B - Rosekamp

Bocca della veritå — 186 — Bodensjön
tio dagar berättas som tidsfördriv av ett sällskap,
som flytt undan pestens härjningar i Florens
ut på landet. Berättelserna beteckna i sin
uppsluppna livsglädje renässansens reaktion mot
den medeltida asketismen o. giva tillika en
åskådlig bild av det dåtida Italien. — B. var
dessutom en av banbrytarna för antikstudiet i
Italien,
Bocca dell'a veritå, it., »sanningens mun»,
antik mask i kyrkan S:ta Maria in Cosmedin,
Rom. Enl. sägnen stucko romarna in handen
i maskens mun, då de avlade ed; svor någon
falskt, blev hans hand avbiten.
Bocc'a-ti'gris (»Tigergapet», kin. H u-m e n),
fort vid Kantonflodens mynning, s. Kina.
Bocche di Cattaro [-båkk'e], Bocca di
C a 11 a r o, vik av Adriatiska havet i s. Dalmatien,
med hamnstaden Cattaro.
Boooheri'ni [båkke-], 1, u i g i (1743—1805),
ital. tonsättare, av sin samtid högt uppskattad
för sina kammarmusikverk (Menuett)
Boohe [båsj'] (trol. av fr. caboche, tjockskalle),
fransk föraktlig benämning på tysk.
Bocb/nia, stad i s. Polen (Galizien), vojevodskapet
Kraköw, vid fl. Raba. 15,000 inv.
(19^8). Stora stensaltfvndigheter.
Boch'olt, stad i delstaten Nordrhein-Westfalen,
v. Tyskland (prov. Westfalen, Preussen).
35,000 inv. (1939). Stora bomullsspinnerier.
1 närh. av B. landsatte de allierade 40,000 man
lufttrupper mars 1945 o. i april s. å. intogs B.
Boch'um, stad i delstaten Nordrhein-Westfalen,
v. Tyskland (prov. Westfalen, Preussen).
245,000 inv. (1946). Betydande järn- o. stålindustri.
Kolgruvor. Till väsentliga delar förstört
av allierade flygbombardemang 1943.
von Bock, F e d o r (1880—1945), tysk
genera'stabsofficer under Första världskr. Under
tyska fälttåget mot Polen 1939 befälh. för
nordarmén. Efter tyska segern över Frankrike,
där B. ledde angreppet mot Aisne—Sommelinjen,
utnämndes B. i juli 1940 till generalfältmarskalk.
Under fälttåget mot Ryssland 1941
föide B. först befälet på centralfronten (intagandet
av Smolensk o. huvudangreppet på Moskva
i okt.). Jan.—okt. 1942 överbefälh. i Ukraina,
där han led flera nederlag mot Timosjenko.
Bookbenthet, bos hastar förekommande fel,
bestående i att knäna hållas krokiga framåt.
Bockbier [-bir], ty., ett alkoholstarkt, sött
tyskt öl.
Bockning, böjning av stänger, plåt el. bleck
av metall.
Booksbeutel [-båjtel], ty., korthalsad, bukig
butelj, på vilken s. k. Steinwein från Bayern
plägar tappas.
Bockstensfyndet, 1936
gjort fynd av ett manslik
i en mosse vid Bockstens
gård i Åkalla by, Rolfstorps
kommun, Halland. Mannen
var klädd i dräkt från
1300-t., som genom torvens
humussyror var helt konserverad
o. så utgör vår
enda fullständigt bevarade
medeltidsdräkt. (Se bild.)
Booktörne, art av växtsläktet
Lycium.
Bocskay [båtij'kaj], I s t-
vån (1556—-1606), furste
av Siebenbtirgen o. övre
Ungern 1605, skaffade
genom freden i Wien 1606
konstitutionella o. religiösa rättigheter åt protestanterna.
Firad som ungersk nationalhjälte.
Boda. 1. Kommun i mell. Dalarna, Kopparb.
1. (past.adr. Boda kyrkby); Rättviks landsf.­
distr., Nedansiljans doms. 1,937 ' nv - ( IQ 47)- —
2. Kommun i s. Värmland, Värml. 1. (past.adr.
Högboda); Arvika landsf.distr., Jösse doms.
