mest spelat för förskolebarn främst, 1-5 åringar, dock även ibland för 6-9 åringar och har varit på festivaler<br />
i Norge och Finland.<br />
Skulle gärna vilja utveckla en dockteater i mindre format som är lätt att sätta upp och som kan spelas på många<br />
ställen. Drömmer om att kunna spela både inom landet och internationellt som pensionär framöver.<br />
”Oj! mycket minnen. Kanske lille pojken som<br />
var lättad efteråt för han inte hade behövt<br />
medverka under föreställningen, som exempel<br />
på hur annorlunda barnens förväntningar<br />
och tankar kan vara.”<br />
Dockteater Filur<br />
Anders Råde<br />
Tallstigen 21<br />
918 31 Sävar<br />
090-6498412<br />
filur@savar.se<br />
- 21 -
”Jag skapar föreställningar i egen regi,<br />
samt frilansar som dockspelare och<br />
skådespelare i andra grupper. Dockteatern<br />
finns nog med som en botten<br />
i allt jag gör. Om det inte är dockteater<br />
finns element av figurer, material och<br />
objekt med transformerande egenskaper.<br />
Och i andra sceniska uttryck så<br />
har jag ”tänket” med mig från dockteaterns<br />
språk. För mig ger dockteatern en möjlighet att förena<br />
bildskapande och teater.<br />
Jag började på bildkonstbanan men ville arbeta mer med kommunikation<br />
och teater. Jag såg dockteaterföreställningar, och<br />
gick kurser och såg en massa dockteaterföreställningar. En dag<br />
gick jag in på ett dockteaterföreställning för små barn från 2<br />
år, och jag blev totalt gripen av föreställningens enkla och poetiska<br />
uttryck. Istället för den vanliga teaterhögskolan började<br />
jag på akademi for figurteater. De flesta av oss som började<br />
där hade en vid syn på vad dockteater kan vara, och drogs till<br />
experimentella uttryck. Under tiden som vi gick där förändrades<br />
utbildningen från dockteater till en högskola för fysisk och<br />
visuell teater. Jag fick en del med mig från dockteatern, en del<br />
från experimentell teater, och en gedigen utbildning som scenkonstnär.<br />
Det är soloföreställningar jag tjänar mest på att göra. Men jag<br />
trivs inte om det ekonomiska blir för styrande. Det kan vara<br />
hämmande. Därför offrar jag den ekonomiska tryggheten och<br />
gör saker vid sidan av turnérandet. Jag försöker ingå i nya<br />
samarbeten så mycket som möjligt och kasta mig ut i nya utmaningar.<br />
Ibland arbetar jag med skapande-skolaprojekt, med fortbildningar,<br />
med kurser i bildskapande och drama, både för det ekonomiska<br />
och för att jag tycker det är så roligt!<br />
Mina framtidsplaner är att skapa nya scener och platser för möten i<br />
det offentliga rummet, att skapa community-teater, att ockupera skolan,<br />
att spela för många fler barn och turnéra med min dockteaterföreställning<br />
för vuxna. Jag skulle gärna spela mer på festivaler internationellt<br />
och turnéra på andra kontinenter och ingå i större grupper<br />
under en längre period. Jag trivs med turnerandet och det är alltid<br />
härligt att komma ut till skolor och spela!”<br />
Anna Leyman Scenproduktioner<br />
Mörnersgatan 5C<br />
418 75 Göteborg<br />
073-314 10 96<br />
info@annaleyman.se<br />
www.annaleyman.se<br />
- 22 -
Teaterns grundare Alf Mouwitz berättar:<br />
”För 25 år sedan startade vi med modellteater<br />
som redan efter 2 år övergick till Teater Buratino,<br />
eller Dockteater Buratino och då, med stora<br />
dockor. Det var min ryska fru Natalia Mouwitz<br />
som var utbildad teaterreggissör i Sovjet<br />
och jag som startade teatern och vi fick hjälp av<br />
flera ryska och svenska kulturarbetare, boende<br />
här i Göteborg. Jag hade sett mycket dockteater<br />
i Moskva och Leningrad och blev inspirerad<br />
att starta en egen teater, här i Göteborg. Vi fick<br />
hjälp av ryska dockmakare och bodde periodvis<br />
i Ryssland och studerade dockteater. Vi bjöd<br />
även hit ryska dockmakare, som vi hade lärt känna under våra studiebesök i där. Vi turnerade mycket runt i<br />
Sverige under de första åren och då speciellt i Norrland. För 15 år sedan fick vi vårt eget teaterhus här i centrala<br />
Göteborg. För sju år sedan avled min hustru Natalia, ”Natasja” i cancer och ersattes av vår gemensamma vän<br />
Irina Valoueva, som även hon är utbildad teaterregissör i Sovjet, och bor med familj här i Göteborg. Vi har också<br />
flera praktikanter.<br />
Vi spelar med meterstora stavdockor och deltar även själva i föreställningn t.ex. som Pinocchios pappa, som<br />
tillverkar dockan Pinocchio. Vi kallar oss dockteater, ibland bara teater, det känns mer riktigt, i och med att vi har<br />
en scenografi som oftast tar stor plats. Vi försöker inte att dölja oss på scen, vi spelar ”helt öppet” och syns av<br />
publiken under hela föreställningen.<br />
Vi har verksamhetsbidrag och utjämningsbidrag d.v.s.subv. av biljettpriset för dagisbarn från Kulturnämnden i<br />
Göteborg och vi samarbetar med FolkUniversitetet. Teatern är en idéell kulturförening och vi har alltid haft god<br />
hjälp av ryska kulturarbetare inom musik och litteratur. Vi kan vara verksamma på heltid men inte med motsvarande<br />
ersättning. Spelar ungefär 150 föreställningar varje år för åldersgrupperna, 2-5 eller 3-7 år och byter föreställning<br />
varje månad. Turnerar <strong>nu</strong>mera mycket sällan annat än i närområdet och under sommaren.<br />
Men vi gästspelade i INDIEN med 22 föreställningar i 5 olika städer och med 10 inrikesflyg och med en genomsnittspublik<br />
på över 300 barn per föreställning i regi av Västra Götalands Kulturnämnd. Vi har även turnerat i<br />
Spanien. Varje år spelar vi även någon föreställning på ryska. Tidigare ofta för barn från Tjernobyl som var på<br />
sommarläger här i Sverige och <strong>nu</strong> för ”ryska skolan och ryska förskolan”<br />
I framtiden hoppas vi kunna göra fler indienbsök, fler nya<br />
föreställningar och fler utomhusföreställningar på turné runt<br />
om i Sverige. Att även spela för vuxna och då kanske speciellt<br />
för pensionärer. Vi har ju nästan lika många vuxna som<br />
barn på våra föreställningar -- barnen kommer ju inte ensamma.<br />
Visionen är att dockteatern får samma höga status<br />
som vuxenföreställningar har och att vi kan få bättre ekonomi<br />
så att vi får möjlighet att undervisa och starta upp flera<br />
barngrupper, som kommer att älska att spela dockteater.<br />
Vår dotter Anastasia var med som 5-åring på alla våra turnéer<br />
uppe i Norrland, denna gång i Arvidsjaur, även när hon<br />
var lite sjuk och förkyld. Vi spelade ”Viktor Varg och Hugo<br />
Orm” och spänningen var olidlig. Hade Hugo Orm rövat<br />
bort och ätit upp fågeläggen, han var misstänkt. Anastasia låg gömd bakom ”skogen”och fick plötsligt en hostattack.<br />
