Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Black Mountains<br />
— iy-3 — Blaedel<br />
sed. 1934, har deltagit i utgrävningar i Egypten<br />
samt bl. a. utgivit Luxor and its temples (1923)<br />
o. Middle-Egyptian Stories (1932).<br />
Black Mountains [blajkk ma°'ntins], del av<br />
Alleghany-bergen, inom Nord-Carolina, För.<br />
Stat., med toppen Black Dome el. Mitchell Peak,<br />
2,045 m.<br />
Blackpool [blskk/pol], hamnstad (eget grevskap)<br />
i n.v. England, grevsk. Lancashire, vid<br />
Irländska sjön. 150,000 inv. (1946). Havsbad.<br />
Blacks t a, kommun i s. Södermanland, Södermani.<br />
1. (past.arb. i Vadsbro); Valla landsf.-<br />
distr., Oppunda o. Villåttinge doms. 429 inv.<br />
(1947).<br />
Blackstad, kommun i n.ö. Småland, Kalm. 1.;<br />
Hjorteds landsf.distr., Tjusts doms. 1,150 inv.<br />
(1947).<br />
Blaokstone [blaekk'st°n], sir William<br />
(1723—80), eng. jurist, prof. i engelsk rätt i<br />
Oxford, skrev kommentarer till den eng. rätten.<br />
Blackwell [bl»kk'°ell], Alexander (trol.<br />
1700—47), läkare, polit. intrigör; kom till Sverige<br />
1742 men blev av hattpartiet misstänkt för<br />
anslag mot statsskicket o. avrättades.<br />
Blad, sidobildningar på växternas stamdelar<br />
med begränsad tillväxt o. livslängd. Bladet<br />
består typiskt av skiva, skaft o. fot, som kan<br />
bära ett par stipler o. vara utbildad till en<br />
stamomfattande slida. Skivan kan ha den mest<br />
växlande form o. är ofta sammansatt. Det van-,<br />
liga. gröna bladet är växternas viktigaste assimilations-<br />
o. transpirationsorgan. Flera av växternas<br />
andra organ äro till sitt ursprung blad,<br />
t. ex. ståndare o. pistiller. På underjordiska<br />
stamdelar äro bladen ofta starkt förkrympta o.<br />
ofärgade (lågblad) o. tjänstgöra här stundom<br />
som reservnäringsorgan. Äv. inom blomregionen<br />
äro bladen vanl. mycket ombildade (högblad);<br />
detsamma gäller blommornas hylleblad. Efter<br />
kärlsträngarnas (nervernas) förlopp indelas bladen<br />
i fjädernerviga, handnerviga, bågnerviga<br />
osv. Efter bladställningen (den lagbundna anordningen<br />
av bladen på en stamdel) sägas bladen<br />
vara strödda el. spirals tällda, om på varje<br />
led (nod) sitter ett blad. På samma led kunna<br />
äv. sitta 2 el. flera blad, varvid varje par el.<br />
krans omväxlar med de omedelbart ovan- o.<br />
nedanför sittande.<br />
Bladaluminium, aluminium, bearbetat till<br />
tunna blad, motsv. t. ex. bladguld. Jfr Alfol.<br />
Bladfärgämnen, fyra färgämnen, som förekomma<br />
i gröna växtdelar, framför allt i bladen:<br />
klorofyll A o. B (båda gröna, bladgrönt),<br />
karotin (gulröd) o. xantofyll (gul). De senare<br />
giva bladen deras höstfärg, då klorofyllet förstörts.<br />
Jfr Antocyaner, Flavoner o. Kolsyreassimilation.<br />
Bladguld, äkta, guld utvalsat el. mellan<br />
guldslagarehinnor uthamrat till tunna blad,<br />
vanl. c:a 1 kvdm, vilka saluhållas inlagda i<br />
silkespappershäften. Tjockleken göres olika efter<br />
olika behov o. kan nedgå till o.0001 mm. Användes<br />
till beläggning vid förgyllning av trä,<br />
bokband o. dyl. Oäkta bladguld tillverkas<br />
av tomback cl. också användes bladaluminium,<br />
överdraget med guldfernissa.<br />
Bladkål, Brass'ica olera'cea ace'phala, en kålsort,<br />
utmärkt genom fritt utstående blad. Omfattar<br />
ett flertal högvuxna former, såsom palmkål,<br />
kruskål, brysselkål o. a.<br />
Bladloppor, PsyWidae, en familj små, långsträckta<br />
skinnbaggar, som föra ett rörligt liv<br />
i allehanda växtdelar. Flera arter äro svåra<br />
skadedjur. Några framkalla gallbildningar. I<br />
Sverige omkr. 50 arter.<br />
Bladluslejon, den med vassa, framåtriktade<br />
