Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Blå porten -183- Blå tornet<br />
ning o. häckling o. användas till blångarn,<br />
rep, fartygstätning o. dyl.<br />
Blå porten el. I.usthuspotten, värdshus<br />
vid Djurgårdsbrunnsviken, Sthlm; öppnat<br />
på 1600-t., nedbrunnet 1869. — Num. namn<br />
på en restaurang vid liljevalens konsthall.<br />
Blåräv, Ca'nis lago'pus, en blåaktig färgvarietet<br />
av vanliga polarräven. jämnar ett eftersökt,<br />
dyrbart pälsverk. Förekommer tills. m.<br />
polarräven, dock icke överallt. De värdefullaste<br />
Skinnen komma från öarna i Berings hav.<br />
Blåsbälg el. p u s t, en blåsmaskin som<br />
består av två medelst en mjuk skoning hopfogade<br />
skivor o. är försedd<br />
med ventil för intagning<br />
av luft samt i<br />
nedre ändan ett rör,<br />
varigenom luften drives<br />
ut, då skivorna pressas ihop.<br />
Blåsfotingar, Thysanop'iera el. Physo'poda,<br />
en ordning små insekter med smala, fransade<br />
vingar, häftblåsor på fötterna<br />
o. sugande mundelar.<br />
Äro skadedjur på<br />
växter. (Se bild.)<br />
Blåshalskörteln el.<br />
blåsportkörteIn,<br />
dcts. som prostata.<br />
Blåsippa, art av örtsläktet<br />
Anemotie.<br />
Blåsjön, sjö i n.v.<br />
Jämtland. • 41 kvkm.<br />
Genomflytes av övre Faxälven.<br />
Blåskatarr el. c y s t i't, inflammation i urinblåsans<br />
slemhinna, oftast orsakad av genom<br />
urinröret inträngda bakterier. Blåssten, förstoring<br />
av blåskörteln, urinrörsförträngning o.<br />
grossess disponera för blåskatarr, vars symtom<br />
äro täta, plågsamma trängningar, smärta vid<br />
urinkastning, grumlad, varblandad urin o. feber.<br />
Blåskjorta. '• Blus, som förr ingick 1 uniformen<br />
för flottans manskap; nu ersatt av s. k.<br />
bussarong. — 2. Benämning på fransk o. irländsk<br />
fascist.<br />
Blåskägg, Riddar B. (fr. Barbe-bleue),<br />
huvudperson i en av Perraults sagor. B. var<br />
en med stort, blått skägg försedd borgherre,<br />
som dödade sex hustrur efter varandra men<br />
dräptes av den sjundes bröder. — B. har fått<br />
betydelsen elak, svartsjuk make.<br />
Blå-skörhet, den betydliga nedsättning i<br />
järnets hållfasthetsegenskaper, som gör sig<br />
gällande mellan 300° o. 400° (blåvärme) o. som<br />
omöjliggör bearbetning vid denna temperatur.<br />
Blåslampa, fotogenlampa<br />
av »Primus»typ<br />
(med förgasning av fotogenen<br />
före användningen)<br />
men med brännaren<br />
utdragen o. snett<br />
ställd, så att den brinner<br />
med en lätthanterlig<br />
blästerlåga; har vidsträckt<br />
användning inom<br />
alla yrken, där metaller<br />
behöva upphettas, särsk.<br />
vid utearbeten.<br />
Blåsljud, susande, väsande el. brusande<br />
ljud, hörbara vid auskultation av hjärtat vid<br />
vissa tillfällen. Blåsljud äro dels organiska,<br />
tecken på ett fel 1 hjärtats klaffar (klaffel),<br />
dels funktionella (accidentella),<br />
vid blodbrist o. under uppväxtåren, utan allvarligare<br />
betvdeise.<br />
Blåsmask, dets. som dyn t.<br />
BlasmasKm, maskin tor sammantryckning<br />
(kompression) av luft vid blasteranordningar,<br />
utgöres 1 sin enklaste, i smedjor o. ciselörverkstäder<br />
ännu brukliga form av en hand- el. fotdriven<br />
bälg el. fläkt (jfr Blåsbälg). I<br />
hyttdrift, där behovet av stora luftmängder<br />
(num. hundratals kbm i min.) är avgörande,<br />
användes förr större vattenhjulsdrivna bälgar,<br />
vilka så småningom ersattes av s. k. träbäljor,<br />
tunnbäljor o. klstblåsmaskiner, varur<br />
