B - Rosekamp
B - Rosekamp B - Rosekamp
Bethany College — 158 — Betulander Bethany College [beb' 6 nl kåll'idsj], svenskamerik. läroanstalt i I,indsborg, Kansas, grundad 1881 av pastor K. A. Svensson (1857—1904)- Bethlehem [beb'Iih°m], stad i Pennsylvania, n.ö. För. Stat. 58,000 inv. (1940). Naturvetenskap!, univ. Huvudort för herrnhutarna i För. Stat. Silkes- o. stålindustri (säte för järno. ståltrusten Bethlehem Steel C oj:- poration [-stil kåpåre^sjOn]). Betb/len, Gåbor (Gabriel) (1580— 1629), furste av Siebenbiirgen (1613). B. blev genom sultanens hjälp vald till furste av Siebenbiirgen. Rfter Trettioårga krigets utbrott anföll B., som var protestant, TJngern samt avsatte konung Ferdinand o. valdes 1620 själv till konung, vilken värdighet han dock 1622 måste avsäga sig. B. fortsatte dock sina intriger mot kejsaren. Kort före sin död hade han bl. a. uppgjort en vidlyftig anfallsplan mot kejsaren, vari han äv. räknade med sultanens hjälp. Svåger till Gustav II Adolf. Bethlen, Is t v ån (Stefan), f. 1874, greve, ungersk politiker, tog 1919 en verksam del i störtandet av Béla Kun o. var 1921—31 med ett kort avbrott ministerpresident. Gentemot den totalitära staten har B. intagit en starkt kritisk hållning. von Bethmann-Hollweg, Th eo b ald (1856—1921), tysk rikskansler 1909—17. B. arbetade för inrikespolitisk utjämning samt för en försonlig utrikespolitik. I början av Första världskr. verkade B. ivrigt för nationell enighet o. tillbakahållande av den alltyska propagandan. B. motsatte sig äv. i det längsta lössläppandet av det tyska undervattensbåtskriget. Efter sin av krigsledningen framtvingade avgång 1917 spelade B. ej någon aktiv politisk roll. Utg. Betrachtu.ns.en zum Weltkrieg (Betraktelser med anledn. av Världskr., 1919—21). Betning. Tekn. 1. Borttagande på kemisk väg av oxider m. m., som täcka en metallyta. 2. Vävnaders o. garners indränkning med betmedel (ss. alun, järnvitriol, garvsyra) antingen före el. efter färgningen i avsikt att vid trådfibrerna fastare binda sådana färger, som ej själva ha benägenhet att kvarsitta vid tvättning. Äv. hudar indränkas med syror o. dyl. för att bortskaffa kalken o. göra huden svällande o. mottaglig för garvämnet. Hudar betas äv. för färgning. Jfr Bets. — Bot. Betning el. a v- svampning, behandling av utsäde med kemikalier i fast form el. i lösning för att döda vidhäftande sporer av skadesvampar (ex. sotsvampar, snö mögel). För betning användas bl. a. kopparvitriol, formalin, sublimat o. uspulun. Betong', en även under vatten hårdnande blandning av cement, sand, vatten o. sten (ant. makadam el. singel). Vid riklig vattentillsats är massan lätt att gjuta (g j ut be ton g). Med mindre mängd vatten erhålles en betong, som vid samma cementhalt visar högre hållfasthet, större frostbeständighet o. mindre krympning än gjutbetong. Denna massa bearbetas mekaniskt vid formningen genom stampning (stampbetong) el. vibrering med särskilda, motordrivna verktyg (vibrerad betong el. vibrobetong). Vibrerad betong utgör ett högvärdigt material, som på senare år fått en allt vidsträcktare användning till grundmurar, bro- o. husbyggnader, permanenta vägbeläggningar m. m. Betongkonstruktioner förstärkas