Det blir dödstyst i salen tills en klar pojkstämma yttrar sig ” Är det inte tjuven som hostar inni skogen” Och<br />
Anastasia kommer då framcyklande på sin trehjuling och säger förtrytsamt ”Nej det var inte jag” Hon får applåder<br />
och cyklar ut igen. Och föreställningen fortsätter. Varken Hugo Orm eller Anastasia hade knyckt fågeläggen, de<br />
var gömda under en grästuva.”<br />
Buratino Dockteater, Torpagatan 2, 41674 Göteborg<br />
buratimo_teater@hotmail.com • www.buratinodockteater.se<br />
- 23 -
Teater Sesam representerar en blandform av traditionell och modern<br />
teater med inriktning på dock- och skuggspelsteater. Sig<strong>nu</strong>met<br />
är att hela tiden utveckla scenspråk och teknik samtidigt som man<br />
varsamt håller liv i en klassisk teatertradition.<br />
Teater Sesam bildades 1987. Redan från start hade de siktet inställt på<br />
att presentera professionell och nyskapande dock- och skuggteater för<br />
en bredare publik. Efter några års turnerande flyttade verksamheten in<br />
i de lokaler på Chapmans Torg som fortfarande är Sesams fasta scen.<br />
Minst en ny produktion per år har det blivit, samtidigt som de fortsatt<br />
att turnera i Sverige med sina föreställningar.<br />
Sesam är en fri teatergrupp på heltid. De flesta av medlemmarna är<br />
högskoleutbildade konstnärer med lång arbetslivserfarenhet samt olika<br />
etniska och kulturella tillhörigheter. Genom åren har Teater Sesam<br />
dessutom kommit att fungera som en plantskola för svenska dockspelare<br />
och dockmakare. I verkstäderna bedrivs instudering, forskning<br />
och docktillverkning. De anordnar också workshops i skugg-teater.<br />
Hittills har de haft nöjet att företräda Sverige i många internationella<br />
teater- och dockteaterfestivaler, ofta som den enda svenska eller nordiska<br />
representanten.<br />
Koncentrationen ligger trots detta på den fasta verksamheten i Göteborg.<br />
Här vill de vara den resurs för staden som rikets andra stad<br />
förtjänar; en traditionellt medveten och samtidigt nyskapande scen för<br />
dockteater och skuggspel.<br />
Man spelar för alla åldrar, men med fokus på barn och unga (2-18),<br />
främst 2-6, även 8-18 men ovanligare på senare år.<br />
Teater Sesam erhåller verksamhetsstöd från KUR, Göteborgs stad,<br />
och Folkunivercitetet. De har ofta problem att få tillräcklig uppmärksamhet<br />
i pressen med nya föreställningar.<br />
Ovan: Dr. Jekyll Nedan: Alices återkomst Till höger: En Midsommarnattsdröm Nere till höger: Gasellpojken<br />
3 personer arbetar heltid: Konstnärligledare, Producent, Tekniker, Övriga arbetar per föreställning/projekt. Följande<br />
personer hittar vi <strong>nu</strong> hos Sesam:<br />
Nasrin Barati är Teater Sesams Konstnärliga ledare. Hon är utbildad skådespelare och dockspelare vid Konst<br />
och Teater Universitetet i Teheran 1981-1987. Nasrin har regisserat och skrivit de flesta avTeater Sesams pjäser<br />
och är teaterns grundare.<br />
- 24 -
Andreas Johansson arbetar sedan 2011 som producent på Teater Sesam. Han har utbildat sig på programmet<br />
för Kultur, Samhälle & Mediegestaltning vid Linköpings Universitet. Andreas har en bakgrund inom rörlig<br />
bild, då<br />
framförallt inom pedagogisk film.<br />
Robert Carlsson är Teater Sesams Scenmästare och tekniker. Han har utbildat sig vid vid Malmö Högskola.<br />
Anna Sefve är sen början av 2012 kostymmästare på Teater Sesam. Hon är utbildad formgivare på Högskolan<br />
för Design- och Konsthantverk, inriktning inredning- och möbeldesign och därtill utbildad tillskärare med<br />
spetskompetens teaterhistorisk kostym.<br />
Lisa Johansson är utbildad vid Skara skolscen 2004-2006. Hon har medverkat i samtliga av Teater Sesams<br />
föreställningar sedan Bokens Hemlighet (2009).<br />
Anna Engberg är skådepelare på Teater Sesam. Hon är utbildad vid högskolan för scen och musik vid Göteborgs<br />
universitet 2004-2009, inriktning rytmik och rörelse. Fridhems folkhögskola 2001-2003.<br />
Mag<strong>nu</strong>s Hjelm är skådepelare på Teater Sesam och har medverkat i bl.a. Bokens Hemlighet och Dr. Jekyll &<br />
Mr. Hyde. Wendelsbergs folkhögskola 2001-2003.<br />
Maryam Zare är utbildad som regissör vid Shiraz Azad universitets dramalinje. Maryam har varit verksam i<br />
som både regissör och skådespelare i Iran sedan sedan 2002. På Teater Sesam har hon sedan 2012 arbetat<br />
som regiassistent och scentekniker.<br />
Jonas Franke-Blom är kompositör och har gjort musiken till flera av Teater Sesams föreställningar, Han är<br />
utbildad vid Göteborgs Universitet.<br />
Henning Cedmar-Brandstedt är frilansande illustratör och konstnär och har jobbat med oss sedan 2006.<br />
Störst avtryck har han gjort i föreställningarna Mira och farfar Åke, Gasellpojken och Bokens hemlighet där<br />
han formgivit dockorna, skuggfigurerna samt ett otal fondbilder m.m. Bilderna till våra affischer är kanske det<br />
som syns mest utåt.<br />
Arthur Ragnarsson är utbildad vid Iceland academy of the arts. Arbetar med fri konst och grafisk formgivning.<br />
Har arbetat med teaterscenografi i 20 år och lika länge för Teater Sesam som bland annat skulptör och<br />
karaktärsskapare.<br />
”Under de närmaste 2 åren hoppas<br />
vi kunna utveckla internationella utbyten,<br />
bredda vår ekonomiska plattform,<br />
fortsätta skapa fantastiska föreställningar.<br />
Visionen är att dockteaterns status<br />
skall höjas och likställas med vilken<br />
teaterform som helst. Att man väljer<br />
ett speciellt verktyg för att förmedla<br />
något skall inte innebära att det får<br />
lägre status än en annan teaterform.”<br />
”I färskt minne ser vi tillbaka på vårt<br />
25-års jubileum förra året då vi fick<br />
utöka våra lokaler. 3 nya ateljéer, en småbarnsscen och nya kontor med stora fönster blev verklighet. Efter<br />
25 år utan fönster i våra lokaler är det svårt att beskriva hur mycket de nya lokalerna betyder för oss. Vår kära<br />
källarlokal och stora scen har vi fortfarande kvar. Nu spelar vi på två scener, och personalen kan njuta av sol,<br />
moln, regn, snö men särskilt härligt ljus som ger energi till alla som arbetar här. Tänk så fantastiska fönster är!”<br />
TEATER SESAM<br />
CHAPMANS TORG 2<br />
41454 GÖTEBORG<br />
031-24 80 23<br />
info@teatersesam.se<br />
www.teatersesam.se<br />
- 25 -
Föreställningarna i teaterbussen riktar sig i första hand till<br />
skolans årskurs 0-6. Teatern turnerar i hela landet och har<br />
spelat mycket på festivaler utomlands då det ofta kommer<br />
fler vuxna än barn. Bissa och Harald spelar mest på bibliotek<br />
och förskolor. Tillsammans gör gruppen En medeltida<br />
gycklarföreställning för alla åldrar.<br />
Thomas Lundqvist har gjort dockor till Pappa var är du -<br />
