B - Rosekamp

von Bodenstedt — 187 — Bogazköi
von Bodenstedt [-bå'-], Friedrich
Martin (1819—92), tysk skald, mest känd
genom sina på österländska motiv byggda dikter
Lieder des Mirza Schal fy (1851; sv. övers.
1884), som han utgav för övers, från persiska.
Bodin [badats'], Jean (1530—96), fransk
rättsfilosof, grundlade teorien om den suveräna
nationalstaten. Statens myndighet innehades
enl. B. av härskaren; hans lära kom härigenom
att stödja en våldsmonarkien.
Bodley [bådd'li], sir Thomas (1545 —
1613), eng. diplomat o. bokälskare. Universitetsbiblioteket
i Oxford, som B. utvidgade,
kallas efter honom Bodleian library.
Bodmer, Johann Jakob (1698—1783).
Schweiz, författare. Bekämpade den av G o 11-
s c h e d företrädda fransk-klassiska riktningen
inom tysk litteratur o. hävdade under eng. påverkan
fantasiens o. känslans rätt.
Bodmeri' innebär, att ett fartygs befälhavare
i nödläge på främmande ort pantförskriver
(förbodmar) fartyg, last el. frakt för att
möjliggöra resans fortsättande el. lastens bevarande.
Sjölagens bestämmelser härom ha upphört
att gälla från 1 f l 1939. — Bodmerib
r f v. skuldförbindelse till bodmerigivare.
Bodräkt, stöld från gemensamt lösöre el.
dödsbo av delägare däri, cl. stöld av sammanboende
makar, syskon, föräldrar o. barn från
varandra. Straffas enl. 20 kap. 3 § strafflagen.
Bodsjö, kommun i s.ö. Jämtland, Jämtl. 1.;
Bräcke landsf.distr., Jämtlands ö. doms.
r,397 inv. (1947).
Bodum, kommun i n.v. Ångermanland, Västernorrl.
1. (past.adr. Rossön); Hotings landsf.­
distr., Ångermanlands v. doms. 1,828 inv. (1947.)
Bodö, hamnstad i n.v. Norge, Nordland
fylke, vid inloppet till Saltfjord. 5,700 inv.
(1946). Fiskutförsel. Sönderbombades av tyskarna
maj 1940. Flygplats.
Bodösaken, en smuggleriaffär i Bodö 1818—
19, som förorsakade diplomatiska förvecklingar
mellan England o. Sverige-Norge.
Boehmeria [bö-], växtsläkte (fam. Urticaceat),
45 huvudsakl. tropiska arter. B. ni'vea,
kinagräs el ramie, en till 12 m hög, flerårig,
från Kina härstammande ört, allmänt odlad i
tropiska o. subtropiska trakter, har genom sina
ovanligt långa bastceller (intill 26 cm) ett högt
värde som spånadsväxt.
Boerfolket (eng. boers, av höll. boer, bonde),
den del av Sydafrikas befolkning, som bärstammar
från på 1600-t. inflyttade höll. kolonister,
vilka sedermera uppblandades med
franska, tyska, portug. o. andra folkelement.
Boerhaave [bo'rliafe], Hermann (1668—
1738), höll. läkare o. naturforskare, prof. i medicin
i Leyden. sin tids främste lärare o. auktoritet
inom medicinen. Bl. elever äv. I,inne.
Boerkriget utkämpades 1899—1902 i Sydafrika
mellan England å ena o. boerrepublikerna
Träns vaal o. Oranj ef ristaten å andra sidan o.
medförde de senares underkastelse.
Boeroe [bo'ro] el. B u r u, ö bland Moluckerna,
Indonesien. 9,600 kvkm, i5,ooo_inv.
Huvudort: Kajeli.
Boéthius, avrättad 525 e.Kr., senromersk
filosof, vars »filosofiska tröstskrift» {De consolatione
philosophiae) utövade stort inflytande
på medeltida bildning.
1. Boéthius, Jacob (1647—1718), präst,
lektor i Västerås o. 1694 prost i Mora. Hans
kritik av enväldet vållade hans avsättning o.
dödsdom 1698, vilken dock förvandlades till
livstids fängelse; frigavs 1710.
2. Boéthius, Daniel (1751—1810), sonsons
son till J. B., filosof, från 1783 prof. i
prakt, filosofi i Uppsala, verkade för utbredandet
av Kants läror i Sverige.
3. Boéthius, Simon Johannes (1850
—1924)1 historiker o. politiker; prof. i Uppsala
1889—1915. I/äroboksförf., utgav en rad historiska
o. statsvetenskapl. arb., bl. a. Den franska
revolutionen (1887) o. Om statslivet (1916). I