B - Rosekamp

Blått blod — 184 — Blödande bröd
Statsfängelse. — 2. Strindbergs benämning på
sin sista bostad i Sthlm, det tornförsedda huset
Drottninggatan 85.
Blått blod, adligt blod, gammal adel. Uttrycket
skall ha uppstått i Spanien om den västgotiska
adeln, som hade ljus hy med genomskimrande
ådror i motsats till de mörkhyade
morerna.
Blåtåtel, art av grässläktet Molinia.
Blåval, Balaenop'tera
mus'culus, fenval, det
största av alla nu levande
djur. 22—22.6 m
lång. N. delarna av
Atlanten. Har några
gånger strandat vid
vår västkust. (Se bild.)
Blåved, trävirke med blåyta (jfr d. o.).
Blåvik, kommun i s.v. Östergötland, Östergötl.
1.; Boxholms landsf.distr., Folkungabygdens
doms. 284 inv. (1947).
Blåvingar, Lycae'na, släkte av små dagfjärilar
med sidenglänsande blå el. bruna vingar,
ofta med röda kantfläckar. Larverna leva ofta
tills. m. myror. Fjärilarna förekomma vanl.
på öppna fält o. ängsmarker. Talrika arter i
Sverige.
Blåvingar, de yngsta flickscouterna.
Blåyta, en mer el. mindre mörkgrå missfärgning
av barrvirke, härrörande från i veden inträngande
bruna svamptrådar. Blåyta uppstår
lätt i brädgårdar under fuktiga lagringsförhållanden
o. innebär högst avsevärda förluster för
vår trävaruhantering. Motarbetas genom snabb
o. effektiv uttorkning av virket samt med
impregneringsmedel.
Blå örnen (eng. Blue Eagle [bio i'gl]), tecknet
för president Franklin D. Roosevelts kampanj
mot arbetslösheten.
Bläck, färgad vätska, avsedd till skrift.
Normalbläck är på grund av den med tiden
svartnande skriftens beständighet officiellt
godtaget o. består av järnsal ter i vattenlösning
med tillsats av tannin o. gallussyra. Andra
bläcksorter innehålla mindre färgbeständiga
tjärfärger. Märkbläck innehåller vanl.
lapislösning, vilken av ljuset svärtas på vävnaden.
Jfr Sympatetiskt bläck.
Bläcka, avskala ett stycke bark på ett träd,
som skall märkas.
Bläckfiskar, Cephalo'poda, en fristående
grupp bland blötdjuren. Deras huvud är försett
med långa, med sugskålar försedda »armar»
samt med stora, vanl. väl utvecklade
ögon. I mantelhålan ligga
2 el. 4 gälar samt mynningarna
för tarm, bläcksäck, njurar o.
könsorgan. Då djuren förföljas,
utsläppa de ur .säcken en svartbrun
vätska, sepia, som ett moln i
vattnet o. dölja sig på så sätt.
Till de 2-gälade höra de 8- o. de
10-armade bläckfiskarna, till de
4-gälade pärlbåtarna. Förekomma
i alla hav. Åtskilliga bläckfiskar
ha invecklat byggda lysorgan. Utdöda
bläckfiskar äro ortoceratiter, ammoniter o. belemniter.
10-armad bläckfisk, se bild.
Bläckpulver, kaliumtetraoxalat, KH 3 (C 2 0 4 ) 2 ,
färglösa, svårlösliga kristaller; användes till
borttagande av järn- o. rostfläckar samt till
renovering av halmhattar.
Bläcksvampar, namn på arter, tillhörande
skivsvampsläktet Copri'nus (fam. Agaricaceae),
av vilka några som unga, t. ex. den fläckiga
bläcksvampen, C. coma'tus, äro goda matsvampar.
Blädinge, kommun i s. Småland, Kronob. 1.;
Alvesta landsf.distr., V. Värends domsaga. 791
inv. (1947)-
Blädning el. p 1 o c k h u g g n i n g, ett
avverkningssätt, genom vilket enstaka mogna
träd el. smärre grupper sådana uttagas för att
bereda de kvarlämnade tillfälle till bättre utveckling
o. för beståndets självföryngring. Metoden
bör endast tillämpas i olikåldriga bestånd.
Blända, beröva någon synen; brukades förr
som straffåtgärd.
Bländare, hålförsedd mindre skärm intill
linser (vanl. objektiv) i optiska instrument,
avsedd att reglera ljustillförseln
o. linsens avbildningsskärpa.
Utföres vanl.
som irisbländare (se
bild) i form av en kring
hålet ställd krans av svärtade
plåtskivor, vilka genom
vridning kunna ge hålet
önskad storlek. Jfr Bländareöppning.
Bländareöppning, indirekt mått på den
ljusmängd, som på en fotografikamera insläppes
genom bländaren, angives på bättre kameror
som ett längdmått i bråkdelar av linsens brännvidd,
som härvid betecknas /. Exponeringstiden
(belysningstiden) avtager som kvadraten
på bländareöppningen, så att t. ex. om bländaren
inställes på f: 9, så behöves blott en fjärdedel
av den exponeringstid, som skulle behövas
vid inställning på f: 18.
Blände, dels dets. som zinkblände, dels äldre
gemensam beteckning för mineral av svavelmetaller,
vilka, i motsats till kiser ö. glänser, ha
halvmetalliskt utseende o. ljust streck, kantgenomskinlighet
o. ringa hårdhet.
Blankare, nyhet el. uppmaning, som av tidning
intages på framskjuten plats mellan texten.
Blänkfyr. 1. Fyr med periodvis återkommande
sken. Olika slag finnas: roterande,
tindrande, intermittent, fast fyr med blänk,
växelfyr (som skiftar färg). — 2. Fyrverkeripjäs,
användes vid signalering nattetid.
Blära, namn på arter av örtsläktet Melandrium.
Bläs, vit fläck, vilken förekommer i pannan
på hästar, antiloper, bläsand m. fl.
Bläsand, A'nas pene'lope,
täml. kortnäbbad and. Hanen
med grön, honan med
brunsvart vingspegel. Hanen
i parningsdräkt praktfull
med rödbrunt huvud
o. hals samt vitaktig bläs
i pannan. Gamla världens nordliga områden.
Bläsbook, Damalis'cus aVbijrons, en i resebeskrivningar
från Sydafrika mycket omtalad
medelstor antilopart med vit pannbläs o.
täml. korta horn.
Bläsgås, An'ser al'bi/rons, gåsart från Nordsibirien.
Liknar fjällgåsen men är något större.
Förekommer hos oss under flyttningarna.
Bläster, luftström från en blåsmaskin med
upp till 1.5 atmosfärs övertryck, antingen kall
el. uppvärmd i varmapparat, avsedd till metallurgiska
processer, smide o. dyl.
Blästerlåga, lysgaslåga från sådan brännare,
i vilken gasen före antändningen blandas med
blästerluft; användes på laboratorier, i ciselörverkstäder
o. dyl. Jfr Blåslampa.
Blästerrör, ett i rökskåpet på ett lokomotiv
utmynnande avlopp för spillångan. Genom
ångans påsläppning denna väg kan man vid
behov, särsk, vid lokomotivets igångsättning,
öka draget i eldstaden.
Blästersmide el. b 1 ä s t e r v e r k, uråldrig,
numera övergiven metod för järnframställning,
vid vilken rostad malm o. träkol upphettades
i en primitiv ugn under kraftig påblåsning med
trampbälgar.
Blödande bröd, företeelse framkallad av