B - Rosekamp

Bohusläns regemente — 189 — Bok
ö. h. — Klimatet
är milt vid kusten,
strängare inåt landet.
Årl. medelnederbörd
738
mm. — Huvudnäringar:
fiske
(skärgårds- o. storsjöfiske),
sjöfart,
industri (sten-,
konserv-, motor-,
trävaruindustri 1
ni. m.) samt i ö.
skogsbruk. — Städer:
Kungälv,
Uddevalla, Marstrand,
Lysekil o.
Strömstad. — B.,
det gamla V i-
k e n, hörde i äldre
tider till Norge.
Avträddes till
Sverige i freden
i Roskilde 1658.
Bohusläns regemente
(I 17).
Uddevalla, infanteriregemente, som härstammar
från en kavalleri- o. en dragonavdelning, vilka
uppsattes i Bohuslän efter Roskildefreden 1658.
Det erhåller sina värnpliktiga från Göteborgs
o. Bohus inskrivningsområde.
Boieldieu [b°ajäldjö'J, Francois (i775 —
1834), fransk tonsättare, skrev bl. a. komiska
operor (Vita frun o. Kalifen i Bagdad).
1. Boije af Gennäs, Hans Henrik
(1716—81), frih., politiker, president i Statskontoret,
mest känd genom sin spionverksamhet
för såväl ryska som eng. regeringarna.
2. Boije af Gennäs, Johan Ludvig
(1768—1841), frih., jurist, politiker av
konservativ o. rojalistisk läggning. Då B. av
konungen insattes i lagberedningen, vägrade
de övriga utsedda att taga plats där. B. gjorde
sig äv. bekant genom en pamflettstrid med
Grewesmöhlen.
3. Boije af Gennäs, Fredrik (i773—
1857), frih., militär, gravör o. skriftställare,
utgav bl. a.
i sitt slag i Sverige.
Boileau-Despréaux
[b°alå'-depreå'i, N i c o 1 a s
(1636—1711), fransk diktare
o. kritiker, franskklassicismens
främste teoretiker.
Varm beundrare av de rom.
klassikerna, särsk Horatius,
fordrade han av dikten natursanning.
Med säker
smak understödde han de
Målare-lexikon (1833), det första
stora diktarbegåvningar,
som voro i stånd att förverkliga
hans teorier, främst Moliére, Racine o.
La Fontaine. För lyrik saknade han dock
allt sinne. En samlad framställning av sin
estetik gav B. i Vart poétique (1674).
Boilly [b°aji'], Louis Leopold (1761
—1845), fransk målare. Genre- o. kostymbilder
samt porträtt.
Bois de Boulogne [b°a'-d ö -bolånj'], B o u-
logneskogen, stor, vacker park i v. Paris
med bekanta kapplöpningsfält (Longchamp).
Bois de Vincennes [boa^do-väoesänn'],
Vincennesskogen, park i s.ö. Paris.
Boise [bå^se 1 ], huvudstad i Idaho, n.v.
För. Stat. 26,000 inv. (1940). Stadens hus
uppvärmas genom vatten från varma källor.
de Boisguillebert [d ö b°agilbä'r], Pierre
(1646—1714), fransk domare o. ekonom, författare,
fysiokraternas märkligaste föregångare.
Boisserée [b°as°re'], Sulpice (1783—
1854) o. Melchior (1786—1851), bröder,
tyska konstforskare o. samlare av tysk medeltidskonst.
Den Boisseréeska tavelsatnlingen tillhör
nu Miinchens Pinakotek.
Boissy [b°asi'], R o b e r t. f. 1911, fransk författare.
Bl. arb. diktsamlingar (Marocaines,
1938) samt skådespel (Jupiter, 1941; Vår hemliga
dröm, uppf. i Sthlm 1943).
Boit [b°a'], Charles (1662—1727), emaljmålare,
huvudsakl. verksam i London o. Paris.
Boito [bå'itå], Arrigo (1842—1918), ital.
tonsättare o. skald, skrev operorna Mefistofeles
o. Nero samt libretton, bl. a. till Verdis operor
»Otello» o. >Falstaff».
Boj. Sjöv. Bjärt målad, flytande, förankrad
trä- el. plåtkropp, till formen tunnlik el.
dubbelkonisk (se bild), avsedd som
märke el. till förtöjning av farkoster.
Använd till utprickning av grund
förses den stundom med klocka el.
annan av vågorna driven ljudanordning,
k 1 o c k- resp. 1 j u d b o j,
el. med klippljus el. annan belysningsanordning,
1 y s b o j. — Textil.
Tvåskaftad väv av grov ufl el. shoddy, användes
vanl. enfärgad till möbler o. draperier m. m.
Bojar, benämning på de ryska adelsmän,
som i äldre tid innehade de viktigaste ämbetena
o. utgjorde furstens närmaste rådgivare; värdigheten,
som icke var ärftlig, upphävdes av
Peter I.
Bojar'do, Matteo Maria (omkr. 1434
—94), ital. skald. B:s stora epos Orlando
innamorato (Den förälskade Roland) behandlar
ett ämne ur den medeltida sagokretsen om
Karl den store o. hans paladiner.
Böjer, fornkeltiskt folkslag. Från sitt stamland
Boiohaemum, nuv. Böhmen, utvandrade
de i skilda repriser under århundradena närmast
f.Kr. till Gallien o. n. Italien.
Böjer, Johan, f. 1872.
norsk författare. Har skrivit
romaner, bl. a. Den store
hunger (1916; sv. övers.
1918), Verdens ansigt (1917)
o. Dyrendal (1919; sv. övers.
1920). Äv. känd som dramatiker.
Har utgivit memoarerna
Laereguit ('942; sv.
övers. 1943) o. Sve 1946;
Gesäll, 1948).
Bojkott, systematisk
följelse av person (el. före
tag) genom att ej arbeta hos honom, ej köpa
hans varor osv. Ordet kommer av namnet på
en eng. godsförvaltare Boycott, som på 1880-t.
vägrade att nedsätta arrendeavgiften o. därför
förföljdes av arrendatorerna.
Bo Jonsson (Grip), d. 1386, en bland de
stormän, som erbjödo Sveriges krona åt Albrekt
av Mecklenburg. Av striderna under Albrekts
tid begagnade sig B. så skickligt, att han snart
blev Sveriges egentlige regent. Riksråd o. från
1375 drots innehade B. större delen av riket
i förläning o. en ofantlig enskild rikedom, sammanlagt
omkr. 1,500 gårdar.
Bojsen, Frederik (1841—1926), dansk
politiker, en av ledarna för den moderata
vänstern, folketingsman 1869—1901. B. spelade
en betydelsefull roll i de händelser, som
1894 ledde till Estrups avgång.
Bok, namn på arter av Fa'gus-släktet. Hos
oss en art, F. silva'tica, huvudträdet Inom
bokregionen o. äv. spridd över större delen
av Götaland (nordligast vid Mariestad; n.
därom endast planterad). Den är ett högvuxet
(hos oss sällan över 30 m), rakstammigt träd
med slät, mörkgrå bark, smalt spolformade,
spetsiga knoppar samt skiftesvis motsatta,
fjädernerviga, glatta blad. Riklig fruktsättning