B - Rosekamp
B - Rosekamp B - Rosekamp
Blaggarnslärft - 174 - Blanzeflor Blaggarnslärft, tvåskaftad väv av blångarn, från »säckväv» till enklaste »packduk». Blagovesjtfensk, huvudstad i Amurområdet. territoriet Habarovsk, RSFSR, vid fl. Amur. 59,000 inv. (1939). Hamn. Livlig handel. I närh. järn- o. guldgruvor. Blaine [ble'n], James Gillespie (1830 —93), nordamerik. politiker. Som statssekreterare (1881, 1899—92) verkade B. särsk. för samarbete mellan alla amerikanska stater. en 8- Blake [ble'k], Robert (1599—1657), amiral; organiserade flottan o. kämpade med utmärkelse mot Holland, Barbareskstaterna o. Spanien. Blake [ble'k], William (i757—1827), eng. skald, målare o. kopparstickare, utgav av mysticism präglade dikter, vilka han själv illustrerade. Bl. hans verk märkas Songs of innocence (1787) o. The gates of paradise (1793) samt illustrationerna till Divina commedia. Blakeslee [ble'ks'li], Albert Francis, f. 1874, amerik. botanist o, ärftlighetsforskare, sed. 1915 verksam vid Carnegie institutions försöksstation i Cold Spring Harbor, New York. B. har gjort uppseendeväckande försök ang, kromosomerna som ärftlighetsbärare samt nått viktiga resultat vid försök med fördubbling av kromosom antalet hos växter genom inverkan av colchicin. Blakstad, G u d o 1 f, f. 1893, norsk arkitekt, en av sitt lands främsta representanter för den moderna riktningen [Kunstnernes hus i Oslo, 1930, tills, med II. Munthe-Kaas). Blam (fr. bläme), b 1 a m a g e L-a'§3], klander, skamfläck. — B 1 a m e'r a sig, utsätta sig för klander, skämma ut sig. B lan c [bla n «], Louis (i8ir—82), fransk socialist. I sitt arb. Organisation du travail (1839—40) yrkade han på konkurrensens avskaffande genom inrättande av statsunderstödda produktionsföreningar, samhällsverkstäder. Februarirevolutionen förde B. till ledande polit. inflytande, men vid nationalverkstädernas upprättande frångingos dock hans grundsatser. Landsflyktig under Napoleon III skrev B. Franska revolutionens o. Februarirevolutionens historia. Under tredje republiken fick han åter inflytande. Blanche'ra, förvälla, speciellt om inälvor. Blaneheteatern. teater i Sthlm, 1917—26 under ledn. av Ernst Eklund, sed. 1927 av Harry Roeck-Hansen. Jfr Blanch. Blanck, Anton, f. a»/ 12 1881, litteraturhistoriker, prof. i Uppsala 1922—46. Bl. B:s arb. märkas Den nordiska renässansen i sjuttonhundratalets litteratur (1911)0. Geijers götiska diktning (1918). Redigerade 1917—23 tidskr. Forum. Blanomangé [blanema^ggje'] (av fr. blanc, vit, o. mänger, äta), ett slags gräddefterrätt. Blandade el. internationella domstolar, domstolar i Egypten, sammansatta av egyptiska o. utländska domare, för avdömande av civila mål o. handelstvister mellan utlänningar o. egypter samt mellan utlänningar av olika nationalitet. Domstolsspråket är franska. Skola upphöra 1949. Blandad vers, rimmad vers, där versfötter av omväxlande byggnad användas vid sidan av varandra. Blandat äktenskap, äktenskap mellan personer av olika trosbekännelse. Bland bill [bltend-], en efter R. P. Bland (1835—99) uppkallad lag i För. Stat., antagen 1878 för att reglera värdeförhållandet mellan