vår tids ångmaskinsdrivna kolvblåsmaskiner<br />
utvecklats, liksom turbobiåsmaskinen<br />
utvecklats ur fläkten. Dessa moderna<br />
maskiner ha i huvudsak samma byggnad<br />
som kompressorer, ehuru det låga trycket, 0.5—<br />
1.5 at. ö., tillåter betydliga förenklingar.<br />
Blåsmunnar, Physos'tomt. den grupp av<br />
benfiskarna, hos vilken simblåsan genom en<br />
gång står i förbindelse med munhålan. Bukfenorna<br />
ligga långt bakåt på undersidan. Alla<br />
fenor mjuka. Hit höra t. ex. mörtfiskar, gäddor,<br />
laxfiskar, målar, sillfiskar.<br />
Blåsot, blåaktig färgton över huden på grund<br />
av ringa syrsättning av blodet vid vissa medfödda<br />
hjärtfel. I,eder van!, till döden redan före<br />
puberteten.<br />
Blåsportkörtel, dets. som prostata.<br />
Blåsror, eti med munstycke o. omböjd pip<br />
försett mässingsrör, avsett till inblåsning av<br />
luft i en sprit- el. ljuslåga, varigenom den blir<br />
en blästerlåga. Användes vid finare metallarbeten<br />
o. blåsrörsanalys.<br />
Bläsrörsanaly's, en på 1700-t. av sv. bergskemister<br />
införd kemisk analysmetod av stort<br />
värde för snabb, kvalitativ bestämning av små<br />
provmängdcr. Provet upphettas på ett litet<br />
stycke träkol tills. m. olika s. k. flussmedel<br />
(soda, borax, fosfat); härvid färgas lågan, kolet<br />
resp. flusspärlan på eft för olika ämnen utmärkande<br />
sätt.<br />
Bl&ssten, i urinblåsan under vissa förhållanden<br />
(katarr, njursten m. m.) uppkommande<br />
stenlika bildningar, uppbyggda av utfällda<br />
urin beståndsdelar (urinsyra, oxalat, fosfat).<br />
Blåsstenar ge ofta svåra besvär: smärtor, blödningar,<br />
svårigheter vid urinkastningen osv.<br />
Behandling övervägande kirurgisk.<br />
Blåssäl el. k 1 a p p m y t s, Cysto'phora<br />
crista'ta, sal som förekommer i Nordamerikas<br />
o. Europas polartrakter, över 2 m lång. Hanen<br />
kan blåsa upp nospartiet, därav namnet.<br />
Blå stjärnan, fr. 1941 frivillig försvarsorganisation<br />
till bistånd åt djur i fält. B. stiftades<br />
1917 under namnet Röda stjärnan.<br />
Blåstrumpa (eng. blue stockvng), spenamn<br />
på författarinna. Enl. en del källor skall uttrycket<br />
ha uppstått i England på 1700-t., enl.<br />
andra liärledes det från ett venetianskt vitterhetsgille<br />
»Strumpsällskapet» (Societd della calza).<br />
Blästråle, benämning på den äldre hanen av<br />
blågylta.<br />
Blåstång, med flytblåsor försedda arter av<br />
brunalgsläktet Fucus.<br />
Blåsuga, art av örtsläktet Ajuga.<br />
Blåsyra el. c y a n v ä t e (s y r a), färglös,<br />
bittermandelluktande, flyktig vätska; spec.<br />
vikt 0.7, frysp. —15 0 , kokp. 26.5 0 . — Blåsyra<br />
är ett mycket starkt o. hastigt verkande gift<br />
(dödlig dos c:a 60 mg). Den berövar vävnaderna<br />
förmågan att upptaga syre o. leder till<br />
inre kvävning, varvid döden kan inträda på<br />
någon minut, alltid inom en timme. Användes<br />
till utrotning av ohyra o. a. skadeinsekter (»cyanväterökning»),<br />
varvid blåsyra utvecklas i gasform<br />
ur cvannatrium o. svavelsyra el. vanl. ur<br />
kiselgurpulver, som fått uppsuga flytande blåsyra<br />
o. en tårgas (varningsmedel). Risken för<br />
olycksfall genom förgiftning är härvid stor, o.<br />
noggranna försiktighetsmått äro därför påbjudna.<br />
Blåsärt, arter av växtsläktet Colutea.<br />
Blåsört, arter av örtsläktet Utricularia.<br />
Blå tornet. 1. Huvudtornet på Köpenhamns<br />
gamla, 1732 rivna slott (B 1 a a t a a r n).
Change language