You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Beyron — 160 — Biblia pauperum<br />
Beyron, Einar, f.<br />
24 /. 2 1901, operasångare<br />
(tenor), vid Kungl. teat. sed. 1926, hovsångare<br />
1942. G. m. operasångerskan BritaHertzberg 1932.<br />
Beza el. de B é z e [d° bä'ä], Théodore<br />
(1519—1605), fransk-schweiz. reformert teolog,<br />
Calvins eftertr. som kyrklig styresman i Geneve.<br />
B:s rimmade parafraser över Psaltaren ha utgjort<br />
grundvalen för den reformerta kyrkosången.<br />
Béziers [besje'], stad s. Frankrike, dep.<br />
Hérault, vid Orbe o. Canal du Midi. 65,000<br />
inv. (1946). Viktig järnvägsknut. Handel med<br />
vin o. brännvin. Rom. fornlämningar.<br />
Bezirk [-tsirk'], ty., distrikt, förvaltn.område.<br />
Bezwada, stad i s. Indien, Madras, vid fl.<br />
Kistna, för vars kanalsys tern B. är medelpunkt.<br />
44,000 inv. Stor handel.<br />
Bhågalpur el. B a g h a 1 p u r, stad 1 n.<br />
Indien, prov. Väst-Bengalen, vid Gangcs.<br />
84,000 inv. (1931). Bomulls- o. sidenindustri.<br />
Bh ärat 'pur el. B h a r t p u r. 1. Stat i<br />
Indien, f. d. agentskapet Rajputana. 5.13°<br />
kvkm, 576,000 inv. (1941). — 2. Huvudstad<br />
i B. 1. 117,000 inv. (1941)- Handel med salt.<br />
Bharoch, annan stavform för Broach.<br />
Bhatgaon stad i konungariket Nepal, Himalaya.<br />
93,000 inv.<br />
Bhau'nagar el. B h a v n a g a r. 1. Stat i<br />
Indien, provinsen Bombay, på halvön Kathiawar.<br />
7,407 kvkm, 618,000 inv. (1941). — 2.<br />
Huvudstad i B. 1, vid kusten. 103,000 inv.<br />
(1941). Bomullsindustri o. -export. Hamn.<br />
Bhil, en icke-arisk folkstam i Främre Indien<br />
(c:a 1.5 mill.).<br />
Bhopa'l. 1. Stat i Indien, f. d. agentskapet<br />
Centralindien. 17,874 kvkm, 785,000 inv. (1941).<br />
— 2. Huvudstad i B. 1. 61,000 inv. (1931).<br />
Bhuta'n, oavhängig stat i ö. Himalaya,<br />
Främre Indien, gränsande till Tibet. 46,600<br />
kvkm, 300,000 inv. Språket tibetanska o. religionen<br />
buddhistisk. Styres av en maharaja.<br />
Huvudstad är om vintern Punakha, om sommaren<br />
Taschichodzong. — Hist. B. har sedan<br />
1700-t. varit styrt av en tibetansk krigarkast.<br />
Till 1907 två härskare, en andlig o. en världslig.<br />
Från 1910 under britt, politisk kontroll.<br />
Bi Kem. Kemiskt tecken för en atom<br />
vismut. — S/ö». Ligga bi, ligga så gott<br />
som stilla under storm för att ej fresta fartyget<br />
för mycket. Lägga (dreja) bi, minska<br />
farten, så att förbindelse kan fås med annat<br />
fartyg el. båt. — Zool. Jfr Bisläktet.<br />
Bi-, latinsk förstavelse, av bis, två gånger,<br />
motsvarar svenska två-, dubbel-.<br />
Biafra-bukten, inre delen av Guineabukten.<br />
Bia')a Krakow'ska, stad i s.v. Polen, vojevodsk.<br />
Kraköw. 30,000 inv. (1938).<br />
Bia'la Podlas'ka, stad i s.ö. Polen, vojevodsk.<br />
Lublin. 22,000 inv. (1938).<br />
BiaJowieza [-vjäsja], skogsområde i v. Vitryssland,<br />
SSSR, n.o. om Brzeéé I.itewski.<br />
Före Första världskr. var B. den enda plats i<br />
Europa, där visenten (Bi'son bona'sus) fortlevt;<br />
den utrotades då, men med exemplar från zool.<br />
trädgårdar inplanterades en ny stam. Jfr Visent.<br />
Bia}ys'tok. 1. Vojcvodskap i n.ö. Polen. —<br />
2. Huvudstad i B. 1, fästning, järnvägsknut,<br />
stor ylleindustri. 105,000 inv. (1938). Under<br />
Första världskr. intogs B. 1915 av tyskarna.<br />
I juni 1941 inringades ett 30-tal ryska divisioner<br />
vid B. av tyska trupper o. förintades<br />
el. tillfångatogos. Erövrades av ryssarna 27 / 7<br />
1944-<br />
Bian'co, Bartolommeo, d. 1657, ital.<br />
arkitekt, huvudsakl. känd genom universitetsbyggnaden<br />
i Genua (urspr. jesuitkollegium)<br />
med dess storslagna gårdspartier.<br />
Biarritz [biarits' el. biariss'], stad i s.v.<br />
Frankrike, dep. Basses-Pyrénées, vid Biscayabukten.<br />
