B - Rosekamp

Borgerskap —- 198 — Boris-Gleb
Borgerskap, sammanfattande benämning
på en stads borgare.
Borg fred, tillfälligt inställande av partistrider
i ett land på grund av yttre faror.
Borgfrid, rättsskydd, som under medeltiden
tillkom en borg el. befästad stad. Brott begånget
å sådan ort straffades strängt.
Borggreve, i Tyskland under medeltiden
benämning på befälhavaren på en kunglig borg.
Borggårdstalet, konung Gustaf V:s svarstal
till Bondetågets talemän 6 febr. 1914 å Sthlms
slotts borggård, vari han framhöll, att försvarsfrågan
borde avgöras »ofördröjligen o. 1 ett
sammanhang». Borggårdstalet föranledde ministären
Staaffs avgång.
Borghese [-ge'-], rom. adelssläkt, bl. vars
medl. märkas Ca m ill o B. (1552—1621),
påve 1605—21 under namnet Paul V. B. lade
grund till släktens rikedomar o. berömda konstskatter.
— P a 1 a z z o B., släktens palats i
Rom, ett av stadens praktfullaste, påbörjat
1590 efter ritningar av Martino I,unghi. (Se
plansch till Byggnadskonst.) — V i 11 a B., den
borghesiska familjens forna sommarpalats strax
utanför Rom, uppfördes i
börj. av 1600-t. o. omgavs
av ännu befintliga,
ståtliga trädgårdsanläggningar.
Den inlöstes med
sina konstsamlingar 1900
—02 av ital. staten o.
överlämnades till Rom.
Borghe'siske faktaren,
marmorstaty från
x:a årh. f.Kr., trol. kopia
efter bronsstaty av Eysippos'
skola; påträffades
på 1600-t. vid Antium o.
tillhörde en tid familjen Borghese; sed. 1806 i
I.ouvrc. (Se bild.)
Borgholm, stad på Ölands v. kust, Kalmar
1.; Ölands doms. 2,127 inv. (1947). Stadsrättigheter
1816. Samrealskola. Länslasarett. God
hamn. Badort. I närh. drottning Viktorias
sommarresidens Solliden. — B:s slott omnamnes
tidigast 1281 o. utbyggdes till sitt
nuv. omfång på 1570—80-t. av J. B. o. D. Pahr.
N. Tessin d. ä. uppgjorde ett
storartat förslag till ombyggnad,
som delvis kom till utförande
1650-t.—17°9- 1806 härjades
slottet av eldsvåda. Slottsruinen
o. stadsvapen, se bilder.
Borgia [bårr'djija], ital. adelssläkt,
bl. vars medlemmar märkas:
t. Borgia, Alfonso (1378—1458), påve
under namnet Calixtus III.
2. Borgia, Alexander (1431—1503),
påve under namnet Alexander VI.
3- Borgia, Cesare (1476—1507), påven
Alexander VI:s son, kardinal 1493, en renässanstyp
med ytterlighetsdrag av skönhet, grymhet
o. lastbarhet.
B:s försök
att i mell. Italien
grunda en enhetsstat
misslyckades
genom faderns
död 1503.
B. stupade i konungens
av Navarra
tjänst.
4- Borgia,
L u c r e z i a
(1480—1520), syster till C. B., ryktbar för sin
skönhet. Gift tre gånger. Beskyllningarna mot
henne att ha mördat sin andre man o. deltagit
i faderns o. broderns utsvävningar sakna grund.
Borgis (av fr. bourgeois, borgare), en tryckstilsgrad,
mellan petit o. korpus; kägel (höjd)
9 punkter = 3.382 mm. Ex.: Borgis.
Borgmästare, ordförande i rådhusrätt o.
magistrat i städer med egen jurisdiktion. I
vissa städer under landsrätt finnes s. k. ko m-
munalborgmästare.
Borgquist, Waldemar, f. 28/ t 1882,
ämbetsman, generaldirektör o. chef för Vattenfallsstyrelsen
1938—47, ordf. i AB. I,. M. Ericsson
sed. 1931. Fil. hcd.dr i Uppsala 1932.
Borgrätt, adlig specialdomstol under en borgherres
uppsikt. Borgrätter förekotnmo i Sverige
ända till i6oo-t:s slut. De s. k. Övre o. Nedre
borgrätterna på Stockholms slott, vilka avdömde
mål, vari konungens hovfolk el. tjänare
voro parter, avskaffades först 1844.
Borgsjö, kommun i v. Medelpad, Västernorrl.
1. {past.adr. Erikslund); Borgsjö landsf.distr.,
Medelpads v. doms. 4,726 inv. (1947), därav i
Alby municipalsamhälle 951 inv.
Borgstena, kommun i mell. Västergötland,
Älvsb. 1. (past.adr. Fristad); Gäsene landsf.­
distr., Borås doms. 651 inv. (1947).
Borgström, Erik Eriksson (1708—
70), bruksägare, donerat
medel till Bo r g s t r ö-
mianska professuren
i Uppsala, som num.
omfattar botanik.
Borgström, Hilda, f.
'3/10 1871, skådespelerska,
vid Dramatiska teatern
1900—12 o. 1920—38, lärarinna
vid elevskolan till
1940. Har inom både tragedi
o. lustspel gestaltat de mest
skilda kvinnotyper, äv. vid filmen.
(Se bild.)
Borgund, socken i v. Norge, Sogn o. Fjordane
fylke. I B. finnes en av Norges mest
kända o. bäst bevarade stavkyrkor, uppförd
omkr. 1150 (se bild till art. Stavkyrka).
Borgunda, kommun i ö. Västergötland,
Skarab. 1. (past.adr. Dala); Gudhems landsf.­
distr., Skövde doms. 607 inv. (1947).
Borgvattnet, kommun i ö. Jämtland, Jämtl.
1.; Ragunda landsf.distr., Jämtlands ö. doms.
817 inv. (1947)-
Borgvik, kommun i s. Värmland, Värml. 1.
(past.adr. Borgviksbruk); Grums landsf.distr.,
Mellansysslets doms. 688 inv. (1947).
Borgvikssjön el. Borg viksfjärden,
insjöliknande vik i n.v. delen av Vänern.
Borgå [-gå], fi. P o r'v o o, stad i s. Finland,
Nylands 1. Handel o. sjöfart. Domkyrka
från 1400-t. Runebergsmuseum. 7,599 inv.
(1942). Bombskadades svårt av ryssarna 1939.
Borgå stift i Finland omfattar sed. 1923
församlingar med övervägande svensktalande
befolkning, oavsett det geografiska läget.
8 prosterier. — Det gamla Borgå stift benämnes
sed. 1923 Tammerfors stift.
Boris III (1894—1943), konung av Bulgarien
fr. 1918. B:s regering utmärktes av inre oroligheter
o. flera våldsamma regimväxlingar. B.
förde till en början en italienskorienterad politik
o. gifte sig 1930 med den ital. prinsessan Giovanna
(f. 1907). Efter militärkuppen 193^ närmade
han sig Tyskland o. blev under Andra
världskr. helt beroende av Hitlers politik.
Boris-Gleb [bariss' glepp], mindre område
på finsk-norska gränsen, vid Pasviks älv i Finnmarken,
med gammalt grekiskt kapell, invigt
åt de ryska helgonen Boris o. Gleb; nu tillhörigt
Finland. Kapellet brändes under kriget 1939.