B - Rosekamp

Baensch
Baensch [bänsj], Friedrich (1825—98),
tysk kanalbyggare, skapare av bl. a. Nord-
Östersjökanalen (1895).
von Baer [-bär], Karl Ernst (1792—
1876), tysk-rysk zoolog, en av grundläggarna
inom embryologien. Utgav betydelsefulla arb.
över de högre djurens utvecklingshistoria.
von Baeyer [-baj'er], Adolf (1835—1917),
tysk kemist, prof. i Miinchen 1875—1915, erhöll
1905 nobelpriset i kemi för sina grundläggande
färgämneskemiska forskningar.
Baffin [baffin], William (omkr. 1584—
1622), eng. sjöfarare. Deltog i färder till Spetsbergen
o. Grönland o. kartlade med stor skicklighet
flera sund (ss. Hudson-, Smith- o. Jonessunden).
Efter honom äro Baffin Bay o.
Baffinsland uppkallade.
Baffin Bay [baffin be 1 ], stor havsvik v. om
Grönland, mellan Davis' sund i s. o. Smiths sund
i norr.
Baffinsland [baffinsland], kanadensisk ö i
N. Ishavet, skild från Grönland genom Baffin
Bay o. Davis' sund. 606,000 kvkm. Bebos av
ett fåtal eskimåer.
Bag [bagg], eng., fodral för golfklubbor.
Bagage [-a'ij], fr., packning, resgods. — B.
littéraire, en persons samlade skrifter.
Bagamojo el. B a g a m o y o, hamnstad i
britt. Tanganyika-territoriet, s.ö. Afrika, mitt
emot Sansibar. 5,000 inv. Vid B. en berömd
jesuitisk missionsstation.
Bagatell' (fr. bagatelle), småsak. — Mus.
Kort, enkelt musikstycke. — Bagatell i-
s e'r a, förringa, behandla som lappri.
Bagdad, pers., »Guds gåva», huvudstad i Irak
vid Tigris. 340,000 inv. (1944). B. är en viktig
stapelplats vid varuutbytet mellan Europa o.
Orienten; mycket livlig handel med orientaliska
o. europ. varor; berömda basarer. Bl. äldre
byggn. märks Omajjadernas moské. Flygplats
Habbaniyeh, trafikeras av ABA samt av eng.
o. boll. flyglinjer på Ostindien o. Australien.
— B. grundades 752 o. var de abbasidiska
kalifernas huvudstad 762—1258 samt hade sin
storhetstid främst på 1000-t.
Bagdadbanan, en 1940 färdigbyggd järnvägslinje
från Haidar Pascha vid Bosporen,
genom Mindre Asien o. över Bagdad ned till
Persiska viken, c:a 3,000 km. B. påbörjades
på 1870-t. men kom ej längre än till Ismid,
9 mil från Haidar Pascha. 1888—1915 vidarebyggde
tyska affärsmän banan (med ett avbrott
vid Taurus) fram till Nisibin o. från
Bagdad till Samarra 12 mil norrut. Under sin
frammarsch mot Bagdad under Första världskr.
anlade engelsmännen kortare sträckor mellan
Basrah nära Persiska viken o. Bagdad, som senare
förbundits. Banan, som skulle främja tyska
intressen i Främre Orienten, spelade en viss roll
iaom storpolitiken åren närmast före 1914.
Bagehot [badset], Walter (1826—77),
eng. nationalekonom o. polit. skriftställare.
B:s huvudarbete är Lombard Street, som behandlar
Londons penningmarknad. Av hans
politiska författarskap märkes en förträfflig
framställning av den eng. författningen. Red.
för Economist.
Bagett' (fr. baguette), gardinstång, tapetlist.
Baggböla, skövlande avverka skog. Uttrycket
härrör från Baggböle sågverk i Västerbotten,
som på r86o-t. anklagades för olovlig
avverkning.
Bagge, benämning på hane av tamfår.
Bagge af Bo o, Jakob (1502—77), sv.
sjöhjälte, av norsk ätt; adlad 1556. Segrade
1563 vid Bornholm över en dansk flotta men
övermannades o. tillfångatogs 1564 i ett sjöslag
vid Ölands n. udde. Blev 1571 kommendant på
Sthlms slott.
