You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Borysiaw<br />
Bossi<br />
Boryslaw [båiiss'laf], stad i s.v. Vitryssland,<br />
SSSR, 75 km s.v. om Lwöw. 46,000 inv. (1938).<br />
Medelpunkt i det östgaliziska nafta- o. jordvaxfältet.<br />
Boras, stad Is. Västergötland,<br />
vid Viskan, Älvsb. 1. 53,494<br />
inv. (1947), därav i Caroli förs.<br />
26,279 o. i Gustav Adolfs förs.<br />
27,215. Stadsrättigheter 1622. Bl.<br />
byggnader Carolikyrkan (påbörjad<br />
1664) o. rådhuset, uppf. 1908<br />
—10 av Tengbom o. Torulf. På<br />
torget står Sjuhäradsbrunnen av Nils Sjögren<br />
(1941). Kulturhist. friluftsmuseum, högre allin.<br />
läroverk, kommunal flickskola, tekn. läroverk,<br />
textilinstitut. Länslasarett. Förläggningsort för<br />
Älvsborgs regemente (I 15). Betyd, textilindustri,<br />
näst Göteborgs o. Norrköpings Sveriges<br />
förnämsta. Stadsvapen, se bild. — Namnet<br />
(Boerå&s 1662) innehåller urspr. gammal genitiv<br />
sine. bodhar av bod 'fäbod' samt ordet äs.<br />
Borås domsaga, Älvsb. 1., utgör ett tingslag<br />
med tingsställe i Borås o. omfattar Gäsene, Ås,<br />
Vedens o. Bollebygds härader. Domarens adr.:<br />
Borås. 35,482 inv. (1947).<br />
Boråsiaden, komisk hjältedikt av O. Rudbeck<br />
den yngste, från mitten av 1700-t., skildrande<br />
ett bondeupplopp i Boråstrakten.<br />
Borås Wäfveri AB., Borås. Aktiekap. 15<br />
mill. kr. (1948). Driver bomullsspinneri, väveri,<br />
appreturverk o. tryckeri, tillverkar bomullsgarn<br />
0. vävnader. Verkst. dir. N. Hörstadius (sed.<br />
1947).<br />
Bosarp. 1. Kommun i mell. Skåne, Malmön.<br />
1. (past.adr. Stabbarps gruva); Röstånga<br />
landsf.distr., Rönnebergs, Onsjö o. Harjagers<br />
doms. 912 inv. (1947). — 2. B. el. B o s e-<br />
r u p, egendom i n.v. Skåne, Risekatslösa m. fl.<br />
kommuner, Malmön. 1. 2,750 har. Fideikommiss<br />
inom ätten Ankarcrona (sed. 1770-t.).<br />
Bosoh, Hieronymus, äv. kallad van<br />
A eken (omkr. 1450—1516), nederl. målare,<br />
vars genre- o. religiösa bilder äga en sällsam<br />
blandning av folktro, medeltida mysticism 0.<br />
realistisk skärpa. Fin känsla för valörer.<br />
Boscfa, Robert (1861—1942), tysk industriledare<br />
o. uppfinnare. Konstruerade tändningsapparater,<br />
tändstift, strålkastare (Boscbljus)<br />
m. m. för bilar o. motorcyklar.<br />
Bosch, Carl (1874—1940), tysk industriman,<br />
chef för Badische Anilin- und Sodafabrik<br />
(o. koncernen I.-G. Farben), där han bl. a.<br />
utformade den tekniska framställningen av<br />
ammoniak efter Habers metod. Ledde utexperimenterandet<br />
av bensinframställning ur kol.<br />
Erhöll tills, med F. Bergius 1931 års nobelpris<br />
i kemi.<br />
Boscorea'le, ort i v. Italien, prov. Neapel,<br />
invid Vesuvius. 11,000 Inv. Där gjordes 1895<br />
o. 1900 märkliga fynd av silverpjäser från hellenistisk<br />
o. romersk tid, nu i Louvre.<br />
Bose [bå°sj, Subhas Chandra (1887—<br />
1945)1 Ind. politiker, cambridgestudent, en av<br />
den ind. oavhängighetsrörelsens ledare, kongresspartiets<br />
ordf. 1938—39. Flydde hösten 1941<br />
till Japan.<br />
Bosebo, kommun i v. Småland, Jönk. 1.<br />
(past.adr. Våthult); Gislaveds landsf.distr.,<br />
Östbo o. Västbo doms. 220 inv. (1947). —<br />
Den gamla kyrkan (av trä) från 1600-t. flyttades<br />
1894 till kult.hlst. museet i Lund.<br />
Bosio [båsiå'], Francois Joseph<br />
(1768—1845). fransk bildhuggare, påverkad av<br />
Canovas klassicism, mest känd genom Ludvig<br />
XIV:s ryttarstaty på Flace des Victoires, Paris<br />
(1822).<br />
Bosjökloster. 1. Kommun 1 mell. Skåne,<br />
Malmön. 1. (past.adr. Snogeröd); Höörs landsf.<br />
