B - Rosekamp

Blomflugor — 180 — Bluffs
Blomflugor el. blomsterflugor, Syr'-
phidae, en familj medelstora flugor, vilkas
skarpt avgränsade, svarta
o. gula färgteckning
är i ögonen fallande.
Hålla till bland blad o.
blommor. Lätt igenkännliga
därpå, att hanarna
ofta hålla sig stilla
i luften. Larverna likna iglar o. leva av bladlöss.
Blomfoder, den yttre bladkransen i en
blomma el. av spiralställda hylleblad de yttre.
Blomkalk, ett hylle, som alltigenom består
av likartade blad. Om dessa äro gröna, kallas
kalken foderlik, äro de annorlunda färgade,
kallas den kronlik.
Blomkrona, den inre bladkransen i en blomma
el. av spiralställda hylleblad de Inre.
Blomkål, en form av Brass'ica olera'cea med
köttiga, redan under växtens första år utväxande,
kompakta blomställningar, som ätas.
Blomma, ett för den könliga fortplantningen
utbildat skott el. del av ett sådant med begränsad
längdtillväxt. En fullständig blomma
bär på sin axel,
blombot t-
n e n, bladbildningar
av tre
slag: p i s t i 1-
1 e r(fruktblad),
ståndare o.
h y 11 e b 1 a d.
Genom felslagning
av ståndare
el. pistiller
uppstå enkönade
blommor.
Saknas hylle,
äro blommorna nakna. Bladbildningarna sitta
antingen spiral- el. kransställda på blomaxeln,
i senare fallet i bestämt antal. Blommorna äro
antingen radiärsymmetriska, bisymmetrlska el.
osymmetriska.
Blommér, Nils Jakob Olsson (1816
—53), målare, hämtade sina romantiska motiv
ur fornnord. mvtologien o. folktron (Näcken
och Ågirs döttrar o. Freja åkande i sin char, båda
i Nat.mus.).
Blomskog, kommun i s.v. Värmland, Värml.
1.; Årjängs landsf.distr., Nordmarks doms. 1,183
inv. (1947).
Blomstedt, Pauli Ernesti (1900—35),
finl. arkitekt, bl. vars funktionalistiska byggnader
märkes Helsingfors akticbank (1929).
Blomsterflugor, dets. som blomflugor.
Blomsterfonden, förening, bildad 1921, med
uppgift att skaffa hem o. vård åt gamla, mindre
bemedlade personer. Medel härtill fås genom
de penninggåvor, som lämnas till fonden 1 st. f.
blommor vid begravningar. 1948 funnos i
Sthlm 8 dyl. hem (»blomstergårdar»), rymmande
ett tusental hyresgäster.
Blomstermåla. industriort i Ålem, Kalm. 1.,
10 km s. v. om Mönsterås. 1,019 inv. (1946).
Mekanisk verkstad, möbelfabriker.
Blomstermånad, gammalt namn på maj.
Blomsterspråk, den urspr. orientaliska konsten
att genom blommor förtäckt meddela sina
tankar o. känslor.
Blomsterur, en sammanställning av växter,
vilkas blommor öppna o. sluta sig på olika,
bestämda tider o. härigenom ungefärligen ange
klockslaget. Ett sådant »ur» anordnades första
gången av Linné.
Blomstrand, Christian Wilhelm
(1826—97), kemist, prof. i Lund, mest bekant
genom sin utredning av grundämnena tantals
o. niobs egenskaper ävensom genom uppställandet
av konstitutionsformler för dlazoniumföreningar.
Blomställning, förgrenade, blombärande
skottsystem utan
blad el. med enbart
högblad. Blomställningarna
äro 1) klaäe,
2) ax (former
tiärav äro kolv o.
hänge), 3) huvud
(form härav är
korg), 4) flock, tvåsidigt
knippe, ensidigt
knippe (sicksack- el. :
skruvknippe), flersidigt
knippe. Blomställningar
äro ofta
sammansatta typer,
t. ex. 5) flockar 1 flock, 6) ax i ax o. 7) ax i
klase (= vippa).
Blomvass, art av örtsläktet Butomus.
Blond, fr., ljuslätt, ljushårig. —Blond i'n,
blond kvinna.
1. Blondel [blå°Bdäll'], F r a n c o i s (1617—
86), fransk arkitekt, direktör för arkitekturakad.
i Paris fr. 1672. Huvudverk: Porte
Saint-Denis i Paris (1672—73). Han var sin
tids främste teoretiker inom den franska
klassicismen och kom att som sådan få en
stor betydelse på undervisningen gen. sina
arbeten, särsk. Cours d'architecture (1675—83).
2. Blondel, Jacques Francois (1705
—74), brorson till F. B., fransk arkitekt. Inrättade
1739 i Paris en arkitekturskola, som
blev mycket besökt o. utgav bl. a. Varchitecture
franfaise (1752—56) o. Cours d'architecture
civile (9 bd, I77i—77).
Blonder (fr. blondes), ett slags fina silkesspetsar.
Bloomfield [blo'mfild], stad i New Jersey,
För. Stat. 42,000 inv. (1940).
Bloomington [blo'mingt ö n]. 1. Stad i Illinois,
ö. För. Stat. 31,000 inv. Kolgruvor o.
järnindustri. Metodistuniv. — 2. Stad i Indiana,
För. Stat. 18,000 inv. Statsuniv. (570 stud.).
Blöt, hedniskt offer i Norden, varvid djur
stundom människor, avlivades, vanl. i heliga
lunder. Gamla Uppsala var den förnämsta
blotplatsen med stora offerfester.
Blöt-Sven, sveakonung, möjl. av Ynglingaätten,
vald omkr. 1080, då Inge d. ä. fördrevs
på grund av sitt kristna nit. B. fick sitt namn
därigenom, att han som konung förrättat offren
(blotat). Då han regerat l 3 år, överfölls o.
dödades han av Inge.
de Blowitz [d blåvits'], Henri (omkr. 1825
—1903).. fransk tidningsman, införde intervjun
som korrespondent för Times i Paris.
Blu'dov, Dmitrij Nikolajevitj
(1785—1864), greve, rysk diplomat; bidrog till
livegenskapens upphävande 1861.
Bluefields [blofildsj, hamnstad i Nicaragua,
Centralamerika, vid Kariblska havet. 20,000
inv. (1945). Stor utförsel av bananer.
Blue Mountains [bloma°'ntins], eng.. Blå
bergen. 1. Bergskedja i ö. Australien. — 2.
Bergskedja i n.ö. Oregon, För.Stat. — 3- S.ö.
huvudkedjan av Alleghany-bergen, äv. kallad
Blue R 1 d g e.
Blues [blo's], amerik. negersång med ofta
deklamatorisk läggning, svävande intonering
av tersen o. typisk harmonik, upptogs på 1910-t.
av jazzmusiken. Äv. modedans på 1920-t.
Bluff, eng., term i poker for nög satsning,
varigenom man ger sig sken av att ha bättre
kort än man har; avsiktligt vilseledande uttalande
el. handling, som ger en sak ett överdrivet
gott sken. — Bluffa, vilseleda.
Bluffs [blaffs], benämning på låga, bördiga
höjdryggar på Nordamerikas prärier, särsk.
längs nedre Mississippi.
s. k. lössbildningar.
De utgöras ofta av