guld- o. silvermynt Genom lagen förorsakades stor oreda i myntförhållandena, som först 1900 avhjälptes genom en ny reform. « Blandningsministär, dets. som koalitionsministär. Blandsäd, en odling av två el. flera sädesslag i blandning, för vilka fruktmognad avses. En vanlig blandning består av korn o. havre. Användes huvudsakl. till kreatursfoder. Blang'strup, Johan Christian (1857 —1926), dansk historisk författare, huvudred, för Salmonsens Konversationsleksikon från 1891. Blanka (el. Blanche) av Kastilien (1187—125a), fransk drottning; skötte med klokhet styrelsen under sonen Ludvig den heliges minderårighet. Blanka (el. Blanche) av Namur, d. 1363, svensk drottning, förmäld 1335 med Magnus Eriksson, som hon troget bistod. Blanka vapen, hugg- o. stickvapen. Blan'kenberghe [-bärch 0 ], stad i v. Belgien, prov. Väst-Flandern, vid Nordsjön. 8,000 inv. (1936). Mycket besökt badort. Blankett' (av fr. blanquette, litet vitt blad), oskrivet kort, ifyllningsformulär. Blankettkommissionen, statlig kommission, som enl. kungl. kung. 27 / u 1919 har att i vissa B lan ca Peak [bleeng'k° pi'k], bergstopp i fall fastställa blanketter, som erfordras för Klippiga bergen, Colorado, För. Stat. 4.400 m. länsstyrelserna o. fögderiförvaltningen. Blanch, Theodor Julius (1835—rgn), Blanklax el. vanlig lax, SaVmo sa'lar, öppnade 1868 Blanchs kafé vid Kungsträdgården i Sthlm samt uppförde strax intill Den stiger vår o. sommar upp 1 älvarna för en laxfisk, tillhör Atlanten (äv. Östersjön). Blanchs teater (1879), vilken 1883 förvandlades till Blanchs konstsalong. sjöar, t. ex. Vänern, blanklaxar, som vid lan att på senhösten leka. Dessutom finnas i vissa Där utställde bl. a. opponenterna 1885. Lokalen dets höjning där blivit instängda. Ungarna övertogs 1889 för en tid av Sveriges allm. konstförening o. är sed. 1915 åter teater. Blanklaxen uppnår en vikt av 30—35 kg. stanna 1—3 år i älvarna, innan de gå till havs. Blanche, August (i8n Blanko (sp. blanco, vit) el. in b 1 a n c o, —68), författare. Red. för icke ifylld. — Blankoväxel, växel, som tidskr. Freja 1839—42, utgav en rad vanl. på ut t. ex, växelbeloppet el. förfallotid ifyllts. — påtecknats av utställare cl. acceptant, innan ländska motiv byggande Blankof ullmak t, oinskränkt fullmakt lustspel ss. Hittebarnet att företräda utställaren i en viss sak. (1847) o. Ett resande teatersällskap (1848), romaner Blanqui [bla n eki'], A u g u s t e (1805—81), Blankvers, orimmad. femfotad, jambisk vers. ss. Sonen af söder och fransk revolutionsman. Genom upprorsförsök nord (1851) samt ett flertal o. publicistisk agitation verkade han för ett novellsamlingar, bl. vilka kommunistiskt samhällsskick. På grund härav främst märkes Hyrkuskens tillbragte han nära halva sitt liv i fängelse. berättelser, en serie ömsom humoristiska, ömsom känslosamma bilder Blantyre [blEentaj'ö], stad i britt. Nyasaland, ur det dåtida Stockholmslivet. På senare år s.ö. Afrika. 6,000 inv. (1937)- Handelsstad. var B. äv. verksam som liberal politiker. Missionsstation. Blan'zeflor, den kvinnliga huvudpersonen Blanche, dets. som Blanka. i den medeltida dikten »Flores och Blanzeflor».