vanl. med ingjutna järnstänger el. -trådar (armerad betong). Jfr Gasbetong, Strängbetong o. Klinkerbetong. Beto'nica, örtsläkte (fam. Labiatae), närstående Stachys. B. officina'lis, humlesuga, har axlikt samlade kransar av purpurröda blommor o. förlängt hjärtlika, naggade blad. Betrost, Uromy'ces be'tae, en rostsvamp, som angriper bladen av foder- o. sockerbetor o. framkallar gula, mot hösten mörkbruna fläckar. Bets, namn på färglösningar, varmed snickeriprodukter före polering el. boning indränkas för att få en för ett visst träslag utmärkande färg. Betsningen kan stundom utföras i ångskåp med lämpliga ångor (ex. »antik» ek erhålles medelst ammoniakångor). Jfr Betning. Betsaida, ort, som låg i n. Palestina vid Gennesarets n.ö. strand. Hemort för apostlarna Petrus, Andreas o. Filippus. Betsel, benämning på de remtyg o. bett, som erfordras för hästens styrande. Efter sam Bethnal Green [bep'n°l gri'n), stadsdel i ö. London. Arbetarkvarter. Béthune [betynn'], stad i n. Frankrike, dep. Pas-de-Calais. 20,000 inv. Huvudort i ett stenkolsområde. I närh. slottet Annecin. Beti's (fr. bétise). dumhet. Betjänte, förr benämning på i statstjänst anställda, senare på tjänstemän av lägre grad. mansättningen skiljer man mellan träns o. Beflehem (hebr., »brödhus»), nuv. Bet kand a'r. Laehni, stad i Palestina, 8 km s. om Jerusalem. 8,820 inv. (1944). Enl. Bibeln Davids Bett, den del av ett betsel, som lägges i o. Jesu födelsestad. Den nuv. födelsekvrkan hästens mun. Bettet utgöres av ett munstycke, uppf. av kejsar Konstantins moder Helena i bägge ändarna försett med en ring (b r i d o n g- 326 o. ombyggdes på 500-t. b e 11), en ring med parerstång (tränsbett) Beimassa, den fasta återstoden av sockerbetor efter urlakning av sockret (jfr Rörsocker). Betfel, dets. som bertel. Jfr Sickmaskin. el. en sidstång med ringar (s t å n g b e 11). Användes som foder, direkt el. i form av betfor. Bettla (av ty. betteln), tigga. — B e 111 e r i', Jfr Melass. tiggeri. Betmedel, kemikalier, avsedda till betning. Bettna, kommun i s. Södermanland, Södermani. 1.; Valla landsf.distr., Oppunda o. Betmögel, en parasitsvamp, Peronos'pora Schack'tii (tillhörande algsvamparna), som angriper bladen på foder- o. sockerbetor o. stun Be'tula, björksläktet (fam. Betulaceae), Villåttinge doms. 1,517 inv. (1947)- dom åstadkommer stor ödeläggelse. c:a 35 arter på n. halvklotet. Träd o. buskar med Bet-nemato'd el. be tål, Hetero'dera Schack'- sammansatta han- o. honhängen, av vilka de tii, en nästan mikroskopisk spolmask, som lever förra övervintra nakna. Frukten, en med två parasitiskt i rötterna på sockerbetor, havre m. fl. sidoställda vingar försedd nöt, frigöres genom växter. Förekommer ibland i oerhörda mängder, framkallande s. k. bettrötthet, havretrött Hos oss förekomma allmänt glasbjörk, masur- hängets sönderfallande. Ved gulvit, finporig. het osv. Skördeutbytet av t. ex. sockerbetor björk o. dvärgbjörk. kan då nedsättas till */io av det normala. Har Betulander, G o 11 h i 1 f (1872—1941). k ° n - från mell. Europa spritt sig till s. Sverige. struktör o. verkstadsingenjör i Telegrafverket
