B - Rosekamp

*?*
Bordeauxvätska - 197 - Borgerlig vigsel
Bordeauxvätska [bårdå'-], ett för bekämpande
av svampsjukdomar på kulturväxter mycket
anlitat, verksamt besprutningsmedel. Består av
kopparvitriol o. släckt kalk i vattenlösning
(vanl. i-procentig el. något svagare).
Bordelais [bård°lä'], landskap i Frankrike
kring Bordeaux.
Bordell, (fr. bordel, egentl. brädhus), ställe
där yrkesmässig otukt bedrives. Jfr Koppleri.
Borden [bå'dn], sir Robert Laird
(1854—1937), kanad. politiker, 1901 ledare för
det konservativa partiet o. 1911—20 premierminister.
Ivrig anhängare av impcrietanken.
Borden [ba'dnj, Mary, f. 1886, eng. författarinna.
Skildrar moderna kvinnoöden i sina
romaner, varav en del övers, till svenska, bl. a.
Passport for a girl (1939; Gränsen spärrad, s. å.).
Bordereau [bård ö rå'j, fr., dokumentförteckning,
register. — Beryktad är den bordereau, som
var en av de viktigaste handlingarna i Dreyfusprocessen.
Bordet [bårdä'], J u 1 e s, f. 1870, belg.
bakteriolog, prof. o. föreståndare (sed. 1901)
för Pasteurinstitutet i Bryssel. B:s viktigaste
upptäckter, för vilka han erhöll nobelpriset
i fysiologi o. medicin 1919, falla inom immunitetslärans
område.
Bordfritt, dets. som fritt ombord.
Bordighera [-gä'ra], stad i n.v. Italien,
prov. Imperia, vid Genuabukten. 7,000 inv.
Vinterkurort, Plantskolor för palmer.
Bordlista, dets. som dagordning.
Bordläggning. Statsr. Förfarande, som
innebär, att avgörande av ett i en beslutande
församling förekommande ärende uppskjutes,
för att ledamöterna skola hinna taga ståndpunkt
till detsamma. — Skeppsb. Fartygssidans
yttre beklädnad.
Bordläggningsplenum, sammanträde, vid
vilket allenast bordläggning förekommer.
Bordone [bårdå'ne], Paris (1500—71),
i t al. målare; lärjunge till Tizian; mest känd
genom ceremonibilden Fiskaren, som lämnar
dogen S/t Markus' ring (Konstakad. i Venedig).
Bordstudsare, finare pendelur, avsett att ha
sin plats på ett bord.
Bordu'na, täckt, lång flöjtstämma i en orgel.
Bordy'r, guldtryckt randornament på insidan
av en bokpärm.
Bore (av grek. Boreas, nordanvinden), förkroppsligande
av nordanvinden o. vinterstormarna.
Bore a 1 (av lat.), nordlig.
Bo'reas, i grek. myt. nordanvinden.
1. Bore'lius, Johan Jakob (1823—
1909), filosof, prof. i Lund 1866—98. Hegelian.
2. Borelius, Jacques Ludvig (1859
—1921), kirurg, prof. i kirurgi i Lund 1899,
stiftare av Södra Sveriges sjuksköterskeförening.
Kirurgisk författare.
Bore'lius, Aron, f. 0 /|, 1898, konsthistoriker,
docent i Lund 1927, intendent vid Norrköpings
mus. sed. 1945. Bl. arb. monografi över J. F.
Höckert (1927).
BoreII'i, Giovanni Alfonso (1608—
79), ital. naturforskare, den moderna fysiologiens
grundläggare, läkare hos drottning Kristina
i Rom.
Boren, sjö i n.v. Östergötland. 28 kvkm.
Genomflytes av Motala ström o. utgör en del
av Göta kanals system.
Borensberg, municipalsamhälle i n.v. Östergötland
vid Boren, Brunneby kommun, Östergötl.
1. 1,114 inv. (1947). Yrkesskola.
Borensnult, kanalstation med 5 slussar vid
Borens v. ände.
Borg. 1. Befäst furste- el. stormansboning,
stundom stads- el. bygdefästning. — 2. Sjöv.
