B - Rosekamp

Botvid — 204 — Boulton
Botvid, Södertörns apostel, bondeköpman,
enl. legenden kristnad i England, mördad av
en vendisk träl o. begraven i sin hemort, det
nuv. Botkyrka. Levde under slutet av 1000-t.
Botwid, H a n s, f. »?/, igoi, författare, vars
lyrik tolkar nevrotiskt stämd ångestkänsla,
Rädslans dikter (1929), En verklighet (1932). Prosaverk
med likn. motiv, bl. a. Värna (1932),
Nedtystat (1933). Leken som fortsätter (1935).
Hotet mot vår kärlek (1936), Wennbergshöjd
(1939), Det finns så många frestelser (1942), Slå
följe (1946).
Botvinn i k, M i b. a i 1, f. 1911, rysk schackmästare,
segrare i Stauntonturncriugen 1946 o. i
världsmästerskapsturneringen 1948.
Bot'zaris, Markos (omkr. 1788—1823),
grek. frihetshjälte; utmärkte sig särsk. vid
Missolonghis försvar 1822—23. Hans minne
lever ännu i grek. folksånger.
1. Bouchardon [bosjardå n *'l. Ed me (1698
—1762), fransk bildhuggare, en av den franska
rokokons främsta. Hans huvudverk är fontänen
på rue de Grenelle (1739—45) > Paris.
2. Bouchardon, Jacques Philippe
(1711—53), broder till E. B., bildhuggare, verksam
i Sthlni från i74r till sin död. Bl. arb. den
första altaruppsatsen o. nuv. predikstolen (1749)
i Sthlms slottskyrka, arkadrcliefer o. lyktor (1752)
för slottet. Porträttbyster, bl. a. av Karl XII
(ett ex. i brons i Sthlms slott, 1748). Monografi
över B. av A. Lindblom (1924).
Boucber Lbosje'], Francols (1703—70),
fransk målare o. kopparstickare, en av rokokons
förgrundsgestalter.
Direktör
för Fr. konstakad.
1765. Nat.mus.
äger tack vare C.
G. Tessin en utsökt
samling av
B:s verk, främst
Venus' triumf (se
bild). B. verkade
äv. som rumsdekoratör,
komponerade
teaterdekorationer,
kartonger
för gobelänger
etc. Monografi
av M. Fenaille
(1925).
Boucbes-du-
Rhöne [bosj-dyrå'n],
departement
i s. Frankrike,
vid Medelhavet. 5,248 kvkm, 976,000 inv.
(1946; delvis italienare). Huvudstad: Marseille.
Bouclö [bokle'] (fr., av bouele, ring, Ögla),
tyg, vars yta är noppig el. försedd med öglor.
Boudin [bodä°«'], Eugen e (1825—98),
fransk målare. I sina hamnbilder o. kustlandskap
en föregångare till impressionismen.
Boudoir [bod°a'r], fr., egentl. vrå, dit man
drar sig tillbaka för att »tjura» (fr. bouder);
elegant litet rum för husets fru.
de Boulflers [d boflä'r], Louis Francois
(1644—1711), hertig, fransk fältherre;
deltog i Ludvig XIV:s krig o. utmärkte sig
särsk. vid återtåget efter slaget vid Malplaquet
1709, då han räddade hären från undergång.
de Boufflers [d° boflä'r], Marie Charlotte
Hippolyte (1725—1800), grevinna,
tillhörde den aristokratiska oppositionen
mot Ludvig XV:s envälde; gjorde Gustav III:s
bekantskap 1771 o. underhöll sedan en livlig
brevväxling med honom (utgiven 1900),
Bougainville [bogä^vill'], största ön bland
Salomonöarna, tillh. Nya Guineaterritoriet,
Australiska statsförbundet. Omkr. 9,000 kvkm.
49,000 inv. (1940; ön Buka medräkn.) Mycket
bergig. Odling av kokosnötter o. bananer.
