Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Blödarsjuka — 185 — Boccaccio<br />
bakterien Bacill'u$ prodigio'sus, som på fuktigt<br />
bröd, gröt m. m. bildar ett blodrött färgämne.<br />
Des9 förekomst på hostian bar begagnats av<br />
de katolska prästerna till att visa undret »den<br />
blödande hostian».<br />
Blödarsjuka el. h e m o f i 1 i', en ytterst<br />
farlig, medfödd benägenhet för svåra blödningar,<br />
äv. från obetydliga sår (nålsting, tandutdragning<br />
osv.). Sjukdomen, som är utpräglat<br />
ärftlig, förekommer endast hos manliga individer<br />
i släkten o. överföres genom de skenbart<br />
friska mödrarna.<br />
Blötberget, industrisamhälle i s. Dalarna,<br />
Ludvika landskommun, Kopparb. 1. 529 inv.<br />
(1946). Järngruvor; äges av Bergverks-AB.<br />
Vulcanus.<br />
Blötdjur el. m o 11 u s k e r, Mollus'ca, stam<br />
av tvåsidigt, stundom osymmetriskt (snäckorna)<br />
utvecklade ryggradslösa, i regel skalbärande<br />
djur, kännetecknade genom saknaden av extremiteter<br />
o. utvecklingen av den s. k. manteln,<br />
ett el. två hudveck, som mer el. mindre fullständigt<br />
omsluta kroppen o. som avsöndra<br />
skalet, vilket hos musslorna består av 2 halvor.<br />
Undre delen av kroppen är ombildad till en<br />
muskulös s. k. fot, som tjänstgör som rörelseorgan.<br />
Musslor o. urmollusker sakna huvud. I<br />
mantelhålan, dvs. håligheten mellan kroppen o.<br />
manteln, sitta gälar el. också användes hålan<br />
hos en del snäckor som lunga. Flertalet blötdjur<br />
leva i vattnet, salt el. sött, en del snäckor på<br />
land. Grupper: urmollusker, musslor, snäckor<br />
0. bläckfiskar.<br />
Blötmalm, kopparmalm (t. ex. i Falu gruva),<br />
som utgöres av svavelkis el. magnetkis med insprängd<br />
kopparkis o. med blott obetydliga<br />
mängder gångarter.<br />
Blötröta, en av bakterier förorsakad, sjuklig<br />
förändring av fuktigt lagrad potatis, som därvid<br />
övergår i en sönderflytande, grötlik massa.<br />
B. M., förkortning för eng. Bachelor 0/ medicine,<br />
medicine kandidat.<br />
B moll, molltonart med b till grundton o. 5 !>,<br />
för h, e, a, d och g; parallelltonart till Dess<br />
dur.<br />
Bo (av fsv. bol, gård, bostad), sammanlagd<br />
förmögenhet; förekommer i sammansättningar,<br />
ss. konkursbo, dödsbo.<br />
Bo. I. Kommun i n.ö. Södermanland, Sthlms<br />
1. (past.adr. Saltsjö-Bo); Gustavsbergs landsf.-<br />
distr., S. Roslags doms. 4,280 inv. (1947). —<br />
2. Kommun i s.ö. Närke, Örebro 1. (past.adr.<br />
Närkes Bo); Sköllersta landsf.distr., Östernärkes<br />
doms. 1,352 inv. (1947). — 3- Dets. som<br />
Boo.<br />
Boa, ett släkte jätteormar från tropiska<br />
Amerika, ett par arter från Madagaskar. Icke<br />
giftiga, leva av smärre däggdjur o. fåglar, som<br />
dödas genom omslingring. Den vanligaste arten,<br />
B. constric'tor, kungsorin, från Sydamerika,<br />
blir minst 4 m; vanlig i djurgårdar. Vackert<br />
färgmönster.<br />
Boa, ormliknande päls- el. fjäderkrage.<br />
Boabdi!' (Abu Abdall a'h), morernas<br />
siste härskare i Spanien. Efter Granadas erövring<br />
1492 begav sig B. till Afrika. Jfr Morens<br />
sista suck.<br />
BOAC, förkortning för British Overseas Airways<br />
Corporation, London, statligt flygbolag,<br />
trafikerar utomeuropeiska länder.<br />
