B - Rosekamp

Bollnäs domsaga — 192 — Bombay
länslasarett. Sågverk. Namnet skrives Baldanäs
1312, det bålda, dvs. stora näset. (Stadsvapen,
se bild å föreg. sida.)
Bollnäs domsaga, Gävleb. 1., utgör ett
tingslag med tingsställe i Bollnäs o. omfattar
Bollnäs stad, Bollnäs landskommun o. kommunerna
Segersta, Hanebo, Alfta, Ovanåker o. Voxna.
Domarens adr.: Bollnäs. 35,774 inv. (1947).
Bollnäs församling omfattar Bollnäs landskommun
o. stad, Gävleb. 1. Medeltida kyrka.
Bollnäs landskommun, kommun i s. Hälsingland,
Bollnäs landsf. distr., Bollnäs domsaga.
10,503 inv. (1947).
Bollsta, bruksegendom i Ytterlännäs kommun,
Ångermanland, med stort sågverk m. m.
1,331 inv. (1946). Ägare: Graningeverkens AB.
Bolltistel, namn på arter av växtsläktet
Echinops.
Bollviva, art av örtsläktet Primula. (Se färgplansch.)
Bolmen, Smålands största sjö, i s.v. delen
av landskapet. 184 kvkm. Upptar Storån o.
avflyter eenom Bolmsån till Lagan.
Bolmsö, kommun i s.v. Småland, Jönk. 1.;
Reftele landsf .distr., Östbo o. Västbo doms.
?43 inv. (1947). B. omfattar främst den på
fornlämningar rika B o 1 m s ö n (41 kvkm) i
Bolmen. Avflyter till Lagan genom B o 1 m a n.
Bolmört, art av örtsläktet Hyoscyamus.
Bologna [bålånn'ja]. 1. Provins i n. Italien
(Emilien), s. om Po. 3,704 kvkm, 715,000 inv.
(1936). — 2. Huvudstad i B. 1. 323,000 inv.
(1947). Centrum i ett jordbruksområde. Livlig
industri (järn-, siden- o. parfymindustri, kvarnar).
Universitet, grundat 1088, är Europas
äldsta o. var under medeltiden Italiens förnämsta.
Bl. märkliga byggnadsverk från denna
tid: Palazzo del podestå, kyrkan San Petronio,
de lutande tornen Garisenda o. Asinelli samt
Stadsmur. — B., som anlades av etruskerna,
var under medeltiden skådeplats för striderna
mellan guelfer o. ghibelliner o. tillföll 1506 påvestolen.
Ett flertal byggnader förstördes under
Andra världskr.
da Bologna [-bålånn'ja], Giovanni (omkr,
1529—1608), flaml. bildhuggare, huvudsakl.
verksam i Klorens, har utfört en rad arbeten
av praktfull, dekorativ verkan,
bl. vilka märkas Neptunusbrunnen
(Bologna), Sabinskomas
bortrövande (se bild) o. Mercu-
Hus (Florens).
Bolometer (av grek. bole',
stråle, o. me'tron, mått), ytterst
känslig anordning för mätning
av svaga växelströmmar, ljusstrålning
m. m.; består av en
(vid strålningsmätning svärtad)
platinatråd (-band), inkopplad i
en Wheatstones brygga; ledningsmotståndet
ändras vid
uppvärmning.
Bols, populärt namn på likör
från likörfirman Eiyen
Lucas Bols i Amsterdam,
grundad omkr. 1575-
Bolse'na. 1. Kratersjö i prov. Viterbo, mell.
Italien. 115 kvkm. Avflyter genom Marta
till Tyrrenska sjön. — 2. Stad vid B. 1. C:a
3,000 inv. Etruskiska fornlämningar.
Bolshög, kommun i s.ö. Skåne, Kristianst. 1.
(past. adr. Hammenhög);Järrestads landsf.distr.,
Ingelstads o. Järrestads doms. 376 inv. (1947).
Bolsjevi'k, anhängare av bolsjevismen; num.
liktydigt med kommunist. Jfr Mensjeviker.
