B - Rosekamp

Bindhinnan — 165 — Biotin
vävnaden dess karaktär. Hit höra bindväv,
brosk- o. benvävnad.
Bindhinnan el. k o n j u n k t i'v a, den tunna
slemhinna, som täcker främre delen av ögonklotet
o. ögonlockens insidor.
Bindhinnekatarr, öroninflammation
el. konjunktiv i't, inflammation i
ögats bindhinna med rodnad av denna, tårflöde,
sveda o. känsla av »sand i ögat», ljusskygghet
o. slemmig el. varig avsöndring. Orsakas
av bakterier el. ultraviolett ljus ra. m.
Bindsten, sten, som lägges vinkelrätt mot
längdriktningen i en mur.
Bindväv, en tradig, mjuk men hållfast
bindesubstansvävnad, som ingår som sammanhållande,
stödjande o. blodkärlsförande vävnad
i kroppens alla delar. En särsk. fast. trådrik
bindväv bildar muskelsenor o. ledband.
Binet [bina'], Alfred (1857—1911), fransk
psykolog; bekant genom sina försök att medelst
mätningar bestämma barns intelligens.
Bingel, arter av örtsläktet Mercurialis.
Bingon, stad i s. Tyskland, Hessen, vid
Rhen. 16,500 inv. (1939). På en klippa i floden
ligger Mäuseturm, »Rått-tornet», där ärkebiskop
Hatto enl. sagan åts upp av råttor 969.
Binghamton [bing'°mt°n], stad i staten New
York, n.ö. För. Stat. 78,000 inv. (1940).
Bingsjö-Dådran, församling i Rättviks kommun,
Kopparb. 1. (past.adr. Bingsjö). 680 inv.
(1947)-
Binh-dinh. 1. Provins i Ö. Annam, Bortre
Indien. 478,000 inv. (1935). — 2. Stad i B. 1.
74,000 inv. Silkesindustri.
Binjurar, två c:a 5 cm långa, platta inre sekretoriska
körtlar, belägna i bakre bukväggen
vid njurarnas övre ändar. De bestå av en yttre
del, binjurebarken, o. en inre del, binjuremärgen.
I märgen btldas adrenalin,
som har samma effekt på organismen som retning
av sympatiska nervsystemet o. ökar kroppens
tnuskulära prestationsförmåga. I barken
bildas bl. a. c o r t i n, som ingriper i regleringen
av salt- o. vattenomsättningen. Då cortin
är ett livsviktigt hormon, medför förlust av
binjurebarken döden. Binjuremärgen är däremot
icke livsviktig.
Binka, arter av örtsläktet Erigeron.
Binneberg, kommun i n. Västergötland,
Skarab. 1. (past.adr. Väring); Tidans landsf.-
distr., Vadsbo doms. 119 inv. (1947).
Binnikemaskar, dets. som bandmaskar.
Binok'el (fr. binocle, av lat. bis, två ggr, o.
o'culus, öga), glasögon utan skälmar, pincené,
dubbel lornjett.
BinokuIä'r, för el. med bägge ögonen samtidigt.
Jfr Stereoskop.
Binom [-nå'm] (av lat. bis, två ggr, o. grek.
no'mos, lag), summa av el. skillnad mellan två
termer, t. ex. a + b cl. a — b.
Binué, dets. som Benue.
Binz, badort o. by i n. Tyskland, på Rägens
ö. kust, 15 km s. om Sassnitz. C:a 2,000 inv.
Binä'r (lat. bina'rius), tvåfaldig.
Biodynamik (av grek. bi'os, liv), läran om
livsfunktionerna.
Bioelektrieite't (av grek. bi'os, liv), av
levande organismer alstrad elektricitet.
Biofysi'k (av grek. bi'os, liv), läran om de
fysikaliska processerna i organismen.
Bioge'na grundämnen (av grek. bi'os, liv,
o. ge'nesis, ursprung) el. bioelement kallas
de grundämnen, som äro nödvändiga för
växt- o. djurvärlden. Hit höra flertalet metalloider
(ädelgaserna undantagna) men endast ett
begränsat antal metaller, i första hand kalium,
natrium, kalcium, magnesium o. järn. En del
grundämnen behövas blott i ytterst små mängder
(mikro- el- spårelement), t. ex. mangan,
koppar, zink, kobolt, vanadin, bor o. jod.
* Bioge'nesis (av grek. bi'os, liv, o. ge'nesis,
ursprung), livets ursprung. —B i o g e n e't i s k,
som avser livets ursprung. — B i o g e n e-
tiska lagen säger, att en djurarts fosterutveckling
(ontogeni) i sina huvuddrag är en
förkortad upprepning av den utveckling djurarten
genomgått under sin stamutveckling
(fylogeni). Dock är denna lag ej under alla omständigheter
giltig, utan för varje enskilt fall
måste dess giltighet noga prövas. I