B - Rosekamp

Best - 157 - Betfor
utlämnades av sina egna till Alexander, som lät
döma honom till döden (328).
Best (av lat. bes'tia, djur), oskäligt djur; rå
människa. — B e s t i a'l i s k, djurisk. —
B e s t i a 1 i s e'r a, göra djurisk. — B e s t i a-
1 i t e't, djuriskhet.
Best, Charles Herbert, f. 1899, kanadensisk
fysiolog. Prof. i fysiologi o. chef för
Banting-Best department of Medieal Research,
Univ. of Toronto, sed. 1941. B. upptäckte tills,
med F. G. Banting insulinet.
Best, Werner, f. 1903, tysk nazistisk politiker.
Nov. 1942—maj 1945 Tysklands befullmäktigade
i Danmark. Häktad som krigsförbrytare.
Bestia'rius (av lat. bes'tia, djur), hos romarna
benämning på den, som på arenan kämpade
med vilda djur. — B e s t i a'r i e r kallas
medeltida samlingar av djurfabler, vari djuren
uppträda som sinnebilder för Kristus, djävulen,
dygder, laster osv.
Bestick. 1. Fodral för förvaring av matematiska
el. kirurgiska instrument, ex. ritbestick.
— 2. Fartygs eller luftfarkosts läge i sjökort
eller karta.
Besticka, lämna el. erbjuda gåva el. annan
förmån för att muta någon.
Best man [-maenn], eng., brudgummens marskalk.
Bestockning, förmågan hos sädesslag o. andra
gräs att genom alstrandet av sidoskott bilda tuva.
Bestseller, eng., »som säljes bäst», bokhandelsterm
för succébok.
1. Bestu'sjev-Rju'min, Mihall Petrovitj
(1686—1767), rysk diplomat, var 1721
—25 samt 1731—41 minister i Sthlm o. deltog
ivrigt i tidens polit. intriger. Anklagades i
Sverige för att ha tillskyndat mordet på Malcolm
Sinclair. Senare rysk minister i Preussen,
Polen, Österrike o. Frankrike.
2. Bestusjev-Rjumin, Aleksej Petrovitj
(1693—1767), broder till M. P. B., rysk statsman,
ledde 1741—58 Rysslands utrikespolitik.
Bestyckning, de eldvapen, som tillhöra en
befästning, ett fartyg, ett flygplan el. dyl.
Beställningsmän kallas inom svenska armén
det fast anställda manskap, vilket uttagits till
vissa tjänster, som kräva yrkesutbildning. De
utgöras av vapen-, instrument-, bil-, maskin-,
stridsvagns- o. signalmekaniker.
Besvär. Kam. Prestation i tjänst el. penningar
för att fylla statligt el. kommunalt behov
(s. k. allmänna besvär). — Statsr. Under
ståndstiden den rätt, som tillkom riksstånden,
att hos regeringen framställa klagomål o. önskningar.
— Förv. Klagomål över förvaltande
myndighets beslut. Dessa föras hos högre förvaltningsmyndighet
o. i sista instans hos Regeringsrätten
el. K. M:t i statsrådet. I vissa mål,
t. ex. fattigvårdsmål, är Kammarrätten högsta
instans. — Processr. Klagomål över domstols
slutliga beslut, sådana beslut under rättegången,
som få överklagas särskilt, samt domar i vissa
mål, t. ex. konkursmål. Jfr Dom.
Bet (fr. bete, djur), straffinsats i spel. —
Gå, bli bet, förlora, misslyckas.
Be'ta {B, yS), andra bokstaven i grek. alfabetet.
Be'ta, örtsläkte (fam. Chenopodiaceae), 6 arter.
Som ursprung för de mänga hundra odlade betsorterna
antas den bl. a. på havsstränder i Sydeuropa
växande o. med en smal pålrot försedda
B. vulga'ris. Odlade typer: mangold, rödbeta,
foderbeta, sockerbeta m. fl.
Beta. 1. Sjöv. Lägga ankarkättingen runt en
beting (uppstående fast stöd) för att minska
kättingens för hastiga utrusande vid ankring.
— 2. Jfr Betning.
Betalningsbalans', benämning på förhållandet
mellan ett lands skulder o. fordringar
på utlandet vid viss tidpunkt. F,n mätare på
detta förhållandes gynnsamhet el. ogynnsamhet
utgör växelkursen.