en ny föreställning i teaterbussen som kommer att ha premiär<br />
hösten <strong>2013</strong>. Den bygger på en bok av Mårten Melin<br />
som kom ut i oktober 2012. Parallellt kommer även Den<br />
förtrollade sparven att spela i teaterbussen.<br />
En framtidsvision är starta ett samarbete med andra som<br />
vill jobba med dockteater tillsammans med Abellis Magiska<br />
Teater så att verksamheten kan utvecklas med Abellis<br />
erfarenheter som grund. En duktig producent vore inte<br />
heller fel tycker gruppens alltiallao Anders Olsson.<br />
”Ett av många teaterminnen är från Spanien där Abellis<br />
spelade mycket på 80-talet. Anders Olsson berättar: En<br />
kväll kom teaterbussen inkörande till Tolosa där vi skulle<br />
medverka i en dockteaterfestival. På den tiden fanns varken<br />
gps eller mobiltelefon och vi undrade hur vi skulle hitta<br />
spelplatsen. När vi kommit till centrum omringades bussen<br />
av en jublande folkmassa som hälsade oss välkomna.<br />
Abellis Magiska Teater har arbetat professionellt med dockteater<br />
sedan gruppen bildades 1979. Närmare 5 000 föreställningar<br />
har spelats i teaterbussen som är en fullt utrustad teater med plats<br />
för 50 barn i publiken. Gruppen spelar även dockteater i andra lokaler.<br />
Folksagor och folkmusik är återkommande inspirationskällor.<br />
Bissa Abelli hade arbetat med dockteater några år innan hon tillsammans<br />
med Anders Olsson bildade Abellis Magiska Teater<br />
1979. Teaterbussen blev klar 1983. Abellis första produktion i teaterbussen<br />
var Den förtrollade sparven - en japansk folksaga som<br />
fortfarande spelas i bussen. Thomas Lundqvist gjorde dockorna<br />
och var med som dockspelare i bussen de första tre åren. Fasta<br />
medlemmar i gruppen är <strong>nu</strong> Bissa Abelli utbildad skådespelare<br />
och trollkonstnär, Harald Lowden bildkonstnär utbildad på Konstakademien,<br />
Anders Olsson utbildad musikpedagog och musiker<br />
samt Fatima Olsson skådespelare och bildkonstnär. Alla gruppens<br />
medlemmar har utöver sin formella utbildning lång erfarenhet av<br />
att arbeta med dockteater i alla dess former.<br />
Abellis ekonomi bygger så gott som uteslutande på inkomster från<br />
spelningar som vi gör på skolor, förskolor, biblioteket och liknande.<br />
Under senare år har man även fått en del produktionsstöd från Statens<br />
kulturråd och i år även från Stockholms stad. Abellis har haft<br />
mycket hjälp av kultursekreterare och andra som jobbat professionellt<br />
med att arrangera föreställningar runt om i landet.<br />
- 26 -
TEATERBUSSEN I MIDNATTSSOL I NORGE<br />
Det visade sig snart att hela staden var engagerad i festivalen och festen hade redan börjat. Vi stannade en hel<br />
vecka. En av dem som ansvarade för festivalen var Miguel Arreche som senare blev ordförande i internationella<br />
<strong>Unima</strong>.<br />
Historien om hur det gick när vi välte med teaterbussen i en snöstorm på Hardangervidda tar vi en annan gång.”<br />
Abellis Magiska Teater<br />
Smedjevägen 8<br />
131 33 Nacka<br />
08-718 11 28<br />
070-379 81 99<br />
abellis@telia.com<br />
www.abellis.com<br />
- 27 -
Teater Dur & Moll spelar med en blandform av dockor<br />
mask och synlig skådespelare. Gen Hedberg som startade<br />
teatern 1996 kallar den inte för dockteater utan bara<br />
för teater.Då hon enbart spelar för vuxna och hamnar i<br />
konflikt eftersom vuxna tror att dockteater är enbart för<br />
barn. ”Väldigt tråkigt för det är en så spännande konstform”.<br />
Teatern öppnade 1996. De 2 första åren gjorde Gen föreställningar<br />
för barn. Turnerade över hela Sverige några<br />
år innan hon fick en fast scen.<br />
”Min bakgrund sträcker sig till Karolinskas lekterapi då allt började,” berättar Gen. ”Där gjorde jag min praktik när<br />
jag gick på Nyckelvikskolan och gjorde min första docka som var en tomte. Kontakten med de svårt sjuka barnen<br />
som glömde bort mig och berättade för tomten om sina svåra smärtor och fundringar över livet när man vet att<br />
man ska dö, var en mycket stark upplevelse.<br />
Det var så det började när jag hamnade i den spännande<br />
dockteatervärlden, att ge en figur som är gjord<br />
av papper trä och klister liv och att få människor att<br />
tro på det som figuren berättar.<br />
Sedann 1998 har jag spelat för vuxna på teater Dur &<br />
Moll. Jag spelar alla roller själv och föreställningarna<br />
handlar om vår historia. Ungefär 12000 människor<br />
har besökt teatern sen premiären på ”Aline på berget”.<br />
Pjäsen handlar om en kvinnas liv i 1700-talets Stockholm,<br />
en fattig kvinnas kamp mot livets orättsvisor<br />
och kyla smuts och råttor. Men också om glädjen över<br />
livet. Den föreställningen spelar jag fortfarande. Kika<br />
gärna på teaterns hemsida www.durochmoll.se.<br />
En annan föreställning heter ”Kristin” och handlar om 1800- talet. Till jularna spelar jag en ”Julsaga” av Dickens.<br />
Jag har gästspel på teatern, föredrag, musik, och andras föreställningar. Då teatern endast har 20 platser är det<br />
en kamp med ekonomin hela tiden.<br />
Ett fåtal gånger har teatern fått stöd av landstinget och då har jag har kunnat göra föreställningarna, ”Aline” och<br />
”Kristin”. Har arbetat heltid på teatern sen -98 med en minimal lön. Spelar bara för vuxna, då ekonomin inte har<br />
tillåtit nåt annat.<br />
Planerar hela tiden och söker pengar för en tredje föreställning. ”Astrid” kommer att handla om en kvinnas liv i<br />
början av 1900-talet och om civilkurage,” avslutar Gen Hedbrg.<br />
Teater Dur & Moll<br />
Fjällgatan 16<br />
116 28 Stockholm<br />
08-640 84 64<br />
070-735 14 86<br />
info@durochmoll.se<br />
www.durochmoll.se<br />
- 28 -
Teaterdirektör Ellinor Nordlund har valt att beskriva<br />
sitt förhållande till dockteater så här:-”Begreppet<br />
dockteater är i sig inte helt enkelt eller entydigt Att<br />
säga att jag arbetar med dockteater är kanske missvisande. Trots det har jag valt att ge min grupp namnet<br />
Dockteater Amusé. För många väcker det minnen och associeras med Kasperteater. Andra tänker mest på<br />
Marionettdockor.<br />
Ensemblen är så liten att den ryms i en resväska. De kräver inga höga gager, de håller för de mesta sams. De<br />
väcker förundran och förtjusning hos sin publik. Jag spelar alla roller själv och ger röst åt mina medspelare. Det<br />
är som att spela i en enmansorkester!”<br />
Ellinor höll sin första kreativa verkstad för barnen i kvarteret<br />
när hon var 9år Hennes medarbetare var 8 år gammal. Under<br />
en termin, en gång i veckan under två timmar hade de lekskola<br />
för barnen i kvarteret. Det pedagogiska materialet tillverkades<br />
av dem själva, Fingerfärg från pulver, trolldeg, kottar och pinnar<br />
