B - Rosekamp

Boris Godunov _ 199 — Borrby
Boris Godunov [bariss' gadonåff] (1552—
1605), rysk tsar; var den verklige regenten under
sin svågers, tsar Feodors, regering o. blev efter
dennes död 1598 vald till tsar. Under B:s kraftiga
styrelse upprättades patriarkatet i Moskva.
B. hade att bekämpa flera uppror (»falske
Dmitrij»). — Boris Godunov är även titeln på
en opera av Musorgskij med text av Pusjkin
(urpremiär i S:t Petersburg 1874. uppf. i Sthlm
i:a ggn 1911).
Borisoglebsk', stad i förvaltningsomr.
Voronesj, RSFSR. 52,000 inv. (1939).
Bori'sov, stad i Vitryska sovjetrepubl.,
SSSR, vid Beresina. 35.000 inv, (i933)-
Borkum, tysk ö i Nordsjön, den västligaste
av de Östfrisiska öarna, utanför Ems' mynning.
36 kvkm, ca 4,000 inv. Besökt havsbad
o. kurort; räddningsstation för skeppsbrutna.
Borlunda, kommun i Malmöhus 1. (past.adr-
Skarhult); Eslövs landsf.distr.,
Eslövs domsaga. 427 inv. (1947)-
Frosta o.
Borlänge, stad i s. Dalarna,
Kopparb. 1.; Falu doms. 19.809 inv.
(1947). Viktig industriort o. järnvägsknut.
Samrealskola, folkhögskola,
yrkesskolor. I B. ligga Domnarvets
järnverk o. Kvarnsvedens
pappersbruk. Stadsvapen, se bild.
Namnet, som skrives (i) Borlangio 1390, anses
betyda 'det långa bärstället', dvs. ett ställe, där
man burit båtar förbi forsar.
Borman, Jan, flaml. träsnidare, verksam
i Bryssel omkr. 1479—1520. B. har bl, a.
utfört altarskåp i Jäders o. Villberga kyrkor,
Västerås' domkyrka, Vadstena klosterkyrka o.
Strängnäs' domkyrkas dopkapell. B:s verksamhet
övertogs av Pasquier B., som bl. a. utfört
ett altarskåp i Västerås' mus.
B ormann [bå'r-], Martin, f. 1900, tysk
nationalsocialistisk politiker, SS-Obertrruppenfiihrer,
1941 chef för partikansliet o. i realiteten
Hitlers närmaste man. Särsk. ansvarig för aktionerna
mot kyrkan. B. förmodas ha omkommit
vid ryssarnas stormning av Berlin i
april 1945-
von Bom, Ernst, f. 1885. friherre, finl.
politiker, advokat. 1931—44 medl. av olika
ministärer. Energisk motståndare till I,apporörelsens
överdrifter o. till snabbkoloniseringen.
Bor'neo, den största av Stora Sundaoarna.
Omkr. 735,500 kvkm, 3 mill. inv., ligger mellan
7 0 n. br. o. 4 0 s. br. B. täckes till stora delar
av skog, i det inre av berg, rika på mineraler.
I v. och s. B. finnes bergolja. Produkter: ris,
socker, bomull, sago. kryddor, tobak o. borneokamfer.
Befolkning: malajer (dajaker) o. negritoer.
B. indelas i Nederländska B.,
535.638 kvkm, 2,169,000 inv. (193°). o. Brittiska
Nord-B., 76,561 kvkm, 302,000
inv. (1939), samt britt, protektoratet Brunei,
6,400 kvkm, 36,000 inv. (1939), O. kronkolonien
S a r a w a k, 108,800 kvkm, 603,000 inv. (1939).
Ockuperat av japanerna 1942—45. — Enl. fördraget
av den 2 "/., 1947 mellan Nederländerna o.
den indonesiska regeringen skall Nederländska
B. bilda en republik inom Indonesiens För. Stat.
F. n. (1948) är Nederländska B. delat i Väst- o.
Öst-Borneo, vilka förklarade sig autonoma i
april 1947. Öst-Borneos självständighet erkändes
av Nederländerna sept. s. å.
Borne'ra (av höll. bomeerert, blanda vin
med mineralvatten; av bom, brunn), skumma,
fradga sig (om jästa drycker).
Borne'rad (av fr. borner, begränsa), begränsad,
inskränkt, trångsynt.
Bornholm, dansk ö i Östersjön, 40 km s.ö.
om Skåne. 587 kvkm, 47.000 inv. (1945). Eget
Amt. Åkerbruk, fiske, sjöfart. Sten- (granit),
cement- o. lervaruindustri. Städer: Rönne,
Aakirkeby, Allinge-Sandvig, Hasle, Svaneke,
Nexö. Fyra märkliga rundkyrkor från tidig
medeltid. — B.
hette först Borgundaholm,
burgundernas
förmodade
urhem,
har under hist.
tid tillhört Danmark
(Sverige
1658—60). Vid
B. svensk-dansk
sjöseger över lybeckarna
1535.
svensk över
danskarna 1563
o. 1565. B. besattes
i april
1940 av tyskarna,
som maj 1945 vägrade att kapitulera, varpå
B. utsattes för förödande luftangrepp av ryssarna,
som därefter
9 / 5 landstego o. rensade ön
från tyskar. Ryssarna utrymde B. i mars
1946.
Bornholmssjukan, en 1930 på Bornholm
iakttagen epidemisk muskelinflammation. Uppträdde
senare äv. i Sverige. Smittämnet okänt.
Bornhöft el. B o r n h ö v e d, by i Holstein,
känd genom Valdemar Sejrs nederlag
mot de nordtyska furstarna 1227 o. en strid
mellan svenskar O. danskar 1813.
Boms jon, sjö i Södertörn, 2 mil s.v.om Sthlm.
B:s vatten har sedan 1904 tagits i anspråk
för Sthlms stads vattenledning.
Borno, Stora o. Lilla, två små öar i
det inre av Gullmarsfjorden, Bohuslän. Hydrografisk-biologisk
station.
Bo'ro-Boedoer [-bo'dor] el. Boro-Bodur,
ruiner på Java efter en omkr. år 800 i
terrasser uppförd stupaanläggning med 72 små
kupoler o. 432 nischer. Talrika buddhabilder.
Borodin', Aleksandr Porfirjevitj
(1834—87), rysk tonsättare; tillhörde den ungryska
skolan. Operan Furst Igor o. den symfoniska
dikten En stäppskiss.
Borodino [-nå'], by nära Moskva, Ryssland,
känd genom Napoleons seger över ryssarna
under Kutusov '/ 9 1812.
Borotra', Jean, f. 1898, fransk tennisspelare,
medverkade till Frankrikes hemförande av
Davis Cup 1927—32. 55 ggr fransk mästare,
3 ggr Wimbledohmästare.
Borough [barr'åj, eng., stad med kommunal
självstyrelse. Städer med minst 75,000 inv. äro
likställda med grevskap o. kallas c o u n t y
boroughs (se d. o.).
Borra'go, örtsläkte (fam. Borraginaceae). B.
o]ticina'lis, gurkört, halvmeterhög, strävhårig.
Blomma stor, ljusblå, bikronans fjäll vita,
foderflikar långspetsade. Av gammalt odlad;
förvildad.
Borrby. 1. Kommun i s.ö. Skåne, Kristianst.
1.; Löderups landsf.distr., Ingelstads o.
Järrestads doms. 2,405 inv. (1947). — 2. Municipalsamhälle
i B. 1. 1,115 inv. (1947)-