Bahamaöarna
Bagge, Jonas Samuel (1803—70), framstående
bergsmekaniker.
Bagge, Jonas (1806—69), mekaniker, fick
1840 professors titel, blev 1852 chef för Riksbankens
sedeltryckeri, grundade 1855 ett eget
tryckeri (nuv. AB. Jacob Bagges sedeltryckeri).
B. uppfann bl. a. ett utmärkt sedelpapper.
Bagge, G ö s t a, f. 27 / 5 1882, nationalekonom
o. politiker, prof. vid Sthlms
högskola sed. 1921, grundare
av (T920) o. föreståndare
för Socialpolitiska institutet
i Sthlm 1920—44, led. av
FK 1932—36 samt T937—
47 av AK. 1935—44 högerpartiets
ledare o. dec. 1939
—dec. 1944 ecklesiastikmin.
i P. A. Hanssons samlingsregering.
Tckn. hed.dr i
Sthlm 1944.
Baggensf järden, vik av
Östersjön inom Sthlms skärgård, mellan Södertörns
fastland o. Värnidön.
Baggensstäket, sund i Sthlms skärgård,
mellan Värmdön o. Södertörns fastland; farled
mellan Baggensfjärden o. Lännerstasundet.
Baggesen, Jens I mmanuel (1764—1826),
dansk författare. Hans mest
bekanta verk äro Komiske
Fortallinger, Kalundborgs
Krönike o. den utmärkta
reseskildringen Labyrinten.
B. var en mångsidigt skiftande
o. orolig natur; han
låg en tid i fejd med Goethe,
Oehlenschläger o. nyromantiken.
Baghalpur, stavningsform
för Bhågalpur.
Bagir'mi el. B a g h i r'-
m i, landskap i Fr. Ekvatorialafrika, s.ö. om
Tsadsjön. 183,400 kvkm, c:a 1,500,000 inv.
Huvudstad: Massenja.
Bagler (av fno. b a'gäll, biskopsstav), polit.
parti i Norge, stiftat 1196 av biskop Nikolaus
Arnesson o. bestående av konung Sverres motståndare.
Fortlevde som parti till 1218.
Bagnéres-de-Bigorre [banjä'r-d ö -bigårr'],
stad i s. Frankrike, dep. Hautes-Pyrénées, vid
fl. Adour. Omkr. 9,000 inv. Varma mineralkällor.
Badort.
Bagnéres-de-Luohon [banjä'r-d°-lys]å n s'],
stad i s. Frankrike, dep. Haute-Garonne, i
Pyrenéerna. Omkr. 4,000 inv. Varma svavelkällor.
Förnäm badort.
Bagno [bann'jå], it., »bad», urspr. betecknande
det vid sultanens bad liggande slavfängelset
i Konstantinopel, blev efter 1748,
då galärstraffet upphävdes i Frankrike, namnet
på de fängelser, vari f. d. galärslavar o.
andra grövre förbrytare höllos inspärrade. Bagnostraffet
utbyttes på 1850-t. mot deportation.
Bagramjan', Ivan Christof orovitj, f.
1893, rysk marskalk, armenier, deltog under
Andra världskr. i striderna om Orcl o. Belgorod
1943, ledde därefter offensiven mot Vitebsk o.
Nevel i början av 1944 samt från juli s.å.
erövringen av Balticum.
Bagratfderna el. b a g r a t u'n i e r n a, armenisk
o. georgisk furstesläkt, regerade i Stor-
Armenien 885—1079, i Lill-Armenien 1080—
1375 o. i Georgien 787—i8or.
Bagration [-iånn'], Pjotr Ivanovltj
(1765—1812), rysk krigare, av bagratidernas
furstesläkt. Deltog bl. a. i kriget mot Napoleon
1805 — 07 o. i Finska kriget 1808—09. Dödligt
sårad i slaget vid Borodino.
Baguio, stad på Luzon, Filippinerna. Regeringens
sommarresidens. 27,000 inv. (1941).
Baha'maöarna, britt, ögrupp i Västindien,