Blasco Ibanez - 175 — Blenheim Blas'co Ibanez [-ivann'jeb], Vicente (1867—1928), spansk författare, skrev en rad mycket spridda, färgrika romaner, bl. a. Sangre y arena (1908; Blod och sand, 1923). Bosatt i Frankrike förde B. på senare år en våldsam kampanj mot de Riveras diktatur. Blaserad (fr. blasé), likgiltig, övermätt. Blasfemi' (av grek. blastemi'a, smädelse), hädelse. — Blasfe'misk, hädisk. Bla'sieholmen, stadsdel i Sthlm, till börj. av 1800-t. skild från Norrmalm genom Näckströmmen. B:s äldsta kända namn är Käpplingeholmen. Under Vasatiden var den flottstation o. kallades Skeppsholmen. Det nuv. namnet, härlett av borgaren Blasius Dundi, blev det vanliga efter 1640. Blason [-så 0 »'], fr., vapensköld. — B 1 a s o- n e'r i n g, beskrivning av en vapensköld. Blast, blad av rotfrukter. Blastofdea, grupp av utdöda tagghudingar, i viss mån påminnande om sjöborrar. Utan taggar o. armar, med 5 blombladslika ambulakralfält omkring munnen. Blas'tula, i sin enklaste form en ihålig blåsa, som uppkommer vid äggets klyvning o. vars vägg utgöres av ett enkelt cellager. Blauds piller f-blås], järnhaltiga piller; ett järnpreparat mot blodbrist o. bleksot. BlauKreuz [bla°'l£rajtsj, ty., »Blä korset», beteckning för arsenikhaltiga stridsgaser under Första världskr. Gasprojektilerna voro märkta med ett blått kors. Blavafsky (ry. B 1 a v a t's k a j a), J e- lena Petrovna, f. Hann (1831—91), rysk teosof. B. stiftade 1875 i New York Teosofiska samfundet o. utgav 1888 som dess speciella urkund The secret doctrine (Den hemliga läran, 1893—98). Blaydon [ble'dn], stad 1 n.ö. England, grevsk. Durham, vid Tyne. 29,000 inv. {1945). Bro över till Newcastle. Kolgruvor. Blazer [ble l 's°], eng., egentl. jacka av iögonfallande tyg, i England använd som klubbuniform: numera lätt, sportbetonad sommarkavaj av annat tyg än byxorna. B. betyder egentl. »lysande». Blech, Leo, f. 1871, tysk tonsättare o. dirigent, 1913 generalmusikdirektor i Berlin, verksam där 1906—37, därefter ett par år knuten till operan i Riga. Har bl. a. skrivit operor i wagnerstil {Gräsänkan). Sed. 1926 ofta gästdirigent vid Kungl. tcat. (hovkapellmästare 1935). BlecrTnuin, ormbunksölakte (lam. Polypodiaceae), huvudsakl. tropiska arter. Parvis anordnade, långsträckta sporgömmesamlingar på särskilda blad med smalare flikar än övriga blads. B. spVcant med enkelt parbladigt delade blad, hos oss i skogar, bergstrakter osv. Bleek, tunn metallplåt; 1 inskränkt hemärkelse tunn, galvaniserad el. förtent järnplåt. Bled [blädd], kurort i n. Jugoslavien, vid fl. Sava. F. d. kungl. lustslott. Blefari't (av grek. bWjaron, ögonlock), inflammation av ögonlocksränderna. Blehr, Otto Albert (1847—1927), norsk politiker, en av vänsterns ledande, norsk statsminister i Sthlm 1891—93 o. 189S—1902, regeringschef 1902—03 samt 1921—23 (då tillika finansminister). Bleke. 1. Vindstilla. — 2. Ett fint, vitt slam, som bildas när kalciumkarbonat utfälles ur starkt kalkhaltigt vatten på bottnen av sjöar o. kärr, där det kan bilda en el. ett par m mäktiga lager (Gotland, Jämtland m. m.j. Bleket, municipalsamhälle på s.v. Tjörn, i Stenkyrka o. Rönnängs kommuner, Göteb. 