Betuwe - 15g - Beylon 1901—37» uppfann väljarsysteni o. växlar för automattelefoner. Betu'we, landskap 1 s. Nederländerna, prov. Gelderland, mellan Rhenarmarna Waal o. Lek. 270 kvkm. Mycket bördigt. Odling av tobak, vete o. frukt. Den förnämsta staden är Tiel. B. anses vara de gamla batavernas hemland. Betyg. De vid sv. skolor vanliga betygsgraderna äro: A (berömlig), a (med utmärkt beröm godkänd), AB (med beröm godkänd), Ba (icke utan beröm godkänd), B (godkänd), BC (icke fullt godkänd), C (otillräcklig), D (klandervärd). I betygsenheter bli dessa: 3, 2V2, 2, 1V21 1. V*, o- —i- Vid universiteten användas ännh ofta de lat. benämningarna: Lauda'tur (A), Cum insignio're lau'de approba'- tur, förk. Cum. ins. (a), Cum lau'de approba'tur, förk. Cum lau'de (AB), Non si'ne lau'de approba'tur, förk. Non si'ne {Ba), Approba'tur [B). Betål, dets. som bet-nematod. Betänkande, skriftligt yttrande av sakkunnig, kommitté el. utskott över viss fråga. Beukelaer, dens. som Bueckelaer. van Beuningen [bö'ningen], Koenraad (1622—93), nederl. statsman, spelade som diplomatiskt sändebud en betydande roll i Nederländernas politik från 1650-t. till mitten av 1680-t. Utpräglat svenskfientlig bidrog B. icke litet till Danmarks fredsbrott 1657. Efter att urspr. ha stått Jan de Witt nära slöt han sig senare till Vilhelm III av Oranien. Beurreus [böre'us], D i o n y s i u s, d. 1567, fransk läkare o. humanist; kom 1543 till Sverige. Erik XIV:s lärare o. förtrogne; användes äv. i diplomatiska värv. Förkämpe för kalvinismen. Ett av offren vid Sturemorden. von Beust [båjst], Friedrich Ferdinand (1809—86), greve, tysk o. österrik, statsman. Som Sachsens utrikesminister 1849 —66 sökte B. skaffa »mellanstaterna» större inflytande på Tysklands politik, men då Sachsen 1866 hade slutit sig till Österrike o. delat dess nederlag, nödgades B. avgå. S. å. trädde han i österrik, tjänst, 1867—71 med titeln rikskansler, genomförde uppgörelsen med Ungern o. sökte, ehuru med ringa framgång, att försona tyskarna o. slavema inom duhbelmonarkien. Beuthen [båj'ten], po. B y t o m, stad i s. Polen, prov. élask. 93,000 inv. (1945). Medelpunkt för provinsens gruv- o. järnhantering. Bevakning. Jur. Vidtagande av vissa i lag föreskrivna åtgärder för att tillvarataga ett rättsanspråk (t. ex. konkurs- o. testamentsbevakning). Bevan [bevv'"n], A n e u r i n, f. 1897, britt, politiker (arbetarpartiet), hälsovårdsminister i Attlees reg. sed. juli 1945 • En kort tid utesluten ur partiet 1939 på grund av deltagande i Stafford Cripps folkfrontskampanj. Beveren [be'f°r°n], stad i n. Belgien, prov. Öst-Flandern. 12,000 inv. Bryggerier, oljeslagerier. Beveridge [bew'ridlj], lord William, f. 1879, eng. nationalekonom o. socialpolitiker, var 1919—37 chef för London School of Economics and Political Science, 1937—45 för University College i Oxford. B., som utarbetat flera ransoneringsplaner, framlade nov. 1942 plan till en reform av den eng. socialförsäkringen, B e v e- ridgeplanen. Denna bygger på social trygghet åt alla. 1944 utg. B. Full employment in a free society, vari han utformat ett nationalekonom, program för samhällets nydaning. Bl. övriaa skrifter märkas The price of peace (1945) o. Why I am a liberal (1945)- Beverley [bevv' ö lij, stad i n.