B - Rosekamp

Bildverser — 164 — Bindesubstansvävnader
förbindelsen mellan Sverige o. För. Stat. öppnades
1943. Jfr Television.
Bildverser, verser, som äro sammansatta 1
form av något föremål, vaser, hjärtan o. dyl.
Förekommo redan under antiken.
Bi'leam, profet, som enl. 4 Mos. 22 ff. eftersändes
av moabiternas konung Balak för att förbanna
israeliterna på deras tåg mot Kanaan
men i st. välsignade dem, en följd av att han
under vägen hejdats av en Herrens ängel, som
han dock ej såg förrän hans åsna tilltalade
honom. Enl. 4 Mos. 31 var B. en falsk profet.
Bilharzia, släkte av små sugmaskar.
Hit hör B. haemato'bia,
som lever som parasit i portåder,
urinledare o. urinblåsa samt i tarm
o. lever hos människan o. förorsakar
svåra inflammationer; är
vanlig i tropikerna. Honan, som är
längre o. mycket smalare än hanen,
bäres av denne 1 en ränna på
buksidan (se bild).
Bi'lirubin, rött färgämne i gallan.
Bi'liverdin, grönt färgämne i gallan, oxiderat
bilirubin.
Bilja'rd (av fr. billard, av bille, stenkula),
spel med elfenbenskulor på ett särskilt därtill
inrättat bord; äv. själva bordet, ev. med tillbehör,
el. lokalen, där biljard spelas.
Biljett' (fr. billet), litet brev; inträdeskort.
Biljette'ra, förse handelsvaror med lappar,
vara med hemliga tecken (bokstäver) angives
varans pris m. m.
Bill. 1. (eng., av mlat. bilVa, lat. bull'a), handling
el. aktstycke; lagförslag, som, om det antages
i parlamentet, blir en »act». — 2. Den grävande o.
skärande maskindelen v. plogar, årdrar o. såningsmaskiner.
Plogbillar tillverkas antingen smidda
i ett stycke el. i två: billspets o. billskär.
Bille, E i 1 e r, f. 1910, dansk målare o. bildhuggare,
en av sitt lands huvudrepr. för den
abstrakta riktningen. Utg. 1945 Picasso, Surrealisme,
Abstrakt Kunst.
Billeberga, kommun i v. Skåne, Malmöh. 1.;
Rönnebergs landsf.distr., Rönnebergs, Onsjö o.
Harjagers doms. 1,210 inv. (1947).
Billeruds AB., Säffle. Grundat 1883. Aktiekap.
36 mill. kr. (1948). Sulfitfabr., pappersbruk,
sulfatfabr., träsliperier, sågverk, lädfabr.,
sulfitspritfabr.; vattenkraftstationer, skogs- o.
jordbruk. Verkst. dir. Y. Simonsson (sed. 1947).
Billesholm, stenkolsgruva (o. gruvsamhälle,
1,294 inv., r946) i v. Skåne, S. Vrams socken.
Äges av Höganäs-Billesholms AB.
Billet [bija'], fr., biljett. — Billet
d'a m o u r [-damo'r] el. billet doux
[-do'], kärleksbrev.
1. Billing, Gottfrid
(1841—1925), biskop, politiker.
1884 biskop i Västerås
o. 1898 i Lund. B. medverkade
vid kyrkomöte o.
riksdag (FK 1889—1906,
1908—12) till åtskilliga
reformer, ehuru verksam i
konservativ o. bögkyrklig
anda. Politiskt spelade B.
särsk. genom sin ställning i
statsutskottet en mycket
betydelsefull roll. Ordf. i Malmöh. l:s landsting
1901—19. Medl. av Sv. akad. 1900.
2. Billing, Einar (1871—1939), son till
G. B., prof. i dogmatik i Uppsala 1909, biskop i
Västerås 1920. B. var jämte J. A. Eklund o M.
Björkquist ledare av den ungkyrkliga rörelsen.
Billinge, kommun i mell. Skåne, Malmöh. 1.;
Röstånga landsf.distr., Rönnebergs, Onsjö o.
Harjagers doms. 1,181 inv. (1947).
Billingen, Västergötlands största berg, 24.6
km långt, 10.7 km brett o. c:a 300 m ö. h.