21,000 inv. (1936). Förnäm, mycket<br />
besökt bad- o. kurort.<br />
Bi'as, en av Greklands sju vise.<br />
Biaxlar, de kristallaxlar, som ej utgöra vertikalaxlar.<br />
Bibel (av grek. bibli'a, böcker), de urkunder,<br />
Gamla o. Nya testamentet, i vilka kristendomen<br />
finner uttryck för sitt medvetande om<br />
frälsningen genom Kristus, den i GT utlovade<br />
Messias. GT är med undantag av några mindre<br />
arameiska stycken skrivet på hebreiska. Dess<br />
skrifter äro i vår bibel ordnade efter innehållet:<br />
berättande böcker, poetiska o. undervisande,<br />
sist profetiska. NT är avfattat på sengrekiska.<br />
Det upptager Evangelierna med Apostlagärningarna,<br />
Apostlabreven samt Uppenbarelseboken.<br />
De äldsta o. viktigaste Bibelhandskrifterna<br />
äro Codex Sinai'ticus i London<br />
o. Codex Vatica'nus i Vatikanska biblioteket i<br />
Rom, bägge från 300-t., samt Codex Alexandri' -<br />
nus i British Museum i London, från 400-t.<br />
Kapitelindelningen är från 1200-t., versnumreringen<br />
från 1500-t. Våra »kyrkobiblar» äro<br />
Gustav Vasas bibel 1541 (»Biblia på Swensko»;<br />
400-årsjubileet firades 1941), Karl XII:s 1703<br />
o. Gustaf V:s 1917-<br />
Bibel-Babel-striden, en stridsfråga framkallad<br />
genom Fr. Delitzschs föredrag 1902—05<br />
över ämnet Babel und Bibel, i vilka han gjorde<br />
gällande, att den israelitiska religionen på väsentliga<br />
punkter mottagit direkt inflytande från<br />
den babyloniska.<br />
Bibelinstitut, inom Evangeliska fosterlandsstiftelsen<br />
sed. 191 o använd form för predikanto.<br />
talareutbildning med huvudvikt på bibelstudier.<br />
Bibelkommission, benämning på olika<br />
nämnder, som haft i uppdrag att granska, förbättra<br />
el. verkställa en bibelöversättning.<br />
Bibelkritik, polemisk benämning på den moderna<br />
historiska bibelforskningen av dem, som<br />
anse att dessa forskare i grund o. botten söka<br />
förneka Bibelns trovärdighet.<br />
Bibelkvinna, kvinnlig bibelspridare o. husbesökare,<br />
särsk. inom Evangel. fosterlandsstiftelsen<br />
o. Sv. Missionsförb., med utbildning<br />
från bibelinstitut el. missionsskola.<br />
Bibelsällskap, sällskap för Bibelns spridning<br />
o. översättning; viktigast är det 1804 i England<br />
stiftade »Brittiska och utländska bibelsällskapet»,<br />
genom vars försorg c:a 200 mill. ex.<br />
av Bibeln blivit spridda på c:a 400 språk el.<br />
dialekter. Efter dettas mönster bildades bibelsällskap<br />
i Sverige i börj. av r8oo-t.<br />
Bibelteologi, teologisk riktning, som utbildar<br />
sitt lärosystem direkt ur Bibelns utsagor.<br />
Biberg, Nils Fredrik (1776—1827),<br />
filosof, från 1810 prof. i praktisk filosofi i Uppsala.<br />
Föregångare till Boström.<br />
Bibes'cu, Barbu (r8oi—69), rumänsk<br />
furste, av sultanen vald till hospodar i Valakiet<br />
(1843—56). Hans broder Georg B. (1804—<br />
73) genomförde som hospodar i Valakiet (1843<br />
—48) vissa reformer men nedlade regeringen<br />
efter ryska påtryckningar.<br />
Bibes'cu, Marthe, f. Eahovary, f. 1887,<br />
prinsessa, rumänsk-fransk författarinna. Underhållningsromaner<br />
samt studier över furstliga<br />
personer o. monografien Le deslin de Lord<br />
Thomson of Cardington (1932; sv. övers. 1933).<br />
Bibiena, G a 11 i da B., ital. konstnärsfamilj,<br />
verksam under barocken vid ett flertal<br />
europ. hov. Fick stor betydelse på teaterdekorationens<br />
o. teaterarkitekturens område. De<br />
märkligaste voro Ferdinando (1657—<br />
1743), Francesco (1659—1739). G i u-<br />
seppe (1696—1756), Carlo (1728—78).<br />
De två sistnämnda smyckade det inre av operahuset<br />
i Bayreuth.<br />
Bi'blia pau'perum, lat., »de fattigas bibel»,<br />
vedertaget namn på en under medeltiden<br />
mycket spridd bok med bilder ur Bibeln, för-