1. 183 inv. (1947). Fiskläge. Blekhem, gods i n.ö. Småland, Törnsfalls kommun, under medeltiden tillhörigt ätten Soop. Nuv. slott uppfört 1838—44 1 nyklassicistisk stil, trol. efter ritn. av Axel Nyström d. ä. B. tillhör sed. 1828 frih. ätten Nordenfalk. Blekinge, Sveriges sydöstligaste landskap. 3,039 kvkm, varav 2,909 land; 145.274 inv. (1947), 51 per kvkm land. Utgör Blekinge län o. ingår i Lunds stift. B. uppf ylles 1 n. av barrskogar, mossar o. ljunghedar (skogsbygden), s. därom utbreder sig ett bälte av lägre bergshöjder omväxlande med bördiga slätter (mellanbygden) o. längst s. ut ett bälte av väl uppodlad jord samt skärgård (strandbygden). Bl. vattendrag märkas Mörrums å, Ronnebyån, Nättraby å o. Lyckeby å. — Urspr. svenskt kom B. tidigt till Danmark, som det med avbrott för åren 1332—60 tillhörde till 1658, då det avträddes till Sverige genom freden i Roskilde Landskapsvapen, se bild. Blekinge flygflottilj (F 17), attack- o. minflottilj, lörlagd till Kallinge, Ronneby landskommun. Blekinge län omfattar landskapet Blekinge. Av länets landareal utgöra åker o. annan odlad jord 789 kvkm (27.1 %) o. skogsmark 1,772 kvkm (bo. 9 %). Huvudnäringar äro jordbruk, boskapsskötsel o. fiske. Betyd, stenindustri, särsk. tillv. av gatsten. F. ö. märkas järn- o. textilindustri, skeppsbyggen samt råsockertillv. — Länet indelas i 2 domsagor, tillsammans omfattande 3 tingslag o. lydande under Hovrätten över Skåne o. Blekinge. I B. finnas 4 städer (Karlskrona, Ronneby, Karlshamn o. Sölvesborg), 2 köpingar samt 36 landskommuner. Residensstad är Karlskrona. Landsbygden är delad i 3 fögderier. Blekingseka, för Blekinge typisk enmastad, flatbottnad segelbåt med storsegel (spriscgel) o. fock. Blekning, bortskaffande av den naturliga färgen hos vävnader, garn, papper, stearin, vax, oljor o. dyl.; sker antingen genom längre tids utsättande för solljus o. fuktighet el. genom inverkan av kemikalier, blekmedel. Ämnen ur växtriket blekas med klor (klorkalklösning, natriumhypokloritlösning) o. efterbehandlas med antiklor. Ämnen ur djurriket o. halm blekas med svavelsyrlighet. Bleksot el. klor o's, en unaa kvinnor i pubertetsåldern angripande sjukdom, kännetecknad av minskad mängd blodfärgämne (låg hemoglobinhalt) i de röda blodkropparna, utan el. med ringa nedsättning i dessas antal. Viktigaste symtom: blekhet, huvudvärk, svindel, hjärtklappning o. rubbningar i regleringsblödningarna. Behandlas med järnmedicin. Blenda, enl. folksägnen en värendskvinna, som med hjälp av kvinnorna i sin bygd dräpte en hop danska krigare. Till belöning fingo värendskvinnorna lika arsvrätt med männen. Namnet B. är f. ö. okänt; lärda kombinationer ha spelat in vid sägnens upptecknande på 1600-t. Blenheim [blenn'hajm]. 1. By i s. Tysk-
- Page 17 and 18: Bardia — 123 — Barkan hos bardv
- Page 19 and 20: Barnens Ö - 125 - Barotermögraf d
- Page 21 and 22: Barthélemy — 127 - Bas Barthéle