Betalnings föreläggande för utfående av
penningfordran, som icke grundar sig på skriftligt
fordringsbevis o. icke avser skadestånd, kan
fordringsägaren utverka hos allmän underrätt
enl. lagsökningslagen 2 "/ 12 1946. Har ersatt
handräckning för fordran. Jfr I.agsökniug.
Betalningsmedel, ett nied penningar nära
sammanfallande begrepp. Äv. värdepapper
m. m. kan dock i stor utsträckning användas
som betalningsmedel. Laglig t betalningsmedel,
som man har skyldighet att som fullgod
betalning mottaga, utgöres i ett land i regel av
dess inhemska mynt o. sedlar, skiljemynt dock
endast till smärre belopp. Sv. statens kassor
mottaga skiljemynt till obegränsat belopp, men
ingen annan behöver i Sverige i en betalning
mottaga mer än 20 kr. i 2- o. 1-kronor, 5 kr. i
mindre silvermynt el. kopparnickelmynt, 1 kr. i
brons- o. järnmynt. Mynt upphöra att vara
lagligt betalningsmedel, när de utsatts för nötning
utöver vissa gränser.
Beta'nia, by i s. Palestina, utanför Jerusalem,
på Oljebergets ö. sluttning, där Jesus
gästade Maria, Marta o. Lasarus (Joh. n).
Betaniastiftelsen, sjukvårdsorganisation, bildad
av de sv. metodisterna 1911, med egna sjukhus,
sjuk- o. vilohem samt sjuksköterskeskola.
Be'tapartiklar (/S-partiklar), de elektroner,
som bilda betastrålar.
Betastrålar (/9-strålar) utsändas av radioaktiva
ämnen o. ha visat sig bestå av en ström
av negativt laddade partiklar, /S-partiklar,
med hastigheter, som växla mellan ljushastigheten
o. en tredjedel därav. Noggranna mätningar
ha givit samma massa o. laddning för
/J-partikeln som för elektronen, varför de kunna
anses identiska.
Betatron [-trå'n], apparat för framställning
av ytterst energirika elektroner (betastrålar) o.
röntgenstrålar. I ett vakuumrör mellan polerna
på en växelströmsmatad magnet tvingas elektroner
att röra sig i en cirkelbana, medan magnetiska
fältstyrkan (under */* period) ökas från
o till sitt högsta värde. Elektronerna påverkas
härvid genom induktion av en elektromotorisk
kraft, som blir mycket hög (20 mill. volt), emedan
de genomlöpa banan i ofantligt många varv.
Deras hastighet blir till slut mycket nära ljusets.
Anv. vid stud- av kärnreaktioner. Jfr Cyklotron.
Bete humaine [bät ymä'n], fr., »människoodjuret»,
efter titeln på en roman av É. Zola använt
slagord för det djuriska i människonaturen.
Be'tel, helgedom o. stad i Palestina, n.
om Jerusalem, nämnd i GT. Num. byn Betin.
Be'tel, ett över hela det indomalajiska området
allmänt brukat tuggmedel. Framställes ur
frö av betelpalmen, gambir el. kateku samt
kalk, vilket tillsammans invecklas i ett blad
av betelpepparbusken. Medlet verkar stimulerande
men färgar mun o. tänder röda.
Betelseminariet, Baptistsamfundets utbildningsanstalt
i Sthlm för predikanter o. missionärer,
grundat 1866. 4—5-årig lärokurs.
Béte-noire [bät-n°a'r], fr., egentl. svart
djur; syndabock, olycksfågel, »svart får».
Betes'da, damm vid Fårporten i Jerusalem;
ansågs ha undergörande vatten (Joh. 5).
Betfa'ge, ort i Palestina, vid Oljeberget,
på vägen Jerusalem—Betania (Matt. 21: 1).
Betfluga, Pegnmy'ia hyoscy'ami, fluga, skadedjur
på sockerbetor, spenat o. andra mollväxter.
Larven borrar i bladen blåsformiga
gångar. Äggen läggas vanl. på bladens undersida.
Pupporna övervintra i jorden.
Betfo'r, ett fodermedel, som framställes av
avfall från sockerfabriker. Ur spillvatten utfällda
äggviteämnen blandas med melass o.
betmassa samt torkas. Användes till hästar.