Board [bä'dj, eng., egentl. bord; ämbete,<br />
kommitté, styrelse.<br />
Boarding-house [bå'dingha°s], eng., pensionat.<br />
Boarding-school [bå'dingskol], eng., skola,<br />
där eleverna äro helinackorderade.<br />
Boas, Ruts make. räknas som en av Davidsättens<br />
stamfäder (Ruts bok).<br />
Boas [bå 0 '°s], Franz (1858—1942), tyskarnerik.<br />
etnolog, prof. vid Columbiauniv. 1899—<br />
1937- Viktiga arb. rörande primitiv kultur<br />
(särsk. eskimåernas o. indianernas).<br />
Boase'ra (av fr. bois, trä), bekläda innerväggar<br />
med brädfoder, panela.<br />
Böa-Vista [bå'°vis3't°], den östligaste av<br />
Kap Verdeöarna. 606 kvkm. Ofruktbar.<br />
Bobbat bår (av eng. bob, stubba), kvinnofrisyr,<br />
i vilken håret avklippes i tvär kant i<br />
nacken. Modefrisyr på r920-talet.<br />
Boberg, Ferdinand (1860—1946), arkitekt.<br />
Inspirerad av nordamerik. arkitektur<br />
o. jugend i Europa<br />
blev han stilbildande i Sverige<br />
omkr. 1900. Bl. arb.<br />
Posthttset i Sthlm (1904),<br />
Valdemarsudde o. Thielska<br />
galleriet (båda 1905) samt utställningsbyggnader<br />
i Sthlm<br />
1897 o. 1909 o. i Malmö<br />
1914. Han stimulerade<br />
konstslöjden o. utförde en<br />
omfattande serie kolritningar<br />
med byggnadsmotiv från<br />
olika delar av Sverige. — B:s hustru A n n a B.,<br />
f. Se höländer (1864—1935), målarinna,<br />
särsk. känd för sina motiv från I.ofotcn.<br />
Bobergs härad, Östergötl. 1., omfattar kommunerna<br />
Klockrike, Brunneby (med Borensbergs<br />
municipalsanih.), Kristberg, Ekebyborna,<br />
I,önsås, Älvestad, Skeppsås, Vallerstad, Fornåsa.<br />
7,640 inv. (1947). Aska, Dals o. Bobergs domsaga.<br />
Bobi'n (av fr.), spolstomme av trä- el. pappersmassa<br />
för upplindning av garn o. dyl.<br />
Bobory'kin, Pjotr Dmitrijevitj<br />
(1836—1921), rysk författare. Romaner [Kitajgorod),<br />
litteratur- o. teaterkritik.<br />
Bob'rikov, N i k o 1 a j<br />
I vano vi t j (1839—1904),<br />
rysk ämbetsman. Som generalguvernör<br />
i Finland från<br />
1898 förde B. en förryskningspolitik,<br />
som avsåg att<br />
fullst. upphäva landets polit.<br />
särställning under den<br />
ryska kronan. B. mördades<br />
,6 /6 1904 av en finsk patriot,<br />
Eugen Schauman.<br />
Bobrujsk', stad o. fästning i Vitryska republ.,<br />
SSSR, vid fl. Beresina. 84,000 inv. (1939).<br />
llamn. Spannmåls- o. trävaruhandel.<br />
Bobrzyriski [båbsjinjski], M i c h a 1 (1849<br />
— 1 935). polsk historiker o. politiker, 1908—<br />
1913 österrik, ståthållare i Galizien. Hans<br />
polska historia (3 bd,<br />
1879; flera uppl.) bildade<br />
epok i polsk historieskrivning.<br />
Bobsleigb [båbb'-<br />
sle 1 ], eng., en för<br />
flera personer avsedd,<br />
styrbar kälke,<br />
vanl. använd för<br />
backåkning.<br />
Boccaccio [båkatij'å], Giovanni (1313<br />
—75), ital. författare. Bland B:s ungdomsarbeten<br />
märkas Filostrato, en<br />
hjältedikt med motiv ur<br />
Trojasagan, Ameto, den moderna<br />
tidens första herderoman,<br />
samt den delvis<br />
självbiografiska prosaromanen<br />
Fiametta. Omkr. 1350<br />
skrev B. sitt mästerverk //<br />
Decamerone (av grek. deka,<br />
tio, o. heme'ra, dag; sv.<br />
övers, av Chr. Eichhorn,<br />
1861—62), en samling av<br />
hundra noveller, vilka under
Change language