- Page 23 and 24: Basipetal — 129 — Bast 80 cm l
- Page 25 and 26: Bithory — 131 — Bauer Ruiner av
- Page 27 and 28: Bayle — 133 — Beauharnais t a p
- Page 29 and 30: Beck - 135 — Bedövning Beck, J 6
- Page 31 and 32: Beginer - '37 - Belaja Begi'ner (fr
- Page 33 and 34: Belgier — 139 — Bellini minist
- Page 35 and 36: Benaska — 141 — Beneficium enad
- Page 37 and 38: Bengtsson - H3 — Bens-aldehyd lit
- Page 39 and 40: Benzelius — 145 — Berdjajev t.e
- Page 41 and 42: Berg — 147 — Bergen 1. (från 1
- Page 43 and 44: Bergkvara — 149 — Bergquist Ber
- Page 45 and 46: Bergström — 151 — Berlin Bergs
- Page 47 and 48: Bernadotte — 153 — Bernini 3. B
- Page 49 and 50: Berthold - 155 - Besborodko ministe
- Page 51 and 52: Best - 157 - Betfor utlämnades av
- Page 53 and 54: Betuwe - 15g - Beylon 1901—37» u
- Page 55 and 56: Bibliofil sedda med korta förklari
- Page 57 and 58: Bihar - 163 - Bildtelegrafi Bosnien
- Page 59 and 60: Bindhinnan — 165 — Biotin vävn
- Page 61 and 62: Birkenia - 167- Biskvi jurist o. po
- Page 63 and 64: Bissen — 169 Bjerke arbeten Lands
- Page 65 and 66: Björgvin — 171 — Björn Björg
- Page 67: Black Mountains — iy-3 — Blaede
- Page 71 and 72: von Blixen-Finecke - 177 - Blodgrup
- Page 73 and 74: Blodstämning — 179 — Blomdiagr
- Page 75 and 76: Bluhme — I8l — Blygdben Bluhme
- Page 77 and 78: Blå porten -183- Blå tornet ning
- Page 79 and 80: Blödarsjuka — 185 — Boccaccio
- Page 81 and 82: von Bodenstedt — 187 — Bogazkö
- Page 83 and 84: Bohusläns regemente — 189 — Bo
- Page 85 and 86: Bolin — 191 — Bollnäs denna br
- Page 87 and 88: Bombflyg — 193 — Bonde V. Ghats
- Page 89 and 90: Boninöarna — 195 — Bonvax fär
- Page 91 and 92: *?* Bordeauxvätska - 197 - Borgerl
- Page 93 and 94: Boris Godunov _ 199 — Borrby Bori
- Page 95 and 96: Borysiaw Bossi Boryslaw [båiiss'la
- Page 97 and 98: Boteå — 203 — Botulism skald o
- Page 99 and 100: Bouppteckning — 205 — Boutellea
- Page 101 and 102: Bräcka — 207 — Brahe Bräcka (
- Page 103 and 104: Brandenburg i— 209 — Bränner i
- Page 105 and 106: Brasklapp — 211 — Bravur motst
- Page 107 and 108: Breitinger - 213 - Breslau Breiting
- Page 109 and 110: Brianza - 215 - Brinel len i Locarn
- Page 112 and 113: Brittiska Honduras — 217 — (Bri
- Page 114 and 115: Brixen — 2IQ — Broby kyrkby Lud
- Page 116 and 117: Bro-Malma — zzi — Bronker Bro-M
Blasco Ibanez - 175 — Blenheim<br />
Blas'co Ibanez [-ivann'jeb], Vicente<br />
(1867—1928), spansk författare, skrev en rad<br />
mycket spridda, färgrika romaner, bl. a. Sangre<br />
y arena (1908; Blod och sand, 1923). Bosatt i<br />
Frankrike förde B. på senare år en våldsam<br />
kampanj mot de Riveras diktatur.<br />
Blaserad (fr. blasé), likgiltig, övermätt.<br />
Blasfemi' (av grek. blastemi'a, smädelse),<br />
hädelse. — Blasfe'misk, hädisk.<br />
Bla'sieholmen, stadsdel i Sthlm, till börj.<br />
av 1800-t. skild från Norrmalm genom Näckströmmen.<br />
B:s äldsta kända namn är Käpplingeholmen.<br />
Under Vasatiden var den<br />
flottstation o. kallades Skeppsholmen. Det<br />