Bolsjevism' (av ryska bol'sje = mera, alltså
flertalsparti) kallas efter en 1903 inträdd splittring
i det ryska soc.dem. partiet den radikala
riktningen inom detta, vilken på sitt program
upptagit marxismens ursprungliga kommunistiska
idéer, sådana de uttryckts i det s. k.
kommunistiska manifestet av 1848. Dess
främsta programpunkt är socialismens (kommunismens)
genomförande genom proletariatets
diktatur. Under ledning av Lenin, Trotskij,
Sinovjev m. fl. lyckades det bolsjevikiska
partiet under tiden efter den ryska marsrevolutionen
1917 vinna allt flera anhängare o. genomförde
slutl. i nov. 1917 med de av agitationen
genomsyrade truppernas hjälp en väpnad
revolution, som bragte regeringsmakten i de
bolsjevikiska ledarnas händer. Sedan 1918
kallar sig det bolsjevikiska partiet officiellt det
kommunistiska. Det har genom en sträng
partidisciplin o. omfattande organisation utvecklat
sig till det nuvarande Sovjet-Rysslands
egentliga härskare.
Bolstad, kommun i s.ö. Dalsland. Älvsb. 1.
(past.adr. Lillebyn); Sundals landsf.distr., Nordals,
Sundals o. Valbo doms. 1,145 inv. (1947).
Bolton [bå°'lt°nj, stad (eget grevskap) i n.v.
England. 164,000 inv. (1946). Betydande
bomulls-, järn- o. kemisk industri.
Boltzius, Fredrik August (1836—
19x0), en särsk. under 1880-t. ryktbar predikant
o. helbrägdagörare, imagnetisör», i Sthlm.
Boltzmann, Ludwig (1844—1906), österrik,
fysiker o. matematiker, prof. i Wien m. fl.
universitet, mest bekant genom sin statistiska
definition av begreppet entropi.
Bolum, kommun i n. Västergötland, Skarab.
1. (past.adr. Broddetorp); Axvalls landsf .distr.,
Skarabygdens doms. 542 inv. (1947).
Bolus (av grek. bo'los, jordklump), vita till
bruna leror, förvittringsprodukter av basalt o.
närbesläktade mineral, användas till kitt, guldgrund,
ströpulver, pillermassa o. som piplera
o. polermedel.
Bolyai [båll'jai], Johann (1802—60),
ungersk matematiker, utarbetade en av parallellaxiomet
oberoende geometri, som i vissa
avseenden väsentligt avviker från Euklides'.
Bolza'no. 1. Provins i n. Italien (Venezia
Tridentina). 7,086 kvkm, 278,000 inv. (1936).
— 2. ty. B o s e n, huvudstad i B. 1, vid fl.
Isarcos förening med Adige. 46,000 inv. (1936).
Handels- o. industristad, turistort. Vinodling.
Bolza'no, Bernhard (1781—1848), österrik,
filosof o. matematiker, anses som föregångare
till den moderna logismen.
Bom. Sjöv. Rundhult, tjänande till fäste
för vissa segels undre kant.
Borna, stad i Belg. Kongo, 96 km från
Kongoflodens mynning. Hamn. Till 1923 huvudstad
i kolonien. 8,000 inv. (1939).
Bomarsund, rysk fästning på Åland, 1854
intagen o. sprängd av en eng.-fransk flotta.
Bomb (av grek. bom'bos, dovt ljud). Krigsv.
En ihålig projektil, fylld med en spräng- el.
tändsats, i vissa fall äv. stridsgas. De vanligaste
bombslagen äro: brand-, lys-, min-, pansar- o.
sprängbomb. Jfr Atombomb. — Geol. Vulkanisk
bomb bildas av en före nedfallandet
till större kula stelnad lavadroppe.
Bombarde'rbagge, dets. som skjutbagge.
Bombas'tisk (av mlat. bom'bax, bomull),
svulstig, högtravande. — Subst.: bombas m',
b o m b a s t'.
Bom'bax, trädsläkte (fam. Bombacaceae), c:a
50 arter, huvudsakl. i tropiska Amerika. Blad
fingrade, blommor stora med talrika, knippvis
anordnade ståndare. Fröna ligga inbäddade i
en hårmassa, som från en del arter användes
som k a p o k. Jfr Ceiba.
Bombay [båmbe 1 ']. 1. Provins i Indien
på främre halvöns v. kust, från Kathiawar
till mitten av Dekhankusten. 200,002 kvkm,
20.85 mill. inv. (1941). Omfattar landskapen
Gujarat, Konkan m. fl. — B. uppfylles i s. av