Ö. England, grevsk. Yorkshire (East Riding), n.v. om Hull. 14,000 inv. Industri, spannmålshandel. Be'verwijk (-vejk], stad i prov. Nord-Holland, Nederländerna. 25,000 inv. (1943). Bevillning, gemensamt namn på statsverkets extra ordinarie inkomster. Om ordinarie statsinkomster ej förslå till statsutgifternas täckande, måste bevillningar i form av nya el. förhöjda skatter tillgripas. Bevillningar utgå för viss bestämd period. Bevillningskrona, förr benämning på den del (Vioo) av inkomstbeloppet, som såsom bevillning skulle erläggas till staten. I dagligt tal användes uttrycket num. som räkneenhet för kommunalskattens storlek i stad. Ex.: 6 kr. per bevillningskrona = 6 kr. för varje 100 kr. av den beskattningsbara inkomsten. Bevillningsutskottet, ett av riksdagens ständiga utskott, bestående av 20 ledamöter, hälften från vardera kammaren, med uppgift att bereda frågor, som angå förändring i föreskrifterna om bevillnings utgörande, att förslagsvis beräkna inkomsterna av de särskilda bevillningarna samt att, om så erfordras, föreslå sättet för bevillningens ökande. Bev'in, E r n e s t, f. 1881, eng. socialistisk politiker, handelsexpert, generalsekr. i Transport and General Workers' Union 1921—40, medl. av underhuset sed. 1940, arbetsminister o. medl. av krigskabinettet i Churchills reg. 1940— 45, utrikesminister sed. juli 1945. Deltog i Potsdamkonferenscn 1945, i utrikesministerkonferenserna i London o. Moskva s. å., i Paris 1946. i Moskva o. London 1947. Chefsdclegat vid FN-sessioncn i New York okt.—dec. 1946. B:s politik har utmärkts av intimt samarb. med För. Stat. o- Frankrike, med vilket en 50-årig allianspakt undertecknades mars 1947. Bevingade ord, ofta citerade uttryck, som härröra från någon bestämd skrift el. person. Bevinplanen, en av britt, utrikesministern Bevin 22 /j 1948 skisserad plan för politiskt, ekonomiskt o. militärt samarbete mellan i första hand Storbritannien, Frankrike o. Benelux. Planen syftar till upprättande av ett förbund för att skydda Västeuropas demokratier från infiltration o. angrepp utifrån. Jfr Brysselpakten. Bevis. Log. Härledandet av ett omdömes giltighet ur en el. flera såsom sanna erkända satser. — Jur. Medel att Övertyga domstolen om ett i rättegång anfört faktum. Bevä'ring. Svensk man är värnpliktig fr. o. m. det kalenderår, under vilket han fyller 20 år, t. o. m. det, under vilket han fyller 45 år. Värnplikten fullgjordes 1885—I94r i b e- väringen o. landstormen. Denna indelning upphörde med 1941 års värnpliktslag. Bex [bä'], kurort i s.v. Schweiz, kant. Vaud. 5,000 inv. Svavel- o. saltkällor. van Beyeren [fann bej'-], Abraham (1620 el. 1621—efter 1674), höll. målare; ypperliga stilleben. Repr. i Nat.mus. Beyle [bäl], Henri (1783—1842), fransk författare (pseud. S t e n d h a 1). Hans romaner, främst Le rouge et le noir (1831: Rött och svart, 1918) o. La charlreuse de Parme (1839; Kartusianerklostret i Parma, 1902), utmärkas av genomträngande psykologisk analys o. ha haft stort litterärt inflytande. Beylon [bälå"s'j, jeanFrancoi s(i 7 2 3 — 79), schweizare, föreläsare hos drottning Lovisa Ulrika, var en förtrogen vän till den kungliga familjen o. anförtroddes äv. grannlaga politiska uppdrag.