nuv. namnet, härlett av borgaren Blasius<br />
Dundi, blev det vanliga efter 1640.<br />
Blason [-så 0 »'], fr., vapensköld. — B 1 a s o-<br />
n e'r i n g, beskrivning av en vapensköld.<br />
Blast, blad av rotfrukter.<br />
Blastofdea, grupp av utdöda tagghudingar,<br />
i viss mån påminnande om sjöborrar. Utan<br />
taggar o. armar, med 5 blombladslika ambulakralfält<br />
omkring munnen.<br />
Blas'tula, i sin enklaste form en ihålig blåsa,<br />
som uppkommer vid äggets klyvning o. vars<br />
vägg utgöres av ett enkelt cellager.<br />
Blauds piller f-blås], järnhaltiga piller; ett<br />
järnpreparat mot blodbrist o. bleksot.<br />
BlauKreuz [bla°'l£rajtsj, ty., »Blä korset»,<br />
beteckning för arsenikhaltiga stridsgaser under<br />
Första världskr. Gasprojektilerna voro märkta<br />
med ett blått kors.<br />
Blavafsky (ry. B 1 a v a t's k a j a), J e-<br />
lena Petrovna, f. Hann (1831—91),<br />
rysk teosof. B. stiftade 1875 i New York<br />
Teosofiska samfundet o. utgav 1888 som<br />
dess speciella urkund The secret doctrine (Den<br />
hemliga läran, 1893—98).<br />
Blaydon [ble'dn], stad 1 n.ö. England,<br />
grevsk. Durham, vid Tyne. 29,000 inv. {1945).<br />
Bro över till Newcastle. Kolgruvor.<br />
Blazer [ble l 's°], eng., egentl. jacka av iögonfallande<br />
tyg, i England använd som klubbuniform:<br />
numera lätt, sportbetonad sommarkavaj<br />
av annat tyg än byxorna. B. betyder<br />
egentl. »lysande».<br />
Blech, Leo, f. 1871, tysk tonsättare o. dirigent,<br />
1913 generalmusikdirektor i Berlin, verksam<br />
där 1906—37, därefter ett par år knuten<br />
till operan i Riga. Har bl. a. skrivit operor i<br />
wagnerstil {Gräsänkan). Sed. 1926 ofta gästdirigent<br />
vid Kungl. tcat. (hovkapellmästare 1935).<br />
BlecrTnuin, ormbunksölakte (lam. Polypodiaceae),<br />
huvudsakl. tropiska arter. Parvis<br />
anordnade, långsträckta sporgömmesamlingar<br />
på särskilda blad med smalare flikar än övriga<br />
blads. B. spVcant med enkelt parbladigt delade<br />
blad, hos oss i skogar, bergstrakter osv.<br />
Bleek, tunn metallplåt; 1 inskränkt hemärkelse<br />
tunn, galvaniserad el. förtent järnplåt.<br />
Bled [blädd], kurort i n. Jugoslavien, vid fl.<br />
Sava. F. d. kungl. lustslott.<br />
Blefari't (av grek. bWjaron, ögonlock), inflammation<br />
av ögonlocksränderna.<br />
Blehr, Otto Albert (1847—1927), norsk<br />
politiker, en av vänsterns ledande, norsk statsminister<br />
i Sthlm 1891—93 o. 189S—1902, regeringschef<br />
1902—03 samt 1921—23 (då tillika<br />
finansminister).<br />
Bleke. 1. Vindstilla. — 2. Ett fint, vitt<br />
slam, som bildas när kalciumkarbonat utfälles<br />
ur starkt kalkhaltigt vatten på bottnen av<br />
sjöar o. kärr, där det kan bilda en el. ett par m<br />
mäktiga lager (Gotland, Jämtland m. m.j.<br />
Bleket, municipalsamhälle på s.v. Tjörn, i<br />
Stenkyrka o. Rönnängs kommuner, Göteb. 1.<br />
183 inv. (1947). Fiskläge.<br />
Blekhem, gods i n.ö. Småland, Törnsfalls<br />
kommun, under medeltiden tillhörigt ätten<br />