som vi hämtade från skogen.<br />
De första performance Ellinor minns var iscensättningar i dockskåpet,<br />
skuggspelsteater, kasperteater rollekar och rollspel.<br />
-”Vi barn gjorde ofta iscensättningar som vi spelade upp på<br />
familjefester och kalas. Och jag dansade till klassisk musik för<br />
min nästan blinda gammelfaster. Hon brukade bjuda familjen<br />
på årliga abbonemang på operan och konserthuset. Vid dessa<br />
tillfällen satt jag med vidöppna ögon och spetsade öron från 4<br />
årsålder och uppåt.”<br />
Ellinor berättar att hennes intrsesse för pedagogik, visual arts<br />
och performing arts har utvecklats parallellt. Ibland i takt i bland<br />
i otakt under i olika perioder. Som dockmakare är hon utbildad i Prag och hos Arne Högsander i Stockholm. Med<br />
lärarexamen i Bild och Svenska undervisar hon även i Drama.<br />
Dockteater Amusé är ett enmanskompani som samarbetar i olika konstellationer. Bland medspelare kan nämnas<br />
pianist och kompositör Jan Biel, pianist Nina Walloschke, och Muhammed Rubaie på arabiskt slagverk.<br />
Dockteater Amusé är en ambulerande Dockteater med fasta och återkommande scenarrangemang och uppsökande<br />
turneverksamhet. Amusé har egen repetitionslokal och ateljé.<br />
Dockteater Amusé har ingen övre eller undre åldersgräns. Publiken har ett spann på 1-100 år. Av praktiska skäl<br />
är i bland föreställningarna riktade till speciella ålderskategorier.<br />
På frågan om visioner och drömmar svarar hon -”Vi gör det vi drömmer om. Det är en stor gåva! Framtisplaner?<br />
Absolut.”<br />
-”I slutet av en föreställning där en vevgrammofon skulle accompangera finalen sa det klånjk i fjädern. En fjäder<br />
som spänts för hårt, eller en gång för mycket brast! Publiken är förväntansfull men la Valse d * amour låter sig<br />
inte spelas. Jag förklarar för publiken att grammofonen är kaputt och frågar om barnen kan hjälpa mig. - Kanske<br />
ni skulle kunna sjunga en sång som vi kan dansa till. En liten kille räcker upp handen<br />
och hela barngruppen stämmer i med vald sång. Ekorrn satt i granen. Barnen<br />
var förtjusta. Förskolepersonalen var förtjust och föreställningen var räddad.<br />
Grammofonen fick jag genom snirkliga kontakter akut-servad av en mycket skicklig<br />
och hjälpsam pensionerad tekniker från SVT, boendes i ett av de höga funkishusen<br />
vid Gärdet.”<br />
DOCKTEATER AMUSÉ<br />
S:t Eriksgatan 58D<br />
112 34 STOCKHOLM<br />
0150-24 130<br />
076-252 80 62<br />
info@dockteateramuse.se<br />
www.dockteateramuse.se<br />
- 29 -
Tittut var den första teatern i Sverige, troligtvis i hela<br />
världen, som började spela teater för barn från två år<br />
konti<strong>nu</strong>erligt. De har under åren arbetat fram ett medvetet<br />
förhållningssätt till sin publik. För att befästa detta<br />
har de tagit fram ett dokument, som ska beskriva och<br />
definiera deras ”själ”. Det är en principförklaring för hur<br />
de arbetar och tänker. För nyfikna så finns den att läsa<br />
på Tittuts hemsida. www.dockteaterntittut.se<br />
Teatern har ett delat ledarskap med två konstnärliga ledare,<br />
Sophia Segrell och Sven Wagelin-Challis. Båda<br />
arbetar också som regissörer och dockspelare.<br />
Så här beskriver Tittut sitt sätt att arbeta i förhållande<br />
till begreppet dockteater.<br />
-Vi säger att vi jobbar med ”gestaltande dockteater”.<br />
Våra dockor kan till synes var tekniskt enkla men ställer<br />
stora krav på utövaren i gestaltningen. Våra spelare<br />
är både dockspelare och skådespelare. Vi använder i<br />
huvudsak tre tekniker: Dockor/objekt, skuggspel enligt<br />
Fabrizio Montecchi och skådespeleri. Teknikerna blandar<br />
vi efter behov och konstnärlig idé.<br />
Dockteatern Tittut bildades 1977 av Ing-Mari Tirén och Eva Persson.<br />
Ing-Mari hade då jobbat 18 år på Marionetteatern och Eva var förskollärare.<br />
Tittut är i grunden en turnerande teater men har sedan 1996 även en<br />
fast scen på Lundagatan 33 på Södermalm och sedan 2010 en filialscen<br />
i Tensta.<br />
Tittut har under åren växt från att vara en liten tvåmannateater till en mer<br />
institutionsliknade teater med ca 12 heltidsanställda under säsong. Varav<br />
9 är dockspelare.<br />
Tittut omsätter ca 7 miljoner kronor per år. Varav ca<br />
60 procent är egna intäkter. Pengarna kommer från<br />
försäljning av biljetter, turnéföreställningar, bidrag från<br />
stat, kommun och landsting.<br />
Teatern blir som regel recenserade i Dagens Nyheter,<br />
Svd, Nummer och Expressen.<br />
De är verksamma året om och spelar i snitt 650 föreställningar<br />
per år. Kontoret rymmer tre heltidsanställda<br />
och en på halvtid.<br />
Boj och den arge, foto Sven Wagelin-Challis<br />
Tittut spelar för i första hand 2-6 åringar men ibland även för lågstadiet. De spelar på sin fasta scen, på sin filial<br />
i Tensta, inom kommunen, länet, Sverige och världen.<br />
Teaterns framtidsplaner, som <strong>nu</strong> är dåtid, är premiären som<br />
precis ägt rum av ”Boj och den arge”. Detta i samarbete med<br />
Riksteatern. Det är Tittuts första pjäs som riktar sig direkt till<br />
barn i lågstadiet. De vill i sin repetoarteater blanda mer lättsmälta<br />
historier med experimenterande utan att göra avkall<br />
på det konstnärliga. I framtiden kommer en dansföreställning<br />
med dockor och för de allra minsta blir det Strindberg för<br />
nybörjare.<br />
De har också planer på att starta en dockspelarutbildning.<br />
Visionerna och drömmarna på Tittut handlar om att dockteatern<br />
som konstform sprids och förstärks utanför sin egen<br />
krets.<br />
Min Nattresa, foto Love Lannér<br />
- 30 -
Dollans Dagis foto Ivar Sviestins<br />
-Låt dockor och objekt få bli en del även i den traditionella teatern med full respekt. Vi önskar också att UNIMA<br />
blir en starkare intresseorganisation.<br />
I en större kontext drömmer Tittutarna om att kunna bygga upp dockteaterverksamhet i länder där barnen har<br />
det svårt, och där dockor kan vara en frigörande kraft.<br />
Ing-Mari Tiren, Tittuts grundare, åkte 1991 på turné till Japan och Filipinerna med föreställningen Dockans hemlighet.<br />
Dockorna var ca 35 cm höga och den minsta en fingerdocka avsedd för tummen. I Filipinerna fick hon en<br />
publik på tvåtusen och ljudkonkurrens av mopeder och bilar. . Hon kände en viss tveksamhet om föreställningen<br />
skulle gå att genomföra men spelade ändå. Vad publiken uppfattade är okänt men alla verkade mycket glada<br />
efteråt. Dockans kraft är större än man kan ana!<br />
Dockteatern Tittut<br />
Lundagatan 33<br />
117 27 Stockholm<br />
08-720 75 88<br />
info@dockteatern.se<br />
www.dockteaterntittut.se<br />
- 31 -<br />
Ing-Mari skär upp 35-årskalastårtan.