- Page 1 and 2: B B b, antikva el. latinsk stil. B
- Page 3 and 4: Baccarat — i 09 - Backsvala Bacca
- Page 5 and 6: Baensch Baensch [bänsj], Friedrich
- Page 7 and 8: Baklanov — "3 - Balanserpress' Ba
- Page 9 and 10: Båle — 115 — Balkanententen
- Page 11 and 12: Ballongbatteriet — 117 — Balust
- Page 13 and 14: Bandflätning - 119 - Bangkok Bandf
- Page 15 and 16: Baolieue — 121 — de Barante Ban
- Page 17 and 18: Bardia — 123 — Barkan hos bardv
- Page 19 and 20: Barnens Ö - 125 - Barotermögraf d
- Page 21 and 22: Barthélemy — 127 - Bas Barthéle
- Page 23 and 24: Basipetal — 129 — Bast 80 cm l
- Page 25 and 26: Bithory — 131 — Bauer Ruiner av
- Page 27 and 28: Bayle — 133 — Beauharnais t a p
- Page 29 and 30: Beck - 135 — Bedövning Beck, J 6
- Page 31 and 32: Beginer - '37 - Belaja Begi'ner (fr
- Page 33 and 34: Belgier — 139 — Bellini minist
- Page 35 and 36: Benaska — 141 — Beneficium enad
- Page 37 and 38: Bengtsson - H3 — Bens-aldehyd lit
- Page 39 and 40: Benzelius — 145 — Berdjajev t.e
- Page 41 and 42: Berg — 147 — Bergen 1. (från 1
- Page 43 and 44: Bergkvara — 149 — Bergquist Ber
- Page 45 and 46: Bergström — 151 — Berlin Bergs
- Page 47 and 48: Bernadotte — 153 — Bernini 3. B
- Page 49 and 50: Berthold - 155 - Besborodko ministe
- Page 51: Best - 157 - Betfor utlämnades av
- Page 55 and 56: Bibliofil sedda med korta förklari
- Page 57 and 58: Bihar - 163 - Bildtelegrafi Bosnien
- Page 59 and 60: Bindhinnan — 165 — Biotin vävn
- Page 61 and 62: Birkenia - 167- Biskvi jurist o. po
- Page 63 and 64: Bissen — 169 Bjerke arbeten Lands
- Page 65 and 66: Björgvin — 171 — Björn Björg
- Page 67 and 68: Black Mountains — iy-3 — Blaede
- Page 69 and 70: Blasco Ibanez - 175 — Blenheim Bl
- Page 71 and 72: von Blixen-Finecke - 177 - Blodgrup
- Page 73 and 74: Blodstämning — 179 — Blomdiagr
- Page 75 and 76: Bluhme — I8l — Blygdben Bluhme
- Page 77 and 78: Blå porten -183- Blå tornet ning
- Page 79 and 80: Blödarsjuka — 185 — Boccaccio
- Page 81 and 82: von Bodenstedt — 187 — Bogazkö
- Page 83 and 84: Bohusläns regemente — 189 — Bo
- Page 85 and 86: Bolin — 191 — Bollnäs denna br
- Page 87 and 88: Bombflyg — 193 — Bonde V. Ghats
- Page 89 and 90: Boninöarna — 195 — Bonvax fär
- Page 91 and 92: *?* Bordeauxvätska - 197 - Borgerl
- Page 93 and 94: Boris Godunov _ 199 — Borrby Bori
- Page 95 and 96: Borysiaw Bossi Boryslaw [båiiss'la
- Page 97 and 98: Boteå — 203 — Botulism skald o
- Page 99 and 100: Bouppteckning — 205 — Boutellea
- Page 101 and 102: Bräcka — 207 — Brahe Bräcka (
Bethany College — 158 — Betulander<br />
Bethany College [beb' 6 nl kåll'idsj], svenskamerik.<br />
läroanstalt i I,indsborg, Kansas, grundad<br />
1881 av pastor K. A. Svensson (1857—1904)-<br />
Bethlehem [beb'Iih°m], stad i Pennsylvania,<br />
n.ö. För. Stat. 58,000 inv. (1940). Naturvetenskap!,<br />
univ. Huvudort för herrnhutarna<br />
i För. Stat. Silkes- o. stålindustri (säte för järno.<br />
ståltrusten Bethlehem Steel C oj:-<br />
poration [-stil kåpåre^sjOn]).<br />
Betb/len, Gåbor (Gabriel) (1580—<br />
1629), furste av Siebenbiirgen (1613). B. blev genom<br />
sultanens hjälp vald<br />
till furste av Siebenbiirgen.<br />
Rfter Trettioårga krigets utbrott<br />