Största hamn Kieta på n.o. kusten. B. var
ockuperat av japanerna 1942—44-
de Bougainville [d° bogä n *vill'], Louis
Antoine (1729—1811), fransk upptäcktsresande,
ledde den första franska världsomseglingen,
som han äv. skildrade (Voyage autour
du monde, 1771).
Bougie [bosji'], fr., eg. vaxljus, mjuk el. halvfast,
cylindrisk sond, oftast av kautschuktyg el.
gummi, avsedd att införas i kanaler (urinrör,
matstrupe) för undersökningar o. för behandling
av förträngningar.
Bougie Ibosji']. befäst hamnstad i n. Algeriet,
dep. Constantine. 31,000 inv. (1936). I
närheten heta källor. Förr betyd, handelsstad.
Bouguer [bogä'r], Pierre (1698—1758),
fransk fysiker o. hydrograf, lade genom sin
Essai d-optique sur la gradation de la lumiere
(1729) grunden till en rationell fotometri; hans
Traiti de navire anses likaledes^ grundläggande
för det rationella skeppsbyggeriet. B. uppfann
heliometern 1748.
Bouillabaisse [bojabä's], en provensalsk
soppa, bestående av flera olika slags fisk o.
kräftdjur, som kryddats med vitlök, vitpeppar,
i olivolja, brynta lagerbärsblad samt vin o.
därefter kokats.
Bouillon [bojå n *']> !*•> buljong.
Boulanger [bola"*IJe'], Georges (1837—
91), fransk militär, politiker,
1886 krigsminister; ivrig
målsman för revanschkrig
mot Tyskland. B. avlägsnades
1887 ur ministären o.
ströks s. å. ur arméns rullor,
ägnade sig sedan helt åt
politiken o. ställde sig i
spetsen för b o u 1 a n g i s-
terna, missnöjda av olika
partier, vilkas gemensamma
program var författningsrevision.
Då regeringen ingrep,
flvdde B. till Belgien, där han sköt sig.
Boulderdammen [ba°rd°], världens högsta
dammanläggning, i Coloradoflodens kanjon på
gränsen mellan Arizona o. Nevada, v. För. Stat.
Det uppdämda vattnet användes för konstbevattning
o. elektrisk energialstring (effekt
1., mill. kW). Byggdes 1930—36. Höjd 221 m.
Boulevard [bolva'r], fr., egentl befästning;
i Paris använt namn på gator, som gå fram
där de forna befästningarna lågo; bulevard.
Boulle [boll], André Charles (1642—
1732), fransk hovsnickare. Boullearbeten
benämnas efter honom de franska möbler i
barockstil; som prytts med inläggningar av
olika träslag, sköldpadd, metall, elfenben osv.
Boulogne-Billancourt [bolånj^bijawko^],
efter 1925 namn på Boulogne-sur-Seine
[bolånj'-syr-sä'n], förstad i s.v. till Paris, dep.
Seine. 79,000 inv. (1946).
Boulogneskogen [bolånj'-], park v. om
Paris. Jfr Bois de Boulogne.
Boulogne-sur-Mer [bolånj'-syr-mä'r], stad i
n. Frankrike, dep Pas-de-Calais, vid Engelska
kanalen. 52,000 inv. (1936). En av Frankrikes
förnämsta hamnar; stort fiske; överfartsort till
England; badort. Nära B. en 53 m hög marmorkolonn
till minne av Napoleons läger där
1803—05 i samband med hans planer på ett
infall i England.
Boulogne-sur-Seine [bolånj'-syr-sä'n], tidigare
namn på Boulogne-Billancourt.
Boulton [ba°'ltnj, Matthew (1728—
1809), eng. mekaniker o. fabriksägare, samarbetade
med J. Watt inom ångmaskintillverkningen
o. uppfann 1788 en betydelsefull
maskin för prägling av kopparmynt.