B - Rosekamp

Bombflyg — 193 — Bonde
V. Ghatsbergen. Odling av vete, majs, hirs,
ris, bomull m. m.; betyd, textilindustri. —
2. Huvudstad i B, 1, på en ö i Bombayviken.
1,490,000 inv. (1941). Främre Indiens
största handelsstad, huvudort för ind. bomullsindustrien.
Betyd, pappers- o. konstindustri.
God hamn (örlogsbas). Univ. (gr. 1857), naturhist.
mus. o. stadshus med stort bibliotek.
Bomb flyg, flygslag med uppgift att utföra
bombanfall mot flygbaser, trupper, fartyg, järnvägar,
broar, befästningar, förråd, fabriker o.
dyl. — Bombflygplan, flygplan avsett
huvudsakligen för bombfällning. Indelas (enl.
amerik. terminologi efter räckvidden, tidigare
efter vikten) it u n g a bombflygplan med en
aktionsradie av över 4,000 km, medeltunga
med en aktionsradie av 1,600—4,000 km o.
lätta med kortare aktionsradie. Den längsta
flygsträckan hade 1948 den amerik. P-2-V
Neptune med en flygsträcka av 17,985 km. Tunga
o. de flesta medeltunga framdrivas av 4—6 propellermotorer,
moderna medeltunga o. lätta av
2—6 reaktionsmotorer. För tunga o. medeltunga
bombflygplan kan platsen för bombfällning bestämmas
(utan ögonsikt mot målet) med radar
i planet el. radarnavigering från eget territorium.
Bombkits, under 1700- och 1800-talen använda
mindre segelfartyg, bestyckade med en
eller två mörsare.
Bombsikte, instrument för bestämmande av
det ögonblick då bomberna skola fällas från
ett flygplan för att träffa målet.
Bomolja (av lågty. bom, träd), en sämre
olivolja, som erhålles genom varmpressning av
olivträdets frukter.
Bomstängsel, över hamninlopp el. sund
sträckt hinder av grova stockar el. dyl., avsett
att hindra passage av fientliga lätta fartyg.
Bomull (av lågty. bomwulle, »trädull»), de
långa, vita hår, som förekomma på fröskalet
hos arter av släktet Gossy'piutn.
Bomullsfröolja, olja, som pressas ur frön av
bomullsbusken (Gossy'/>iio»-arter). Användes
till matolja o. för framställning av margarin
o. såpa. Av den urpressade återstoden göras
foderkakor (b o m 111 1 s f r ö k a k o r).
Bomullskrut, dets. som nitrocellulosa.
Bomullsträdet, art av släktet Ceiba.
Bomärke, tecken, som icke skrivkunnig person
använder i stället för namnteckning.
Bon [b.å"«], fr., gott, bra.
Bona, lantegendom i V. Ny kommun, Östergötl.
1., statens tvångsuppfostringsanstalt för
minderåriga manliga förbrytare. Anstalten nedlades
under 1948.
Bo'na fi'de, lat., i god tro. Motsats: m a'l a
f i'd c.
de Bonald [d ö bånall'], Louis Gabriel
Ambroise (1754—1840), vicomte de B.,
fransk publicist, legitimist; utgav jämte Chateaubriand
den rojalistiska tidn. Mercure de
France.
Bona offi'cia, lat., goda tjänster, vanl. om
en stats verksamhet för att åstadkomma förlikning
i en tvist mellan andra stater.
Bonaparte [bånaparf], it. B u o n a p a r t e,
13—472JJI. Norstedts uppslagsbok. Tryckt 19. 4. 48.
korsikansk släkt, genom Napoleon B:s utropande
till fransmännens kejsare 1804 kejserlig
fransk dynasti. Jfr Napoleon.
x. Bonaparte, Maria Laetitia, f.
Ramolino (1750—1836), Napoleon I:s moder,
g. m. Carlo Maria B.; bodde efter Napoleons
fall i Rom.
2. Bonaparte, Joseph (1768—1844),
Napoleon I:s äldre broder, konung av Neapel
1806—08, av Spanien 1808—13. B. användes
av Napoleon i flera diplomatiska uppdrag
(frederna i I^unéville o. Amiens m. m.).
3. Bonaparte, I, u c i e n (1775—1840), Napoleon
I:s broder, furste av Canino; var i sin
ungdom ivrig jakobin. Vid brumairekuppen
var B. president i de 500:3 råd o. bidrog genom
sin kallblodigket till kuppens lyckliga utgång.
Hans självrådighet förde honom på spänd
fot med Napoleon, med vilken han försonade
sig först efter nederlaget. (Se bild.)
4. Bonaparte, Elise (X777—1820), Napoleon
I:s syster, storhertiginna av Toscana 1809,
som hon styrde med kraft i sin obetydlige gemåls
namn.
5. Bonaparte, Louis (1778—1846), Napoleon
I:s broder, konung av Holland 1806—10;
deltog i Napoleons tidigare fälttåg. G. m. Napoleons
styvdotter Hortense de Beauharnais
1802; äktenskapet upplöstes 1815. (Se bild.)
6. Bonaparte, Pauline (1780—1825),
Napoleon I:s syster, berömd för sin skönhet,
g. m. general I,eclerc o. efter dennes död med
furst Camillo Borghese, av Napoleon 1806 utnämnd
till hertig av Guastalla. (Se bild.)
7. Bonaparte, Caroline (1782—1839),
Napoleon I:s syster, drottning av Neapel; g. m.
general Murat, som 1808 blev konung av Neapel.
8. Bonaparte, Jéröme (1784—1860), Napoleon
I:s broder, konung av Westfalen 1807—•
13. Regeringen låg i Napoleons hand, medan
B. skötte sina nöjen.
9. Bonaparte, Mathilde (1820—1904).
dotter till Jéröme B., fransk prinsessa, 1841
—45 gift med den ryske furst A. Demidov;
genom sin skönhet o. rikedom en av medelpunkterna
i det parisiska sällskapslivet.
10. Bonaparte, Napoleon Joseph
Charles Paul (1822—9r), fransk prins,
son till Jéröme B., tillhörde 1848—49 yttersta
vänstern o. stod efter andra kejsardömets upprättande
på spänd fot med Napoleon III på
grund av sina radikala idéer. 1879 huvudman
för huset Bonaparte blev han snart misshaglig
för bonapartisterna, o. 1884 förklarade sig hans
son Victor (1862—1926) för tronpretendent.
B. kallades av folkhumorn »Plon-Plon».
Bonapartis'ter, franskt polit. parti, som
önskar återuppsätta familjen Bonaparte på
Frankrikes tron, num. utan betydelse.
Bonaventu'ra, Giovanni di F i d a n-
za (1221—74), ital. munk, franciskanerordens
främste teolog, ordens general 1257, biskop i
Albano 1273; skolastiker o. mystiker. Kanoniserad
1482.
Bonbon [bå°«bå n 8'], fr., »gottgott», konfekt.
Bonbonjä'r (fr. bonbonniére), konfektskål.
Bond [båndj, eng., skuldförbindelse, obligation.
Bond [band], William Cranch (1789
—1859), nordamerik. astronom, grundläggare
av o. förste direktör vid Harvardobservatoriet.
Bondböna, namn på den sedan förhistorisk
tid odlade Vi'cia fa'ba, en intill meterhög, ettårig
ärtväxt med 2-pariga blad samt vita o.
svarta blommor. De stora näringsrika fröna ätas.
Bonde, sv. adlig ätt, av vilken medlemmar
äro kända från 1300-t.
Karl Knutsson.
Hit hörde äv. konung