Billings, stad i Montana, För. Stat. 23,000
inv. (1940).
Billings kontrakt i Skara stift, Skarab. 1.,
omf. 24 församl. Kontr.prostens adr.: Skultorp.
Billio'n el. b i 1 j o n, en million millioner
(12 nollor). I Frankrike, För. Stat. m. fl. länder
endast ett tusen millioner (9 nollor).
Billiton [tå'n] el. B 1 i t o n g, ö. i Indonesien,
mellan Borneo o. Sumatra. 4,833 kvkni,
73,000 inv. (1930). Rik på järn o. tenn.
Billmark, Carl Johan (1804—70), grafiker.
Utgav utmärkta litografiska planschverk
i färg, vanl. med svenska, särsk. stockholmska
motiv.
Biirroth [-råt], Christian Albert
Theodor (1829—94), tysk läkare, prof. i
Ziirich o. Wien. Främst, kirurg., särsk. berömd
för sina operationer på bukhålans organ.
Billström, L a r s (1801—78), politiker,
borgmästare i Lund 1855—78, en av borgarståndets
ledare vid riksdagarna 1844—60. Led.
av FK 1867—71. Grundade Billströmska folkhögskolan
på Tjörn.
Billström, Jakob, f. «/i 2 1880, läkare i
Sthlm. B. har ägnat sig åt psykiatri, socialmedicin
o. neurosforskning o. häri bl. a. utgivit
Arbetsterapi (1923), Nervösa barn (1926),
Våra nervers vardagsvara (1934). Nykterhetsman.
B. är sed. 19 n psykiatrisk sakkunnig vid
statens biografbyrå.
Bilston [bill'st°n], stad i mell. England,
grevsk. Staffordshire. 31,000 inv. (1931). Betydande
järnindustri.
Biltog, fredlös, landsflyktig.
Bi-lus, Brau'la coe'ca, en knappt millimeterlång,
glänsande rödbrun, nästan klotrund,
vinglös fluga. Förekommer fastsugen vid mellankroppen
särsk. på visen av det vanliga
biet.
Biläger (av ty. Beilager), ålderdomligt namn
på furstliga personers bröllop.
Bimetall (av lat. bis, två ggr), plåt med
två hopsvetsade skikt av olika metaller, som
ha mycket olika utvidgningskoeffictent. Då
ena skiktet alltså utvidgas mer än det andra,
böjer sig plåten vid uppvärmning. Denna rörelse
utnyttjas i termografer, visartermometrar,
en del aktinometrar o. i termoregulatorer.
Bimetallism' el. dubbelmyntfot,
myntfot med två (lat. bis) metaller som huvudmynt.
Innan silvret, den fordom vanligaste
myntmetallen, vid slutet av 1800-t. till största
delen utträngdes av guldet, var bimetallismen
vanlig under en övergångsperiod.
Bimånar el. vädermåsar, ljusfläckar på
visst avstånd från månen, härrörande från
månljusets brytning i slöjor av fjädermoln.
Fenomenet är betydligt svagare än b i s o 1 a r.
Bin, Api'dae, familj av gaddsteklar med
många släkten, av vilka bisläktet (A'pis) o.
humlesläktet (Bom'bus) äro samhällsbildande,
de övriga solitära (dvs. bilda ej samhällen) el.
snyltbin (parasiter hos andra insekter).
Binck, Jakob (omkr. 1500—69), tysk
målare. Bl. arb. ett porträtt av Gustav Vasa
i Uppsala univ:s samling. Detta porträtt är reproducerat
på sv. riksbankssedlar.
1. Bindesböll, Gottlieb (1800—56),
dansk arkitekt, mest känd genom Thorvaldsens
museum i Köpenhamn.
2. Bindesböll, T hor vald (1846—1908),
son till G. B., dansk konstnär. Urspr. arkitekt
verkade B. sedermera huvudsakl. inom konsthantverket
(keramik).
Bindesubstansvävnader, 1 djur- o. människokroppen
ingående sammanhållande o. stödjande
vävnader, kännetecknade av att cellerna
mellan sig avskilja en mellansubstans, bestående
av limgivande o. elastiska trådar, inbäddade i
en mer el. mindre fast grundsubstans, som ger