foto: Carl Thorborg<br />
Marionetteatern grundades 1958 av Michael Meschke och var Sveriges<br />
första dockteaterscen och den första fasta barnteaterscenen med konstnärliga<br />
ambitioner i landet. Klassiska barnböcker som Nalle Puh och Lille Prinsen<br />
dramatiserades för dockteaterscenen och gjorde Marionetteatern berömd<br />
och aktad för generationer. Marionetteatern har alltid haft en repertoar även<br />
för vuxna, med flera internationellt kända uppsättningar som Alfred Jarrys<br />
”Kung Ubu” (1964) och Sofokles ”Antigone” (1977) i en spelstil inspirerad av bunraku, med synliga dockspelare.<br />
En liknande teknik användes för ”Don Quijote” (1988), samtliga i regi av Michael Meschke, som också påbörjade<br />
utbildningar för dockspelare först i Åbo, Finland, och i Sverige vid dåvarande Dramatiska Institutet.<br />
På Marionetteatern blandas olika typer av dockor och tekniker,<br />
skådespelare och objekt – i jakt på det som bäst kan förmedla<br />
det man vill uttrycka i respektive uppsättning. Dockteater<br />
är ett vitt begrepp, och dess gränser tål att tänjas.<br />
Dramatiserade böcker för barn och klassisk dramatik för<br />
vuxna har präglat repertoaren och 1992 inbjöds amerikanske<br />
Roman Paska att regissera August Strindbergs ”Spöksonaten”.<br />
Paska återkom med regi av ”Ett drömspel” 2006.<br />
1999 övertog Helena Nilsson ledarskapet för Marionettteatern,<br />
och sedan 2003 ingår Marionetteatern i Stockholms<br />
stadsteater som en verksamhetsdel med egen konstnärlig<br />
ledning. Nyskriven dramatik av Ulf Stark, ”Kan du vissla Johanna?”<br />
och ”Systern från havet”, har blivit stora publikframgångar.<br />
Marionetteatern värnar dockteaterkonsten, dess specifika<br />
egenart, dess många olika tekniker och dess relation till annan<br />
scenkonst. De arbetar med att utveckla sitt yrkeskunnande<br />
och strävar efter högsta kvalitet i alla delar, liksom<br />
efter förnyelse och variation.<br />
Ett starkt visuellt uttryck är något de försöker uppnå och<br />
dockor, masker och föremål ges alltid en betydande och bärande<br />
del i berättandet.<br />
Sedan 2003 ingår Marionetteatern i Stockholms stadsteater.<br />
Den på heltid fast anställda personalen består av 3 dockspelare/dockspelare<br />
och 1 konstnärlig ledare - tillika regissör<br />
och dockspelare.<br />
Marionetteatern äskar och tilldelas medel för varje projekt av Stockholms stadsteater. Man har ingen egen<br />
öronmärkt budget. Marionetteatern nyttjar olika scener/spelplatser inom Stadsteatern. Samtliga anställda är<br />
verksamma på heltid. Vid sidan av föreställningarna arbetar man med visningar, Möt dockorna, och uppsökande<br />
workshops i skolor.<br />
Marionetteaterns föreställningsutbud riktar sig främst till familjer och skol- och förskolebarn i åldrarna 4-9 år.<br />
Föreställningar för vuxenpublik ges också med jämna mellanrum.<br />
Marionetteaterns turnéverksamhet är i dag mindre omfattande. Föreställningar ges främst inom Stockholms<br />
stad. Gästspel till andra städer i landet genomförs några ggr per år och senaste utlandsturnén gick till Chengdu,<br />
Kina, dit teatern inbjudits med uppsättningen<br />
”Systern från havet” för att delta i The 21st<br />
UNIMA Congress & World Puppetry Festival.<br />
”Ingen har väl alltid haft det lätt” är titeln på<br />
nyskrivna pjäs av Martina Montelius som har<br />
premiär i oktober <strong>2013</strong>. Uppsättningen har<br />
hämtat inspiration från Lena Cronqvists bildvärld<br />
och vänder sig till en vuxenpublik.<br />
Inom ramen för Parkteatern turnerar Kay Tinbäck<br />
du Reés med uppsättningen ”Fågel, fisk<br />
och mittemellan” i parklekarna runt om Stockholm.<br />
- 32 -<br />
foto: Petra Hellberg
I september Är Marionetteatern inbjuden till Bornholm<br />
International Puppettheatrefestival med<br />
”Systern från havet” och senare under hösten<br />
planeras en Finlandturné i samarbete med Riksteatern<br />
med samma uppsättning.<br />
Marionetteatern bedriver ett intensivt skapande<br />
skola-arbete med Storstockholms skolor. De<br />
pedagogiska delarna av projektet bedrivs i skolorna.<br />
Arbetet med detta pågår under såväl <strong>2013</strong><br />
som 2014.<br />
Nästa nya barnproduktion kommer våren 2014.<br />
Marionetteatern drömmer om en egen fast scen<br />
i anslutning till en ateljé för den omfattande skapande<br />
skola-verksamhet som de ägnar sig åt. Vidare<br />
önskar de alldeles egen administrativ såväl<br />
som teknisk personal, fler fast anställda i kategorin<br />
konstnärlig personal och en egen årsbudget.<br />
De drömmer också om regelbunden turnéverksamhet<br />
i utlandet.<br />
foto: Helena Nilsson -><br />
”2012 inbjöds Marionetteatern till Chengdu i Kina<br />
för att delta i The 21st UNIMA Congress & World<br />
Puppetry Festival. Senast Sverige var representerat<br />
i detta sammanhang var 1988 då Marionettteatern<br />
inbjöds med uppsättningen ”Kung Ubu”<br />
till Nagoya i Japan. I samband med sitt besök i<br />
Nagoya passade Marionetteatern på att spela på<br />
flera andra platser i Japan men också på Filipinerna,<br />
i Sydkorea och i Sofia i Bulgarien. Sofia var<br />
turnéns första stopp och dit skulle vi ta oss med<br />
Balkan Airlines. 2012 skeppades dockor och scenografi<br />
med båt från Sverige till Kina men 1988<br />
tog vi alltihop med oss på flyget. Förberedelserna<br />
var rigorösa. I specialbyggda trälådor packades<br />
det omfattande antal dockor, skapade av konstnärinnan<br />
Franciska Themerson, ömt ned.<br />
Dialog fördes med flygbolagen, månader i förväg,<br />
om storleken på de olika flygplanens lastutrymmen<br />
och öppningen till dessa, allt för att försäkra<br />
oss om att våra stora lådor verkligen skulle få rum.<br />
På Arlanda möttes vi av en butter representant för Balkan Airlines som med en axelryckning gav oss beskedet att<br />
man bytt plan för dagens flygning. Planet man valt var en mindre variant och våra lådor var på tok för stora. Utan<br />
att erbjudas andra val fick Marionetteaterns ensemble plocka ut alla de rollmopsar, toaborstar, talgdankar och<br />
övriga föremål som utgör en väsentlig del av Kung Ubus värld. Dessa fick vi, för hand, bära upp för bagagebandet<br />
och placera i flygplanets lastutrymme. Ryska armén fick vi helt sonika såga mitt itu för att få in genom dörröppningen,<br />
och allt detta skedde under ackompangemang av de redan startade flygplansmotorerna. I flygplanets<br />
fönster syntes glada Bulgarienresenärer med kameror föreviga skådespelet.<br />
Representanter för Sofias statliga dockteater, stor som hela Stockholms stadsteater, väntade på flygplatsen när<br />
vi anlände. De betraktade förvånat vårt opackade bagage, men tog oss kvickt till teatern där det samma kväll var<br />