anföll B., som var protestant,<br />
TJngern samt avsatte<br />
konung Ferdinand o.<br />
valdes 1620 själv till konung,<br />
vilken värdighet han dock<br />
1622 måste avsäga sig. B.<br />
fortsatte dock sina intriger<br />
mot kejsaren. Kort före<br />
sin död hade han bl. a. uppgjort<br />
en vidlyftig anfallsplan<br />
mot kejsaren, vari han äv. räknade med<br />
sultanens hjälp. Svåger till Gustav II Adolf.<br />
Bethlen, Is t v ån (Stefan), f. 1874,<br />
greve, ungersk politiker, tog 1919 en verksam<br />
del i störtandet av Béla Kun o. var 1921—31<br />
med ett kort avbrott ministerpresident. Gentemot<br />
den totalitära staten har B. intagit en<br />
starkt kritisk hållning.<br />
von Bethmann-Hollweg,<br />
Th eo b ald (1856—1921),<br />
tysk rikskansler 1909—17.<br />
B. arbetade för inrikespolitisk<br />
utjämning samt för<br />
en försonlig utrikespolitik.<br />
I början av Första världskr.<br />
verkade B. ivrigt för<br />
nationell enighet o. tillbakahållande<br />
av den alltyska<br />
propagandan. B. motsatte<br />
sig äv. i det längsta lössläppandet<br />
av det tyska undervattensbåtskriget.<br />
Efter sin av krigsledningen framtvingade<br />
avgång 1917 spelade B. ej någon aktiv politisk<br />
roll. Utg. Betrachtu.ns.en zum Weltkrieg (Betraktelser<br />
med anledn. av Världskr., 1919—21).<br />
Betning. Tekn. 1. Borttagande på kemisk<br />
väg av oxider m. m., som täcka en metallyta.<br />
2. Vävnaders o. garners indränkning med betmedel<br />
(ss. alun, järnvitriol, garvsyra) antingen<br />
före el. efter färgningen i avsikt att vid trådfibrerna<br />
fastare binda sådana färger, som ej<br />
själva ha benägenhet att kvarsitta vid tvättning.<br />
Äv. hudar indränkas med syror o. dyl. för<br />
att bortskaffa kalken o. göra huden svällande o.<br />
mottaglig för garvämnet. Hudar betas äv. för<br />
färgning. Jfr Bets. — Bot. Betning el. a v-<br />
svampning, behandling av utsäde med<br />
kemikalier i fast form el. i lösning för att döda<br />
vidhäftande sporer av skadesvampar (ex. sotsvampar,<br />
snö mögel). För betning användas bl. a.<br />
kopparvitriol, formalin, sublimat o. uspulun.<br />
Betong', en även under vatten hårdnande<br />
blandning av cement, sand, vatten o. sten<br />
(ant. makadam el. singel). Vid riklig vattentillsats<br />
är massan lätt att gjuta (g j ut be ton g).<br />
Med mindre mängd vatten erhålles en betong,<br />
som vid samma cementhalt visar högre hållfasthet,<br />
större frostbeständighet o. mindre<br />
krympning än gjutbetong. Denna massa bearbetas<br />
mekaniskt vid formningen genom stampning<br />
(stampbetong) el. vibrering med särskilda,<br />
motordrivna verktyg (vibrerad betong<br />
el. vibrobetong). Vibrerad betong utgör ett<br />
högvärdigt material, som på senare år fått en<br />
allt vidsträcktare användning till grundmurar,<br />
bro- o. husbyggnader, permanenta vägbeläggningar<br />
m. m. Betongkonstruktioner förstärkas<br />
vanl. med ingjutna järnstänger el. -trådar<br />
(armerad betong). Jfr Gasbetong, Strängbetong<br />
o. Klinkerbetong.<br />
Beto'nica, örtsläkte (fam. Labiatae), närstående<br />
Stachys. B. officina'lis, humlesuga, har<br />
axlikt samlade kransar av purpurröda blommor<br />