1,264 inv. (1947). — 3- Industrisamhälle i Algutsboda
kommun, Kronob. 1. 288 inv. (1947).
Glasbruk.
Bodators, köping (1930) i n. Småland,
N. Sandsjö församling, Jönk. 1.; eget kyrkobokföringsdistr.
Bodafors landsf.distr., Njudungs
doms. 2,289 inv. (1947). Möbelfabrik, tillhörig
AB. Svenska möbelfabrikerna.
Bodarp, kommun i s.v. Skåne, Malmöh. 1.
(past.adr. Håslöv); Vellinge landsf.distr., Oxie
o. Skytts doms. 235 inv. (1947).
Bodd'en, ty., »bukt», namn på strandsjöar
o. bukter på s. Östersjökusten, ss. Greifswalder
B. o. Saaler B.
Bode [bå'de], Johann Elert (1747—
1826), tysk astronom, direktör för Berlins observatorium,
förste utgivare av Berliner astronomisches
Jahrbuch (1774), mest bekant genom
ett av Titius o. honom angivet samband mellan
planeternas relativa avstånd.
von Bode [bå'de], Wilhelm (1845—1929),
tysk konsthistoriker, generaldir. för Berlins
konstmuseer 1906—20, har bl. a. behandlat
ital. renässansskulptur o. det nederl. 1600-talsmåleriet.
Tills. m. Hofstede de Groot påbörjade
han 1897 utgivandet av en beskrivande
katalog över Rembrandts verk.
Bode'ga, sp., värdshus, vinstuga; magasin för
lagring av vin.
Bödel [bådäll'], J e a n, d. omkr. 1210, fransk
skald (trouvére), författare till det märkliga
mirakelspelet Le jeu de Saint Nicolas (uppfört
i sv. övers, av E. Staaff 1927).
Bodellis'ter, anhängare av en efter Jonas
Bodell (d. 1867) uppkallad, norrländsk sekt.
Bodelning, uppdelning av makars giftorättsgods
(se d. o.) vid boskillnad, återgång av äktenskap,
hemskillnad, äktenskapsskillnad o. makes
dödsfall. Regler i 13 kap. giftermålsbalken.
von Bodelschwingh [-bå'delsjvink], Friedrich
(1831—1910), tysk präst o. filantrop,
främst verksam i Westfalen, där han i o. vid
Bielefeld upprättade stora räddningsanstalter.
Boden, stad i Norrbotten,
Norrb. 1., Luleå doms., vid I.ule
älv. 10,537 inv. (1947). Stadsrättigheter
1918. Högre allm. läroverk.
Förläggningsort för VI. inilitärbefälsstaben,
Norrb. regemente
(I 19), Norrb. artillerikår
(A 5), Bodens artilleriregemente
(A 8), Bodens ingenjörkår (Ing 3),
signalregementets kompani i Boden (Si B), Tredje
tygkompaniet (Tyg 3) o. Tredje intendenturkompaniet
(Int 3). Viktig järnvägsknut (Stambanan
genom övre Norrland o. Malmbanan).
Invid staden Bodens fästning samt land- o.
sjöflygstationer. Stadsvapen, se bild. Namnet
är belagt med formen Bodom i543> som är
plur. av ordet bod o. betyder fäbodarna.
Bodens artilleriregemente (A 8), Boden,
uppsattes 1901 under benämning Boden-Karlsborgs
artilleriregemente ur Karlsborgs artillerikår.
Detta regemente delades 1919 i Bodens
artilleriregemente o. Karlsborgs artillerikår.
Bodens fästning, i Överluleå kommun,
Norrb. 1. Fästningsarbetena påbörjades 1900 o.
voro huvudsakl. avslutade 1916, varefter kompletterande
arbeten utförts. Fästningen består
av ett antal i berget sprängda fort o. batterier
på de staden Boden omgivande höjderna, inom
vilken fortgördel finnas kaserner m. m. för
truppförbanden tillhörande Bodens garnison.
Bodens ingenjörkår (Ing 3), Boden, en av
de tre ingenjörkårer, som skola finnas enl. 1936
års härordning.
Bodensjön [bå'-] (ty. Bodensee, fr. Dac
de Constance), sjö på n.ö. gränsen av
Schweiz. Genomflytes av Rhen. 538 kvkm.