dags för föreställning på stora scenen. Våra fina lådor stod kvar på Arlanda, men innan vi reste vidare mot Asien<br />
fick vi lyckligtvis hjälp att bygga nya!”<br />
Marionetteatern<br />
Stockholms stadsteater AB<br />
Box 164 12<br />
103 27 Stockholm<br />
www.stadsteatern.stockholm.se<br />
- 33 -
Några andra grupper<br />
”Jag spelar inte teater för att få tiden att gå, jag spelar<br />
för att få den att stanna…”<br />
Teater Allena spelar teater för barn och ungdom/<br />
vuxna. Arbetar även med radio och TV.<br />
Teater Allena Ronnebygatan 4, 372 32 Karlskrona 070- 221 0806<br />
info@allena.se • www.allena.se<br />
Dockteaterkollektivet bildades 2005 av sex före detta<br />
studenter på Dramatiska instututets dockteaterutbildning.<br />
Vårt huvudsakliga mål är att verka för högkvalitativ<br />
dockteater, särskilt för barn och unga. Vi som arbetar<br />
i Dockteaterkollektivet har lång erfarenhet av arbete<br />
med barnteater och kan även erbjuda ett pedagogiskt<br />
arbete med barnpubliken.<br />
Dockteaterkollektivet c/o Häger, Kolbäcksgränd 31, 128 46 Bagarmossen<br />
070-717 45 60 info@dockteaterkollektivet.se • www.dockteaterkollektivet.se<br />
MolièreEnsemblen<br />
”Det är komedins uppgift att med skrattets hjälp och makt förändra människorna”<br />
/Jean-Baptiste Molière<br />
MolièreEnsemblen har funnits i Stockholm sedan 1996. Ett år senare fick vi vårt<br />
genombrott med uppsättningen Tartuffe av Molière som spelades i Kristinaladan<br />
på Norra Djurgården.<br />
Sedan 2008 har MolièreEnsemblen i samarbete med bland andra Psykiatri södra<br />
Stockholm arbetat med projektet De osynliga barnen. Detta är en skolteatersatsning<br />
med syfte att synliggöra ämnet psykisk ohälsa.<br />
MolièreEnsemblen Alstaviksvägen 11A, Östra spinnhuset, 117 33 Stockholm<br />
08-658 11 40 producent@molierensemblen.com • www.molierensemblen.com<br />
Månstjärnan grundades 1987 av Margareta Selander. Ensemblen<br />
nådde tidigt internationell status och har genomfört turnéer i bland<br />
annat Ryssland och Italien.<br />
Månstjärnan producerar pjäser för barn och ungdomar. Ensemblens<br />
repertoar genom åren visar ett mäktigt spektrum av egna sagor. I dialog med publiken<br />
skapar Månstjärnan ett djupt engagemang i frågor om medmänsklighet och kärlek, med övertygelsen<br />
om att var och en av oss är enastående och speciell.<br />
Fantastiska berättelser fyllda av spänning och humor! Berättelser som får våra drömmar och<br />
visioner att växa!<br />
Dockteater Månstjärnan Margareta Selander Persgatan 10 913 35 Holmsund<br />
090-417 33 070-249 57 98 margareta@manstjarnan.se • www.manstjarnan.se<br />
Papagena bildades 1991. Vi har vår hemmascen på Kulturkammaren<br />
i Norrköping men är framför allt ett turnerande teatersällskap, med ett<br />
arbetsfält över hela Sverige och med korta utflykter i Europa.<br />
Med åren har vi vidgat våra verksamhetsområden. Vi producerar fortfarande<br />
främst barn- och familjeföreställningar men våra produktioner<br />
varierar i form, med olika samarbeten.<br />
Tjåsa Gusfors står på scenen och är förutom en av Papagenas grundare också<br />
frilansande konstnär. Hon tillverkar dockor och scenografi. Marianne Castegren är<br />
Papagenas grundare och medverkar på scenen. Hon är musiker och komponerar<br />
och skriver texter.<br />
Papagena Kulturproduktioner, Tunnbindaregatan 37, 602 21 Norrköping<br />
marianne@papagena.se 070-5371239 • tjasa@papagena.se 070-3207037<br />
- 34 -
Rokka - Dokka Teatern är en uppsökande<br />
dockteatergrupp som startade 1990<br />
av Sanna och Maiju Rokka.<br />
”Vi vill locka till skratt, Väcka medkänsla, ge<br />
hopp om att världen är god<br />
och att allt är möjligt.”<br />
Rokka - Dokka Teatern Hagalundsvägen 29A, 302 74 HALMSTAD<br />
Sanna: 0735 - 77 84 23 • Maiju: 0731 - 56 53 19<br />
rokkadokkateatern@yahoo.se • www.rockadocka.se<br />
”Sedan 1978 har vi producerat sexton barnoch<br />
familjeföreställningar. Vi spelar för riktigt<br />
små barn, från 2 år, men också för skolbarn<br />
upp till 12 år. Vi gör varje år ca 250 föreställningar<br />
runt om i hela Sverige. Vi spelar även mycket på hemmascenen<br />
Den Lilla Teatern såväl familjeföreställningar i helgerna som förskole- och<br />
skolföreställningar på vardagarna. Den Lilla Teatern driver vi sedan 1989<br />
tillsammans med Panikteatern f.f.a. som Uppsalas egen barnteaterscen<br />
där vi själva spelar abonnerade och offentliga föreställningar men också<br />
har en livaktig gästspelsverksamhet.”<br />
TEATER SPEKTAKLET S:t Persgatan 22, 753 29 UPPSALA<br />
018-126201 • www.spektaklet.se<br />
Ögonblicksteatern är en av Sveriges<br />
äldsta fria teatergrupper.<br />
Redan 1974 startade teatern med tanken att den bara skulle finnas till för<br />
en föreställning, i ett ögonblick. Glädjande nog blev det inte så - drivkraften<br />
att fortsätta skapa var för stor. Idag är Ögonblicksteatern väl etablerad och<br />
har genom åren gjort en mängd uppskattade föreställningar i Umeå och på<br />
turné runt om i landet. Vi spelar främst för de allra minsta, för barn och för<br />
ungdomar, men stundtals även för oss så kallade vuxna.<br />
Ögonblicksteatern Västra Strandgatan 7B, 903 26 Umeå<br />
090-14 00 14 • info@ogonblicksteatern.se • www.ogonblicksteatern.se<br />
OCH SÅ VÅR ALLRA NYASTE MEDLEMSGRUPP:<br />
Sonata Performance Art består utav i huvudsak av Karin Norberg & Katrin<br />
Rosemaysdotter. ”Sen finns det ytterligare 5 medlemmar i gruppen. Det varierar<br />
med de uppdrag vi utför. Vi arbetar med mask och figurer.<br />
Grundläggande ide är att anknyta till den nordiska mytologin och den svenska<br />
berättartraditionen där djuren har en framträdande plats. Tanken är att återvända<br />
till den arketypiska rösten inom oss på så sätt eliminera alla moderna språkbegränsningar<br />
och bejaka den naturiska djuriska kraften.<br />
I en tid när teatern har förlorat sin rituella mening har vi för avsikt att återskapa<br />
det ursprungliga sambandet mellan natur och människa genom performance.<br />
Drivkraften är att möta det sinnliga. Genom detta arbetar och verka vi för att vara<br />
i hela processen från idé, mask, kostym till perfomance /föreställning.<br />
För barn & ungdomar och till en nyfiken allmän publik. Vem vet var vi härnäst<br />
dyker upp, så håll utkik!” manar Katrin.<br />
Sonata Performance Art, Bergsrundan 3, 178 54 Ekerö 072-363 03 50 • 08-560 203 50<br />
sonata.performance.art@gmail.com • www.facebook.com/SonataPerformance<br />
- 35 -
2004 föddes ”Projekt Donna dell’Arte”. Efter några år i Commedia dell’Artens hemländer och många intressanta<br />
möten med regissörer, pedagoger, maskmakare och spelare, blev det tydligt att det fanns behov av en ”uppdatering”<br />
för de kvinnliga spelarna inom den moderna Commedia dell’Arten. Så kom det sig att en alldeles unik<br />