Upphängsling av vissa rår. — Borga upp,
förstärka surrningar o. delar av riggen, fastgöra
tyngre föremål ss. ankare, båtar m. m. —
Borgbrassar, extra brassar, som uppsättas
för att i sjögång stötta rårna.
Borg, församling i Norrköping, inkorporerad
I936- 4.585 inv. (1947).
Borg, Pär Aron (1776—1839), stiftade
Allmänna institutet för dövstumma o. blinda,
från 1812 förlagt till Manilla. Hans son O s-
sian Edmund B. (1812—92) var 1839—
75 föreståndare o. lärare vid institutet.
Borg, Arne, f.
18 / R 1901, simmare, världsmästare
på 1,500 m 1927, olympisk segrare 1928.
Borgafjällen, fjällmassiv pa gränsen mellan
Jämtland o. Lappland, s. om Kultsjön. Högsta
toppen: Jenjenjetjem, 1,455 ni.
Borganäs, fäste i s. Dalarna, St. Tuna
kommun, vid Dalälven. Intogs o. förstördes
av Engelbrekt 1434.
Borgare, egentligen den, som vunnit rättighet
att utöva handel el. näring i en stad (vunnit
burskap). Under ståndsriksdagarna i Sverige
utgjorde borgarna ett särskilt riksstånd, borgarståndet.
Borgarråd, kommunal ämbetsman i Sthlm.
Ämbetet tillkom 1919. Borgarråden, som f. n.
äro 8, skola i Stadskollegiet föredraga de ärenden,
som höra till deras rotel, samt närvara vid
stadsfullmäktiges sammanträden, där de, även
om de icke själva äro stadsfullmäktige, få deltaga
i överläggningarna o. framställa förslag.
Mandattiden ar 4 ar.
Borgarskola, urspr. skola för borgerskapets
barn. Num. nyttjas ordet endast om Stockholms
borgarskola, om en 6-årig realskola
i Gävle o. om en högre folkskola i Malmö.
Borgartinget, ett av Norges fyra gamla
lagting, uppkallat efter tingsplatsen Borg
(nuv. Sarpsborg). Avborgartingslagen är
endast kyrkobalken bevarad (börj. av 1300-t.).
Borgeby. 1. Kommun i v. Skåne, Malmön. 1.
(past.adr. Löddekö- ?. a
pinge); Lunds landsf.-
distr., Torna o. Bara
doms. 539 inv. (1947).
— 2. Gods i B. 1. 275
har. B. innehades under
medeltiden av ärkebiskoparna
i Lund.
Huvudbyggnaden (se
bild) är delvis ett medeltida
stenhus. Nuv.
ägare är konstnären
Ernst Norlind.
Borgen el. borgensförbindelse,
en persons åtagande att fullgöra annans förbindelse,
därest denne icke uppfyller sin skyldighet.
Regler i 10 kap. handelsbalkcn. Den,
som åtager sig borgen, kallas borgensman
el. 1 ö f t e s m a n.
Borgen, Johan, f. 1002, norsk författare
o. journalist (bl. a. som kåsören »Mumie Gåsegg»
i Dagbladet). Dramer, noveller o. romaner,
bl. de senare Ingen sommar (1944), Kjarlighetsstien
(1946).
Borgensman el. löftesman, den, som
åtager sig borgensförbindelse. Jfr Borgen.
Borgenä'r, fordringsägare.
Borgenärsed, ed, som avlägges av fordringsägare
i en konkurs, att bevakad fordran icke
tillkommit genom svek el. bedrägeri.
Bor'gerhout [-ha°t], förstad i ö. till Aatwerpen.
51,000 inv. (1945).
Borgerlig begravning el. civilbegravning,
begravning utan jordfästning i svenska
kyrkans ordning (lag 6 /n 1926).
Borgerlig död, av domstol meddelad förklaring,
att försvunnen person skall anses för död.
Borgerlig vigsel, sedan 1915 benämning på
den akt, varmed äktenskap ingås inför borgerlig
myndighet (magistratsledamot, kommunalborgmästare,
landsfiskal m. fl.).