Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Bonvivant — 196 — Bordeauxviner<br />
Bonvivant [bå^viva 11 »'] (av fr. bon, god, o.<br />
vivre, leva), goddagspilt.<br />
Boo el. B o, gods i s. Närke, Bo m. fl.<br />
kommuner, Örebro 1. 16,500 har. Slottslik huvudbyggnad<br />
(1882) med bibliotek o. konstsamlingar.<br />
Fideikommiss inom frih. ätten Hamilton<br />
af Hageby. Se äv. Bo.<br />
Bookmaker [bokk'me'k°], eng., person, som<br />
yrkesmässigt förmedlar vad vid kapplöpningar.<br />
Boom [bo'm], amerik. börsterm för häftig<br />
hausse; äv. våldsam reklam.<br />
Bootes el. Björnvaktaren, stjärnbild<br />
på n. stjärnhimlen. Dess ljusstarkaste stjärna,<br />
Arcturus, finner man genom att framåt fortsätta<br />
den båge Karlavagnens tistelstång bildar.<br />
Booth [bob], William<br />
(1829—1912), Frälsningsarméns<br />
stiftare. Med erfarenhet<br />
av det beryktade<br />
Whitechapelkvarterets i<br />
Loudon namnlösa elände<br />
grundade B. på 1860-t. »den<br />
kristna missionen för Öst-<br />
London», varur Frälsningsarmén<br />
utgått (1877). B.<br />
framställde sitt frälsningsprogram<br />
1890 1 arbetet /<br />
mörkaste England och vägen<br />
ut. (Se bild.) — B:s son, B r a m w e 11 B.<br />
(1856—1929), efterträdde fadern sojn Frälsningsarméns<br />
general, o. B:s dotter E v a n g e-<br />
1 i n e, f. 1865, beklädde posten 1934—39.<br />
Boothe [boj)], Claire, f. 1902, amerik.<br />
författarinna, g. m. Henry R. Luce. Känd för<br />
sin satiriska komedi om amerik. överklasskvinnor,<br />
The wotnen (Kvinnorna, uppf. på Dram.<br />
teatern 1938). Har också skrivit en skildring<br />
av det franska sammanbrottet. Europé in the<br />
spring (1940; Katastrofernas vår, 1941).<br />
Boothia Felix [bo'bi° fi'liks], Amerikas nordligaste<br />
halvö. På B. magnetiska nordpolen.<br />
Bootle [bo'tl], stad (eget grevskap) i n.v.<br />
England, vid Merseys mynning, anslutande sig<br />
till Liverpool. 66,000 inv. (1946). Stora dockor.<br />
Bopp, Franz (1791—1867), tysk språkforskare,<br />
prof. i Berlin 1822—64; grundläggaren<br />
av den jämförande språkforskningen.<br />
Bor, ett med kol närbesläktat, 3-värt grundämne.<br />
Kem. tecken B, atomv. 10.82 (stabila isotoper:<br />
10 och n), atomn:r 5. Bor förekommer i<br />
naturen som fri borsyra (sassolin) o. olika borat<br />
(borax m. fl.). Fri bor i ren form erhålles som<br />
mörkgrått, mycket hårt kristallpulver (spec.<br />
vikt 2. 34 ), då vissa flyktiga borföreningar sönderdelas<br />
i vakuum. Vid reduktion av boroxid<br />
med aluminium, natrium el. magnesium erhållas<br />
orena produkter, dels hårda kristaller, bordiamant,<br />
dels s. k. amorf bor. B o r k a r-<br />
b i d, framställd i elektrisk ugn ur boroxid o.<br />
kol, användes som slipmedel. Jfr Borax,<br />
Perborat o. Borsyra. Borat i ytterst<br />
ringa mängd är nödvändigt för många växter;<br />
vid höggradig borbrist i jorden uppträder bl. a.<br />
hjärtröta hos betor.<br />
Bor [bo-], po., 'skog', pseudonym för T a-<br />
deus Komorow'ski, f. 1898, polsk general<br />
(1941), förde under kriget 1939 befäl över<br />
en kavalleribrigad o. kvarstannade efter sammanbrottet<br />
i Polen, där han anslöt sig till motståndsrörelsen.<br />
Utn. 1943 av genera] Sikorski<br />
till överbefälh. för inrikesstyrkorna. Ledde upproret<br />
i Warszawa 1 aug.—3 okt. 1944, då<br />
han till följd av utebliven rysk hjälp dock<br />
måste kapitulera o. ge sig fången åt tyskarna.<br />
Befriades av amerikanarna 8 / 5 1945. Jfr<br />
W. Anders.<br />
Borå, nordöstlig, kall, torr, häftigt byig<br />
vind i n. Adriatiska havet, uppkommen av<br />
från bergstrakterna nedstörtande kall luft.<br />
