B - Rosekamp

Boge — 188 — Bohuslän
Boge, kommun på n.ö. Gotland, Gotl. 1.
(past.adr. Othem); Slite landsf.distr., Gotlands
doms. 473 inv. (1947).
Bogen, kommun i n.v. Värmland, V är ml. 1.;
Charlottenbergs landsf.distr., Jösse doms. 275
inv. (1947).
Bogense, stad på Fyns a. kust, Odense
Amt, Danmark. 3,000 inv. (1941).
Bogesund. 1. Namn på staden Ulricehamn
före 1741. På sjön Åsundens is, helt nära
B., stod w /j 1521 ett slag mellan svenskar
o. danskar, varvid Sten Sture d. y. blev dödligt
sårad. — 2. Gods i Ö. Ryds kommun,
Sthlms 1., vid Askrikefjärden. 3,364 har. Huvudbyggnaden,
uppförd av Per Brahe d. y. på
1640-t., blev under 1860-t. ohistoriskt restaurerad
av F. V. Scholander. Fideikommiss från
1863 inom ätten von Lantingshausen von
Höpken. Exproprierat av staten 1947.
Bogg'i (eng. bogie, av buggy, lätt, fyrhjuligt
åkdon), vridbar o. ofta äv. förskjutbar del av
underredet till längre, på skenor framgående
fordon, avsedd att uppbära axlarna till hjulen,
som därigenom smidigt följa skenornas kurvor.
Dylika vanl. med två fyrhjuliga boggier försedda
vagnar, boggivagnar, kunna göras
längre än vagnar med fasta axlar o. bli därigenom
mindre känsliga för skenskarvarnas
stötar; genom tyngdens fördelning på flera
hjul undvikas för höga hjulflänspåkänningar.
Bo'gislav, hertigar av Pommern. — B o g i-
slav I, d. 1187, nödgades erkänna dansk
överhöghet 1185. — B o g i s i a v IX, d. 1447,
kusin till Erik av Pommern o. av denne förgäves
utsedd till tronföljare i Norden. —
Bogislav X (1454—1523) förenade Hinterpommern
o. Vorpommern, kuvade adeln o.
frigjorde sig från länsförhållande till Brandenburg.
— Bogislav XIV (1580—1637) förenade
hela Pommern under sitt välde. Under
B:s regering besattes landet av svenskarna.
Boglösa, kommun i s.v. Uppland, Upps. 1.
(past.adr. Enköping); Enköpings landsf.distr.,
Uppsala l:s s. doms. 492 inv. (1947).
Bogomi'ler, en dualistisk sekt inom grek.-
ortodoxa kyrkan i Bulgarien o. Trakien. Förföljdes
redan på noo-t. men bibehöll sig i
flera århundraden.
Bogoras', V 1 a d i'm i r (1864—1936), rysk
etnograf. Som polit. flykting i Sibirien insamlade
B. etnografiskt primärmateria] rör. de sibir.
folken, framlagt bl. a. i The Chukchee (3 bd,
1904—09). Deltog senare i organis. av den sovjetryska
etnografiska forskningen.
Bogotå, Santa Fé de Bogotå, huvudstad
i republ. Colombia. 2,645 m ö. h.
395,000 inv. (1942). Ärkebiskopssäte. Många
kyrkor o. f. d. kloster. Universitet från 1572.
I närh. saltgruvor, kol- o. järnfyndigheter
Bogse'ra, taga på släp (fartyg, flygplan).
Bogskären, tre skär 1 Östersjön, c:a 7°
km s. om Mariehamn (på Åland). På V ä s t r a
el. LillaBogskäret ligger en viktig fyr.
Bogsprflt, ett
rundhult av järn
el. trä, utskjutande
från förstäven
på ett
fartyg. Bogsprötet
tjänar till
fäste för främsta mastens föröver gående stöttningar
(stag), till vilka stagsegel fästas.
Bogsta, kommun i s.ö. Södermanland, Södermani.
1. (past.adr. Tystberga); Trosa landsf.»
distr., Nyköpings doms. 299 inv. (1947)-
Boguslaw'ski, Wojciech (1760—1829),
polsk skådespelare o. dramatiker, skapare av
den polska nationalscenen.