Soop. Nuv. slott uppfört 1838—44 1 nyklassicistisk<br />
stil, trol. efter ritn. av Axel Nyström d. ä.<br />
B. tillhör sed. 1828 frih. ätten Nordenfalk.<br />
Blekinge, Sveriges sydöstligaste<br />
landskap. 3,039 kvkm,<br />
varav 2,909 land; 145.274 inv.<br />
(1947), 51 per kvkm land. Utgör<br />
Blekinge län o. ingår i Lunds<br />
stift. B. uppf ylles 1 n. av<br />
barrskogar, mossar o. ljunghedar<br />
(skogsbygden), s. därom utbreder<br />
sig ett bälte av lägre bergshöjder<br />
omväxlande med bördiga<br />
slätter (mellanbygden) o. längst s. ut ett bälte<br />
av väl uppodlad jord samt skärgård (strandbygden).<br />
Bl. vattendrag märkas Mörrums å,<br />
Ronnebyån, Nättraby å o. Lyckeby å. —<br />
Urspr. svenskt kom B. tidigt till Danmark,<br />
som det med avbrott för åren 1332—60 tillhörde<br />
till 1658, då det avträddes till Sverige genom<br />
freden i Roskilde Landskapsvapen, se bild.<br />
Blekinge flygflottilj (F 17), attack- o. minflottilj,<br />
lörlagd till Kallinge, Ronneby landskommun.<br />
Blekinge län omfattar landskapet Blekinge.<br />
Av länets landareal utgöra åker o. annan odlad<br />
jord 789 kvkm (27.1 %) o. skogsmark 1,772<br />
kvkm (bo. 9 %). Huvudnäringar äro jordbruk,<br />
boskapsskötsel o. fiske. Betyd, stenindustri,<br />
särsk. tillv. av gatsten. F. ö. märkas järn- o.<br />
textilindustri, skeppsbyggen samt råsockertillv.<br />
— Länet indelas i 2 domsagor, tillsammans<br />
omfattande 3 tingslag o. lydande under Hovrätten<br />
över Skåne o. Blekinge. I B. finnas 4<br />
städer (Karlskrona, Ronneby, Karlshamn o.<br />
Sölvesborg), 2 köpingar samt 36 landskommuner.<br />
Residensstad är Karlskrona. Landsbygden<br />
är delad i 3 fögderier.<br />
Blekingseka, för Blekinge typisk enmastad,<br />
flatbottnad segelbåt med storsegel (spriscgel)<br />
o. fock.<br />
Blekning, bortskaffande av den naturliga<br />
färgen hos vävnader, garn, papper, stearin,<br />
vax, oljor o. dyl.; sker antingen genom längre<br />
tids utsättande för solljus o. fuktighet el.<br />
genom inverkan av kemikalier, blekmedel.<br />
Ämnen ur växtriket blekas med klor (klorkalklösning,<br />
natriumhypokloritlösning) o. efterbehandlas<br />
med antiklor. Ämnen ur djurriket o.<br />
halm blekas med svavelsyrlighet.<br />
Bleksot el. klor o's, en unaa kvinnor i pubertetsåldern<br />
angripande sjukdom, kännetecknad<br />
av minskad mängd blodfärgämne (låg<br />
hemoglobinhalt) i de röda blodkropparna, utan<br />
el. med ringa nedsättning i dessas antal. Viktigaste<br />
symtom: blekhet, huvudvärk, svindel,<br />
hjärtklappning o. rubbningar i regleringsblödningarna.<br />
Behandlas med järnmedicin.<br />
Blenda, enl. folksägnen en värendskvinna,<br />
som med hjälp av kvinnorna i sin bygd dräpte<br />
en hop danska krigare. Till belöning fingo<br />
värendskvinnorna lika arsvrätt med männen.<br />
Namnet B. är f. ö. okänt; lärda kombinationer<br />
ha spelat in vid sägnens upptecknande på 1600-t.<br />
Blenheim [blenn'hajm]. 1. By i s. Tysk-
Change language