o. förlängt hjärtlika, naggade blad.<br />
Betrost, Uromy'ces be'tae, en rostsvamp, som<br />
angriper bladen av foder- o. sockerbetor o.<br />
framkallar gula, mot hösten mörkbruna fläckar.<br />
Bets, namn på färglösningar, varmed snickeriprodukter<br />
före polering el. boning indränkas<br />
för att få en för ett visst träslag utmärkande<br />
färg. Betsningen kan stundom utföras i ångskåp<br />
med lämpliga ångor (ex. »antik» ek erhålles<br />
medelst ammoniakångor). Jfr Betning.<br />
Betsaida, ort, som låg i n. Palestina vid<br />
Gennesarets n.ö. strand. Hemort för apostlarna<br />
Petrus, Andreas o. Filippus.<br />
Betsel, benämning på<br />
de remtyg o. bett, som<br />
erfordras för hästens<br />
styrande. Efter sam<br />
Bethnal Green [bep'n°l gri'n), stadsdel i ö.<br />
London. Arbetarkvarter.<br />
Béthune [betynn'], stad i n. Frankrike, dep.<br />
Pas-de-Calais. 20,000 inv. Huvudort i ett stenkolsområde.<br />
I närh. slottet Annecin.<br />
Beti's (fr. bétise). dumhet.<br />
Betjänte, förr benämning på i statstjänst anställda,<br />
senare på tjänstemän av lägre grad.<br />
mansättningen skiljer<br />
man mellan träns o.<br />
Beflehem (hebr., »brödhus»), nuv. Bet kand a'r.<br />
Laehni, stad i Palestina, 8 km s. om Jerusalem.<br />
8,820 inv. (1944). Enl. Bibeln Davids Bett, den del av ett betsel, som lägges i<br />
o. Jesu födelsestad. Den nuv. födelsekvrkan hästens mun. Bettet utgöres av ett munstycke,<br />
uppf. av kejsar Konstantins moder Helena i bägge ändarna försett med en ring (b r i d o n g-<br />
326 o. ombyggdes på 500-t.<br />
b e 11), en ring med parerstång (tränsbett)<br />
Beimassa, den fasta återstoden av sockerbetor<br />
efter urlakning av sockret (jfr Rörsocker). Betfel, dets. som bertel. Jfr Sickmaskin.<br />
el. en sidstång med ringar (s t å n g b e 11).<br />
Användes som foder, direkt el. i form av betfor. Bettla (av ty. betteln), tigga. — B e 111 e r i',<br />
Jfr Melass.<br />
tiggeri.<br />
Betmedel, kemikalier, avsedda till betning. Bettna, kommun i s. Södermanland, Södermani.<br />
1.; Valla landsf.distr., Oppunda o.<br />
Betmögel, en parasitsvamp, Peronos'pora<br />
Schack'tii (tillhörande algsvamparna), som angriper<br />
bladen på foder- o. sockerbetor o. stun<br />
Be'tula, björksläktet (fam. Betulaceae),<br />
Villåttinge doms. 1,517 inv. (1947)-<br />
dom åstadkommer stor ödeläggelse.<br />
c:a 35 arter på n. halvklotet. Träd o. buskar med<br />
Bet-nemato'd el. be tål, Hetero'dera Schack'- sammansatta han- o. honhängen, av vilka de<br />
tii, en nästan mikroskopisk spolmask, som lever förra övervintra nakna. Frukten, en med två<br />
parasitiskt i rötterna på sockerbetor, havre m. fl. sidoställda vingar försedd nöt, frigöres genom<br />
växter. Förekommer ibland i oerhörda mängder,<br />
framkallande s. k. bettrötthet, havretrött<br />
Hos oss förekomma allmänt glasbjörk, masur-<br />
hängets sönderfallande. Ved gulvit, finporig.<br />
het osv. Skördeutbytet av t. ex. sockerbetor björk o. dvärgbjörk.<br />
kan då nedsättas till */io av det normala. Har Betulander, G o 11 h i 1 f (1872—1941). k ° n -<br />
från mell. Europa spritt sig till s. Sverige. struktör o. verkstadsingenjör i Telegrafverket
Change language