workshop tog form där huvudsyftet var att återskapa arketypiska maskfigurer som gick att använda inom en<br />
modern form av improviserad maskteater. En utvidgad palett av kvinnliga arketypiska figurer är ju också mycket<br />
användbart inom andra former av rolltolkningar. Detta avgörande forskningsprojekt (med kvinnor på scenen i<br />
centrum) fick ge namnet åt företaget, även om Donna dell’Artes verksamhet <strong>nu</strong>mera omfattar mycket mer.<br />
Ateljé Donna dell’Arte är en konstnärsateljé där det mesta arbetet har en koppling till dock- och maskteater. Här<br />
designas och tillverkas dockor och masker för egna produktioner och på uppdrag från teatrar, TV, film, dans,<br />
nycirkus och helt privata beställningar. I ateljén skapas även teaterkostymer, scenografi, inredningsobjekt (som<br />
då ofta har sitt ursprung i samma bildvärld), konsthantverk och fri bildkonst för utställningar (måleri, skulptur,<br />
fotocollage – också de med anknytning till dockornas och maskernas värld).<br />
Donna dell’Artes egna produktioner är bl.a. konstperformance med masker, som vänder sig främst till en vuxen<br />
publik. Vi uppträder t.ex. på kulturfestivaler, större organiserade fester, klubbar, vernissager, invigningar, bröllop,<br />
m.m. Än så länge har vi rört oss i Stockholm med angränsande län, och med en liten filial i Malmö, men kanske<br />
det utvecklas till en fastare ensemble som vill ut i stora världen? Vem vet…<br />
Inför enskilda uppdrag bildas olika grupper av spelare, musiker och andra medarbetare inom ramen för Donna<br />
dell’Artes konstprojekt. T.ex. Djurorkestern som har ca 8 musiker och 3 maskspelare i sin cirkel. Vid större tillfälliga<br />
uppdrag tar jag gärna in kolleger som medarbetare vid behov. I ateljén finns just <strong>nu</strong> också två lärlingar.<br />
Donna dell’Arte är i <strong>nu</strong>läget främst Amanda Cederquist. Hon är utbildad konstnär,<br />
dockspelare, dock- och maskmakare och scenograf och har varit yrkesverksam som<br />
sådan sedan 1989 i Sverige, Italien och Frankrike.<br />
Donna dell’Arte / Amanda Cederquist<br />
Enskede gårdsväg 14C<br />
120 47 Enskede Gård<br />
(besök efter överenskommen tid. Ring 0736-792213)<br />
amanda@donnadellarte.se<br />
www.donnadellarte.se<br />
Facebook: Ateljé Donna dell’Arte<br />
- 36 -
Annika Arnell<br />
”Jag är frilans sedan 1991. Min historia inom “dockteatern”<br />
började med en 3-årig lärlingsperiod på Marionetteatern<br />
I Stockholm. Då stationerad i Kungsträdgården och med<br />
Michael Mescke som konstnärlig ledare/ teaterchef. Dessförinnan hade jag påbörjat<br />
min resa inom teater med medverkan i diverse frigrupper, som scenografiassistent/<br />
kostymasistent/ dekormålare. Även längre studier vid konstskola, tränhantverkslinje, samt i kulturantropologi<br />
vid Uppsala Unsiveritet. Under åren även fortlöpande vidareutbildningar/ kortkurser t.ex vid DI (maskspel,<br />
japansk dockspelstekniker, röst) samt Gerlesborgsskolan/ Bohuslän (bildkomposition, måleri). Mitt intresse för<br />
det mikrokosmos som dockteatern är har funnits sedan koltåldern.<br />
Jag är en rätt så flitig projektansökare, och har därmed fått flera idéer och resor, beviljade genom åren. När<br />
snålblåsten viner, och det periodvis är tunt med uppdrag, har jag<br />
en del sidoarbeten med dockor, renovering, bild och form, kursverksamhet<br />
inom dessa ramar, för överlevnad.<br />
Häromdagen avrundade jag ett arbete med Dockteatern Tittut.<br />
Föreställningen “BOJ och den arge”, premiär den 9:e februari.<br />
Dockor och scenografi. Än<strong>nu</strong> finns ytterligare en del scenografi<br />
kvar att göra inför nypremiär i höst med Riksteatern. Mina närmsta<br />
planer är som ofta – många! Nödvändigt van vid frilanseriet, så<br />
vet jag att det gäller att ha många planer på gång, några av dem<br />
kommer att realiseras. Inte alla.<br />
Här är några påbörjade projekt: En musikföreställning påbörjad,<br />
tillsammans med två instrumentalister, cello & fiol. Kan ses som<br />
en ljuden-rytmen-musikens skapelsetablå. (Jag blir dockmakare/-<br />
spelare) Färdig i höst. En en-mans-föreställning i samarbete med<br />
en präst/skådespelare: Om Judas Iskariot (dockmakare).......tillverkning<br />
pågår...våren <strong>2013</strong>. Förhoppningsvis ett fortsatt påbörjat<br />
samarbete med Teater Brunnsgatan 4, en barnföreställning utifrån<br />
en Barbro Lindgren-novell. (dockmakare, scenograf, en av 2<br />
spelare), Film-projekt: en rysare där visssa dockor har bärande<br />
roller...... I samarbete med en skådespelare, och en regissör-ma<strong>nu</strong>sarbete<br />
pågår.....<br />
Hoppas att alla ovanstående påbörjade projekt blir av! Utan plötsliga<br />
avbrott! Dessutom alla andra påbörjade idéer och inspirerade samarbeten som ligger och puttrar! Det vore<br />
även roligt att göra något riktigt ruskigt i dockteaterform, tillsammans med andra som har den läggningen. Något<br />
för kalla kårar! Finns en lämpligare form för fruktan och skräck, än dockteater? Dockteater är sannerligen mångsidig!<br />
Jag önskar att alla berättelser som ruvar på att bli till-verkligen blir det! Och att jag får vara med och berätta<br />
dem-gärna I dockteaterform. Jag önskar mig fortsatta samarbeten, för samarbeten är allra roligast!”<br />
”Efter premiären på “Boj och den arge”, satt jag i litet tankeutbyte med en pojke, 5 år. I föreställningen slåss den<br />
arge pappan. Han slår mamman, och mamman faller omkull. ”Jag trodde mamman dog på riktigt – men det var<br />
ju bara i verkligheten! Kom jag på!“<br />
Just så!”<br />
Annika Arnell<br />
Läroverksvägen 27A<br />
181 41 Lidingö<br />
070-572 48 72<br />
annikafrida@hotmail.com<br />
ETT SMAKPROV!<br />
Denna intervju och artikeln<br />
om Spixa härintill och<br />
om Donna på föregående<br />
sida, är smakprov på innehållet<br />
i DOCKUMENT 2014,<br />
som kommer vid den här<br />
tiden nästa år!<br />
- 37 -
SPIXA Dockmakeri<br />
Startades år 2000 av dockmakaren och dockspelaren<br />
David Wätte, som en plattform för att<br />
driva sina projekt.<br />
Spixa är ett fast dockmakeri, men dockorna<br />
turnerar runt eller står på museum och rör sig<br />
mekaniskt eller är med i någon reklamfilm eller<br />
sprider glädje på internet.<br />
David Wätte är utbildad dockmakare och dockspelare<br />
på Dramatiska institutet men har efter<br />
utbildningen utbildat sig vidare i moderna material<br />
och metoder.<br />
”Vi utbildar även i dockmakeri och förutom<br />
lärlingsplatser så ordnar vi kortare kurser och<br />
”Spixas öppna dockmakeri” ett forum för dockmakare<br />
att dela erfarenheter i, men där alla som är nyfikna kan komma och få tips eller lära av varandra. Vi ser<br />
inga dockmakare som konkurrenter utan gör någon ett bra jobb så gagnar det hela branschen. Konkurrensen<br />