Bohe'm el. bohemfigur (av fr. Bohéme,
Böhmen; bömare, 2igenare), person, som för
ett oregelbundet, sorglöst liv.
Böneman, Erik, f. ie/i 1895, diplomat,
envoyé i Ankara o. Sofia 1931, i Ankara o.
Aten 1933, i Warszawa o. Bukarest 1934, i
Warszawa 1935—38, kabinettssekreterare 1938
—44, minister i Paris 1944—47, därefter ambassadör
i London. B. var medl. av 1930 års försvarskommission.
Bohéme [båä'm], opera av G. Puccini med
ämne från Murgers roman »Scéne de la vie de
Bohéme»; uppförd i Sthlm i:a gången rgoi.
Bohemund I, d. nu, furste av Antiokia,
en av de ryktbaraste befälhavarna i första
korståget. Efter Antiokias erövring 1098 upprättade
han där ett furstendöme.
Bohlin, Karl (1860—1939), astronom, Vetenskapsakad:s
astronom med prof:s titel o. chef
för Sthlms observatorium 1897—1927. B. har
bl. a. inom det s. k. trekopparsproblemet uppställt
en berömd lösning, Boblins serie.
Bohlin, Torsten, f. 2/ 12 1889, teolog,
biskop i Härnösand sed. 1934. B., som var
prof. i systematisk teologi vid Åbo akademi
1925—29, i dogmatik i Uppsala 1929—34,
har bl. a. utgivit Das Grundproblem der Ethik
(1923), Kierkegaards dogmatiska dskddning
(1925), Evangelisk troslära (1937), SSren Kierkegaard
(1939) o. Kierkegaards tro (T944).
Bohoi', en av de större öarna bland Filippinerna.
3,973 kvkm, omkring 400,000 inv. Risodling;
guld- o. andra metallfyndigheter. Huvudstad:
Tagbilaran.
Bohr [bår], Niels, f.1885, dansk fysiker, sed.
1920 föreståndare för eget
forskningsinstitut i Köpenhamn.
Erhöll 1922 nobelpriset
i fysik för sina undersökningar
rörande atomernas
bvggnad. Tog nov. 1943
sin tillflykt till England.
Var därefter verksam i För.
Stat. under arbetet på
atombomben. Återvände till
Danmark aug. 1945. Sed.
1948 åter i För. Stat. (Se
bild.)
Bohumin [bå'homin] (po. Bog u'm i n, ty.
O d e r b e r g), stad i n. Tjeckoslovakien, vid
Öder. 2,580 inv. (1938). 6 km från Novf B.
(10,700 inv.). Viktig järnvägsknut o. centrum
för järn- o. kemisk industri. Tillhörde Tjeckoslovakien
1920—38, besattes av Polen "/10 1938
o. ingick 1939—45 i tyska förvaltningsomr.
Kattowitz, prov. Schlesien.
Bohus (urspr. Bagahus), fästningsruin, belägen
på en klippa i Göta älvs n. utloppsarm,
invid Kungälv. B. anlades 130S o. var under
medeltiden ett av Nordens starkaste fästen;
blev 1658 svenskt. Konserverad vid olika tidpunkter
på 1900-t. — I Nödinge kommun,
Älvsb. 1., ligger vid Göta älv industrisamh. B.
759 inv. (1946). Elektrokem. industri.
Bohuslän, landskap i s.v. Sverige, vid Skagerak
o. Kattegatt. Ingår i Göteb. 1. o. Göteb.
stift. 4,508 kvkm, varav 4,384 land; 154.37*
inv. (1947)» 35 per kvkm land. Längd 157 km,
största bredd 53 km, minsta bredd 4 km (vid
Saltkällan). — B. är ett bergigt kustlandskap
med rik skärgård. Kusten sönderdelas av en
mängd fjordar, bl. vilka märkas Idefjorden,
Gullmarsfjorden, Hakefjorden,
Älvefjorden m. fl. Största öar
äro Orust o. Tjörn. Större sjöar
saknas, i n. märkas dock de
långsmala Bullarensjöarna. Nivån
stiger från kusten inåt landet
men når sällan över 100 m;
landskapets högsta punkt (Björnerödspiggen
i n.) ligger 224 m