käkar försedda larven till florsländan (Chryso'pa<br />
vulga'ris). Lever av bladlöss.<br />
Bladlöss, ApWdae, en familj skinnbaggar<br />
med många dels bevingade, dels vinglösa arter.<br />
Honorna föda under sommaren utan befruktning<br />
levande ungar, som växa till fortplantningsdugliga<br />
»jungfrur». Den sista generationen på<br />
hösten består av hanar o. honor. Dessa honor<br />
lägga befruktade ägg, som övervintra. Ur dem<br />
komma på våren stammödrarna för sommargenerationerna.<br />
Svåra skadedjur på växter.<br />
Bladmosaik, beteckning<br />
för det förhållandet,<br />
att bladytor<br />
av växlande storlek<br />
på ett skott el.<br />
skottsystem infoga sig<br />
så mellan varandra,<br />
att samtliga komma i<br />
åtnjutande av bästa<br />
möjliga belysning.<br />
Bladmossor, Mus'ci, den andra klassen av<br />
mossorna. De äga stammar o. vanl. med nerv<br />
utrustade blad; sporkapseln, som i regel öppnas<br />
genom ett avfallande lock, är tidigare<br />
täckt av en mössa. Hit höra ex. släktena Polytrichum<br />
(björnmossa) o. Sphagnum (vitmossa).<br />
Bladmögel, parasitiska algsvampar, tillhörande<br />
fam. Peronosporaceae. Bilda gråaktiga<br />
överdrag, buvudsakl. på bladens undersidor.<br />
Många arter förorsaka allvarliga sjukdomar hos<br />
kulturväxter (ex. potatissjuka).<br />
Bladnäsor, Phylostomi'dae, familj av fladdermöss,<br />
kännetecknade av bl. a. ett bladlikt bihang<br />
på nosen. Hit höra vampyrer o. blodsugare.<br />
Bladrullsjuka, en smittosam sjukdom hos<br />
potatis. Småbladen anta en gulröd färg o. inrullas<br />
från kanterna, så att undersidan kommer<br />
uppåt. Sjukdomen kan i högsta grad föriinga<br />
avkastningen. Smittoämnet är okänt. Utsäde<br />
från angripna åkrar bör undvikas.<br />
Bladsilver, äkta, tillverkas av silver, o.<br />
oäkta, av rent aluminium el. tenn-zinklegeringar,<br />
genom valsning.<br />
Bladskärarmyror, Att'a, ett släkte av i Sydo.<br />
Centralamerika samt på Västindiska öarna<br />
förekommande myror. Deras arbetare skära<br />
bitar ur blad av träd o. buskar o. bära dessa<br />
till det underjordiska boet, där de tjäna till<br />
underlag för svampodlingar (i stora kamrar).<br />
Bladsnärp, ett hinnaktigt, upprättstående<br />
bihang på gränsen mellan skivan o. den stråomfattande<br />
slidan hos gräsen.<br />
Bladsteklar, TenthredinVdae, familj av växtsteklar,<br />
innefattande omkr. 450 olika arter.<br />
Deras larver leva vanl. av blad, ofta i kolonier.<br />
Skadedjur. Hit höra t. ex. tallstekeln, poppelo.<br />
sälgstekeln.<br />
Bladsyra, dets. som folinsyra.<br />
Bladtenn, dets. som stanniol. .—-setlc—<br />
Bladtornar, stickande, förvedade '/^)K^<br />
organ, som till sitt ursprung äro / l\tL<br />
blad o. i sitt ombildade skick er- ^a'HE»^<br />
bjuda ett skyddsmedel mot djur. (rAvy-»<br />
n<br />
Ex. berberis. (Se bild.)<br />
'<br />
Bladtång, art av brunalgsläktet Laminaria.<br />
Bladvass, art av grässläktet Phragmites.<br />
Bladveck, den övre vinkel, som ligger mellan<br />
ett blad o. den stamdel, från vilken det<br />
utgår. Jfr Axill.<br />
Bladåker, kommun i ö. Uppland, Sthlms 1.<br />
(past.adr. Upplands-Ekeby); Närdinghundra<br />
landsf.distr., N. Roslags doms. 579 inv. (1947).<br />
— I B:s kyrka blottades 1926 på väggar o. tak<br />
en rad intressanta målningar från börj. av<br />
1600-t.<br />
Blaedel, Nicolai (N i c.) (1882—1943),<br />
dansk tidningsman, medarb. i Politiken, Dagens<br />
Nyheder o. Berlingske Tidende under<br />
åren 1917—38, framstående utrikespolitisk<br />
skribent, som ofta medarb. äv. i svensk press.<br />
Postumt utgavs Forbrydelse og Dumhet (1946;<br />
Brott och dumhet, s. å.).
Change language