är i stället okunskapen att inte anlita en dockmakre utan kanske gå till en skulptör som inte kan dockteatern,”<br />
säger David.<br />
David jobbar som dockmakare på heltid. Under olika projekt tar han ofta in andra kortare perioder.<br />
Har Spixa inte tillräckligt med externa uppdrag, så lever han på experimentlustan och gör egna projekt som drivs<br />
av vansinne och tidsoptimism i stället för av pengar. Annars får han in merparten av pengarna på att sälja dockor<br />
men även en liten del från utblidningsverksamhet workshops och kurser.<br />
”Med dockteater som vapen kan vi förändra världen och framförallt med välgjorda dockor och det tänker vi fortsätta<br />
med. Vi kommer producera en egen web-TV med dockor under <strong>2013</strong><br />
Får man drömma helt fritt så vore det fantastisk om världen kunde få upp ögonen för hur fantastiskt dockteater är<br />
och vilken potential den har och efterfråga än<strong>nu</strong> mera dockor. Nu är det många som inte vet att dockmakaryrket<br />
finns eller när och varför det är bra att använda sig av dockor på scen. Det får vi se till att ändra på.”<br />
”Oftast är jobben ganska absurda och utmanande, de är vana på affärerna att jag<br />
ställer konstiga frågor, ”har ni glidmedelsfria kondomer som jag kan använda som<br />
leder i en latex räka” ”har ni lätta kullager som kan sitta i en mekanisk mun” ”går<br />
den här plansch-skyddsplasten att böja med värme, vi ska ploppa 50 ögon”<br />
En gång skulle vi laga några kroppsdelar som vi tidigare gjort till Riksutställningar.<br />
Montern såg ut som ett operationsrum i med rostfria bårar och gröna skärmväggar.<br />
Ljuset var inte satt så vi kopplade in operationslampan, som hörde till dekoren<br />
och med vita handskar, lim i vanliga kanyler och med skalpell, peang och pincett<br />
lagade vi den trasiga latexhuden på kroppsdelarna. En ovanlig syn för andra, men<br />
en vanlig dag på jobbet där inget brukar vara vanligt...”<br />
SPIXA<br />
Blåklintsstigen 23<br />
137 36 Västerhaninge<br />
08-749 09 91<br />
0739-88 30 96<br />
info@spixa.net<br />
www.spixa.se<br />
http://youtube.com/spixa<br />
http://twitter.com/dockmakare<br />
http://facebook.com/spixa.dockmakeri<br />
- 38 -
Vi låter Annette Cegrell-Sköld, mångårig ansvarig för Figur- och dockteatercentrum<br />
vid Frölunda Kulturhus, berätta: ”När nybyggnaden av Frölunda Kulturhus var i<br />
sitt slutskede, 1979, anställdes en chef, Eva Gesang Karlström. Med stort intresse för<br />
kultur och med nytänk i blicken fick hon starta upp verksamheten. På Frölunda Teater<br />
som var en del av Frölunda Fritidsgård fanns dockteater, som en del av teaterutbudet<br />
för barn i åldrarna 7-13 år. Teaterverksamheten startade 1970 då gården öppnades.<br />
Förebilden till Göteborgs satsning var Vår Teaters verksamhet i Stockholm. Ett tag var<br />
vi upp till tre dockteaterledare som arbetade på Frölunda Teater. Verksamheten var<br />
blomstrande med dramagupper, amtörgupper, rytmik, jazzbalett, jazzdans, levande<br />
verkstad. osv.<br />
Verksamhet var öppen för alla för en ringa kostnad. Avgiften var 2,50, en veckopeng på den tiden. Då kunde ett<br />
barn själv välja en teaterverksamhet utan att föräldrarna behövde punga ut med extrapengar.<br />
Göteborg satsade också på utbildning för att bygga upp teaterverksamheten runt om i stan. De tjeckiska dockspelarna<br />
Sarka och Eliska Recinova, mor och dotter, på turné utanför sitt hemland, beslöt när landet ockuperades<br />
av Sovjetunionen att söka ny hemvist. De kom till Göteborg och mottogs med öppna armar och fick starta<br />
utbildning. Precis rätt i tiden.<br />
Eva Gesang Karlström sökte personal, jag blev tillfrågad och fick jobbet med att starta upp med dockteater. Jag<br />
sa ja och min resa att utveckla dockteaterverksamheten börjande. Jag som gått Göteborgs stads ungdomledarutbildning<br />
sökte och kom in på Recinovas utbildning. Min första fasta tjänst blev på Frölunda Teater. Men inte<br />
heltid, bara teminsvis. Jag kompletterade samtidigt med universitetsstudier i drama, dock- och maskkurser på<br />
DI, dockteaterkurs i Danmark osv. Det kvalificerade mig att bli antagen till drampedagogavdelningen och en fast<br />
tjänst.<br />
Senare har jag kompletterat med bildvetenskap, entologi, marionetteknik, konst- och dockteaterkurser samt<br />
längre gästbesök i olika länder. Dessutom fanns det ingen dockteatertradition och min chef gav mig fria händer<br />
att forma ett utbud med proffessionellt innehåll för allmänheten och amatörverksamhet för alla. De kunskaper jag<br />
inte hade kunde jag söka världen över. Men en stor inspirationskälla har UNIMA varit. Där har jag fått fina kontakter,<br />
som avspeglat sig i Frölunda Kulturhus verksamhet under 32 år. Ett ovärderligt nätverk. Bara så att ni vet!<br />
Huset har två salar, lilla och stora där gästföreställningar spelas. En verkstad full med inspirerande material<br />
för all sorts produktion samt en miniscen. Dessutom ett mycket välutrustat Dockteaterbibliotek. Verksamheten<br />
hänger på mig och mina idéer. Tidigare var vi fler i personalgruppen men den har minskar vilken har begränsat<br />
min ”fria verksamhet” Men min tjänst finns och tanken är att den skall annonseras ut när jag slutar <strong>2013</strong>.<br />
Nästan all verksamhet sker i huset och är öppen för alla. Här har grupper startat, som Dockteater Sesam och<br />
amatörgruppen Kaspersällskapet. Stora som små utställnngar har visats. Dockteaterdagar har återkommit med<br />
jämna mellanrum. Fleråriga dockteaterprojekt med Mocambique och Sydafrika har genomförts.<br />
När jag börjande på Frölunda Teater, 1970, så tänkte jag och Ann Mari Berntsson att arbeta med sagor. Men<br />
barnen ville annorlunda. Hylands hörna var barnens önskemål. En stor papplåda fixades och gemensamt gjorde<br />
barnen Hyland, en handdocka med klotrunt huvud utan hår. Men snart ville de ha med något mer TV-program<br />
och då växte barnens fantasi.<br />
Snart blev Hyland med lite garntott på huvudet en clown, senare i en pojkgrupp sheriff i vilda västendrama. Med<br />
åren utvecklandes tekniken från det enkla till mer avancerat där kreativiteten har varit ledtråden. Och sagor har<br />
det blivit fast i annan form blandat med populära böcker som Katitzi. En pjäs vi gjorde även om en del föräldrar<br />
tyckte att det var ett olämpligt val.<br />
Då och då kommer barn och berättar att de hade så roligt. Flera har sina dockor kvar. En flicka sa: Varje gång<br />
jag öppnar lådan kommer minnena fram. Så visst har dockteatern stor betydelse....”<br />
Figur & Dockateatercentrum, Frölunda Kulturhus, Box 63, 421 21 Västra Frölunda<br />
Hemsida: www.frolunda-kulturhus.goteborg.se<br />
- 39 -
B - föreningsbrev<br />
PORTO BETALT<br />
Returadress: UNIMA Box 161 98, 103 24 Stockholm