distr., Frosta o. Eslövs doms. 1,063 inv. (1947).<br />
— 3. Gammalt herresäte i B. 1, på ett näs i<br />
14—42771. Norstedts uppslagsbok. Tryckt ig. 4. 48.<br />
Ringsjön. Urspr. ett under noo-t. av benediktinerorden<br />
stiftat nunnekloster, som sedermera<br />
blev herrgård o. under 1600-t. ägdes av<br />
bl. a. Korfitz Ulfeld.<br />
Boskapsdjur, PScora, en avdelning bland<br />
idisslarna. Ha horn o. välutvecklad bladmage,<br />
r:a tån saknas, 2:a o. 5:e tån förkrympta. Hit<br />
höra hjortdjur, giraffer o. slidhornsdjur.<br />
Boské (fr. bosquet), benämning på strängt<br />
hållna, till arkitektoniska helheter samlade trädbestånd<br />
med gångar o. rum, begränsade av<br />
häckar, i en barockträdgård.<br />
Boskillnad, upphävande av äkta makars<br />
egendomsgemenskap, varom domstol på ansökan<br />
av endera el. bägge makarna skall förordna<br />
i vissa fall. Regler i 9 kap. giftermålsbalken.<br />
Jfr Hemskillnad.<br />
Bos'na. 1. Serb. o. turk. namn på Bosnien.<br />
— 2. Biflod fr. h. till Sava. Bosnien. 200 km.<br />
Bos'nien, serb. o. turk. B o s n a, område<br />
i Jugoslavien, mellan floderna Sava o. Drina o.<br />
Dinariska alperna. 42,058 kvkm, c:a 1.5 mill.<br />
inv. Skogrikt bergland. Befolkningen, bosnjaker,<br />
är slavisk. Huvudnäringar äro jordbruk o.<br />
boskapsskötsel. Fyndigheter av järn, kol o. salt.<br />
Huvudstad: Sarajevo. — Hist. B. beboddes<br />
urspr. av illyricr. Av Augustus gjordes det till<br />
rom. provins o. ingick senare i det Östrom. riket.<br />
B. bildade i slutet av 1300-t. jämte Serbien ett<br />
konungarike. 1463 erövrades B. delvis o. 1528<br />
helt av turkarna o. förblev turk. provins till<br />
1908, då det annekterades av Österrike-Ungern,<br />
som genom Första världskr. förlorade det till<br />
Jugoslavien. 1941—45 inlemmat i Kroatien.<br />
Folkrepublik i fed. jugosl. republ. sed. 1946.<br />
Bospora nska riket grundades 480 f.Kr. på<br />
båda sidor av Kertjsundet (Kimmeriska Bosporos),<br />
mellan Asovska sjön o. Svarta havet,<br />
o. kom från 66 f.Kr. i beroende av Rom; på<br />
300-t. bysantinsk provins. Denna intogs på<br />
600-t. av kasarer o. tatarer.<br />
Bospo'ren (av grek. bos'poros, »boskapsvadet»),<br />
sundet mellan Svarta havet o. Marmarasjön,<br />
vid Konstantinopel. Minsta bredd 660 m.<br />
Bosra, ruinstad i Syrien, s. om Damaskus.<br />
Ruiner från rom. O. fornkristen<br />
tid samt från medeltiden.<br />
Boss, eng., inpiskare, ledare för<br />
ett politiskt partis valagitation.<br />
Bossage [-sa'sj] (av fr.), en kvadersten<br />
med huggna kanter o. rå<br />
el. släthuggen yta, som skjuter<br />
fram i ett mur verk. (Se bild.)<br />
Bosse, Harriet, f. "/i 1878, skådespelerska,<br />
vid Dramatiska teatern 1899—1905, hos<br />
Ranft 1905—11, åter vid<br />
Dramatiska teatern 1911—<br />
18, 1922—25 o. 1934—43.<br />
vid Konserthusteatern 1926<br />
—33. G. m. August Strindberg<br />
1901—04. B. har särsk.<br />
utfört de kvinnliga huvudrollerna<br />
1 ett flertal Strindbergs-<br />
o. Ibsendramer. B.<br />
har utgivit Strindbergs brev<br />
till Harriet Bosse (1932).<br />
Bossele'ra (av fr.), driva,<br />
särsk. 1 silver.<br />
Boss'elt, Rudolf (1871—1938), tysk<br />
medalj gra vör o. konstpedagogisk författare,<br />
verksam i Magdeburg.<br />
Boss'i, Domenico (1767—1853), Jtal.<br />
miniatyrmålare, verksam i Stblm 1797—1801<br />
o. omkr. 1805—n, senare bl. a. i Petersburg,<br />
Wien o. Munchen. B. är en utmärkt representant<br />
för empiren.<br />
Boss'i, E n r i c o (1861—1925), ital. orgelvirtuos<br />
O. tonsättare, bl. större verk det oratoriska<br />
poemet // paradiso perduto o. kantaten<br />
Canticum canticorum.
Change language