von Borå, Katharina<br />
U499—1552), Luthers maka<br />
från 1525, urspr. nunna. (Se<br />
bild.)<br />
Borah [bå'Or»], William<br />
Edgar (1865—1940), nordamcrik.<br />
politiker, från 1907<br />
republikansk senator för<br />
staten Idaho. Han bekämpade<br />
1919—20 Versaillestraktatens<br />
ratifikation från<br />
amerik. sida o. var 1925—<br />
33 ordf. i senatens utrikesutskott. Isolationist.<br />
Borass'us, palmsläkte. Enda art B. flabellifor'mis,<br />
palmyrapalm (tropiska Afrika o. Asien),<br />
med solfjäderlika blad. Lämnar ett värdefullt<br />
virke, palmvin (»toddy»), gummi, sago o. ett<br />
slags piassavafiber ur bladslidorna.<br />
Borastus, Gregorius Laurentii,<br />
f. på 1580-t., d. omkr. 1656, sv. historieskrivare,<br />
följde Sigismund till Polen o. författade krönikor<br />
o. flera stridsskrifter mot Karl IX, bl. a.<br />
den beryktade Hertig Carls Slaktare Benck.<br />
Bora't, borsvrans salter. Jfr Borax.<br />
Borax, natriumtetraborat, Na„B 4 0 7l ioH,0,<br />
färglösa, glänsande kristaller i den saltblandning,<br />
tinkal el. r å b o r a x, som utkristalliseras ur<br />
vissa s. k. boraxsjöar (Bolivia, Kalifornien,<br />
Tibet m. fl.). Smälter vid upphettning till<br />
en glaslik massa, boraxglas, som i form av<br />
små, av metalloxider karakteristiskt färgade<br />
boraxpärlor utnyttjas vid blåsrörsanalys.<br />
Användes till emaljer o. glasyrer, vid lödning o.<br />
svetsning samt för att göra hårt tvättvatten<br />
mjukt.<br />
Borchse'nius [bark-], Otto (1844—1925),<br />
dansk skriftställare, ivrig skandinav. Översatte<br />
V. Rydberg, A.-C. Leffler o. Strindberg.<br />
Bord, ett fartygs sidoväggar.<br />
de Börda [d° bårda'], Jean Charles<br />
( J 733—99), fransk matematiker, ingenjör o.<br />
sjöofficer, mest känd genom sin medverkan<br />
vid metersystemets utarbetande, varvid han<br />
bl. a. utarbetade en viktig metod för precisionsvägning.<br />
Bördas tareringsmetod.<br />
Borddans, rörelser hos bord el. liknande föremål,<br />
uppstå genom de kringsittande personernas<br />
omedvetna rörelser. De ord, som genom<br />
olika antal knackningar av något av bordets<br />
ben framstavas, ha av spiritisterna uttytts som<br />
härrörande från andar men härstamma från deltagarnas<br />
undermedvetna själsliv.<br />
Bordeaux [bårdå'], Henry, f. 1870, fransk<br />
författare, har skrivit noveller o. romaner, bl. a.<br />
La peur de vivre (1902; Utan mod, 1903) o. en<br />
bok om Frankrikes öde (Les murs sont bons,<br />
1940). Led. av Franska akad. sed. 1919.<br />
Bordeaux [bårdå'], huvudstad i dep. Gironde,<br />
s.v. Frankrike, nära Garonnes mynning. 254,000<br />
inv. (1946). Betydande handels- o. sjöfartsstad<br />
med utmärkt hamn. Genom Canal du Midi<br />
förbundet med Medelhavet. Stor utförsel av<br />
viner o. spirituösa; tobaksindustri o. skeppsbyggeri.<br />
Ärkebiskopssäte. Univ. (gr. 1441), stort<br />
bibliotek, observatorium, radiostation. Flygplats<br />
Merignac. — B. var under namnet Burd<br />
i g a 1 a huvudstad i Akvitanien under rom.<br />
tiden. 1154—1453 var B. engelskt. 1871 säte för<br />
nationalförsamlingen o. 1914 samt juni 1940<br />
för franska regeringen (»Bordeauxregeringen»).<br />
Bordeauxviner [bårdå'-], lätta viner från<br />
dep. Gironde, s.v. Frankrike; de finare sorterna<br />
uppkallade efter den egendom (chåteau), där<br />
de vuxit. De äro antingen röda (torra) el. vita<br />
(något sötare). Bl. de förra äro Médoc-vinerna<br />
de förnämsta, bl. de senare märkes Chåteau<br />
Yquem (Sauternes). Alkoholhalten är 9 å 10 %.<br />
De röda vinerna böra serveras vid c:a 18 0 , de<br />
vita vid 10—12 0 . Utskeppningsort: Bordeaux.
Change language