B - Rosekamp

Backsöta — no — Baelter
Backsöta, art av växtsläktet Astragalus.
Backtimjan, art av växtsläktet Thymus.
Baokvippa el. b a c k s i p p a, art av örtsläktet
Pulsatilla.
Bacon [be'k°n], eng., rökt sidfläsk.
Bacon [be l 'k ö n], Roger (omkr. 1214—94),
eng. filosof o. naturforskare, ansåg erfarenheten
vara den enda säkra kunskapskällan. B. gjorde
flera viktiga upptäckter inom kemiens, fysikens
o. astronomiens områden samt uppfann förstoringsglaset.
Bacon [be''k ö n], Francis, baron av
Vernlam, viscount S:t
Albans (1561—1626),
eng. filosof o. statsman.
1618 lordkansler, 1621 överbevisad
om att ha tagit
mutor o. störtad. Genom
sitt betonande av induktionsmetodens
o. experimentets
betydelse har B.
blivit ansedd som den eng.
empirismens grundläggare.
— Huvudskrift: Novum organon
scientiarum (1621).
Bactria, lat. namn för Baktricn.
Badajoz (-chå'pj. 1. Provins i s.v. Spanien
(Estremadura). 21,647 kvkm, 766,000 inv. (1046).
— 2. Huvudstad i B. 1, vid fl. Guadiana. Fästning.
YUe- o. bomullsindustri. 64,000 inv. (1946).
Badaksjan provins i n.ö. Afghanistan. Huvudstad:
Faisabad. Berglandskap. Mineralfyndigheter.
Badalona [-lå'-] f hamnstad i n.ö. Spanien,
nära Barcelona. 50,000 inv. (1945). Industri.
Badelunda, församling i Västerås. 2,623
inv. (1947).
Badelundaåsen, mäktig rullstensås, som
från Svärdsjö i Dalarna sträcker sig ned genom
Västmanland samt tvärs över mälaröarna till
Södermanland, där den övergår i K julaåsen.
Baden, f. d. riksdel i s.v. Tyskland. 15,071
kvkm, 2,519,000 inv. (1939). Boskapsskötsel o.
skogsbruk. Tobaks-, textil- o. maskinindustri
samt urfabrikation. Huvudstad: Karlsruhe.
— Hist. B. uppstod ur markgrevskapet B.
(från 11oo-t.),
1527 delat mellan
Baden-Baden
o. Baden-Durlach,
det förra
katolskt, det senare
protest.,
vilka 1771 åter
förenades. Storhertigdöme
1806
ingick B. 1871
som förbundsstat
i Tyska riket.
Den siste
storhertigen,
Fredrik II, broder
till drottning
Viktoria av Sverige,
avsade sig
i nov. 1918 tronen
o. 1919 fick
B. en republikansk
författning,
som 1933
avskaffades i samband med den nationalsocialistiska
revolutionen. Efter Andra världskr.
utgör norra delen av B. jämte Wurtternbcrg en
delstat i den amcrik. zonen (9,952 kvkm,
1.2 mill. inv. 1948); den södra delen ingår ss.
Stidbaden i den franska zonen. Vid val till dels
statsparlamenten maj 1947 segrade kristligtdemokratiska
unionen.
Baden. 1. Stad i Österrike, Nieder-Österreich,
s. om Wien. 24,000 inv. (1946). Badort
med svavelkällor. Intogs av franska trupper
12 / 4 1945. — 2. Stad i n. Schweiz, kant.
Aargau. 10,000 inv. (1941). Badort med svavelkällor.
— Genom freden där 1714 mellan Frankrike
o. Tyskland slutade Spanska tronföljdskriget.
Baden-Baden, stad i s.v. Tyskland, Baden,
vid foten av Schwarzwald. 33,000 inv. (1939).
Varma koksaltkällor.
Bade'ni, Kazimierz (1846—1909), polack,
österrik, politiker, ministerpresident o. inrikesminister
1895—97, genomförde den första rösträttsreformen
i Österrike o. var verksam för
tjeckiskans likställande med tyskan i Böhmen
o. Mähren.
Baden-Powell [be''dn
pa°' ö l], Robert, baron
B. of Gilwell (1857—
1941), britt, militär, scoutrörelsens
grundläggare. B.
deltog med utmärkelse i
Boer kriget (försvaret av
Mafeking), tog avsked som
generallöjtnant 19x0 o.
ägnade sig därefter helt åt
den av honom 1908 igångsatta
scoutrörelsen. I sin
bok Scouting for boys (1908; sv. övers. 1910) utformade
han dennas program. B. framlevde sina
sista år i Afrika o. dog i Kenya. Självbiografi:
Vad livet lärt mig. B:s hustru, lady O 1 a v c B.,
f. 1889, är kvinnl. världsscoutchef.
Badin [badä n s'], med släktnamnet Couschi
(omkr. 1747—1822), en neger, som var kammarlakej
hos drottning Lovisa Ulrika o. efter
hennes död hos Sofia Albertina o. som blivit
ryktbar genom Crusenstolpes roman »Morianen».
Bad löser [bced lo's°], eng., motsats till
good loscr (se d. o.).
Badminton [ba;dd'mint 0 n],.spcl, besläktat med
tennis, dock med mindre plan o. högre spänt
nät, över vilket små bollar med fjäderkrans
hållas i rörelse medelst lätta racketar. Spelades
tidigast i England (1870-t.).
Badoglio [badåll'jå], P i e t r o, f. 1871, ital.
militär, deltog i Första världskr., blev 1918
general, 1925 generalstabschef o. fältmarskalk.
1928—33 generalguvernör i Libyen. Efterträdde
i nov. 1935 De Bono som
överbefälh. i kriget mot
Abessinien o. utnämndes
1936 till vicekon. i Ital.
Östafrika, vilken post han
dock snart lämnade. Vid
Italiens inträde i Andra
världskr. juni 1940 blev B.
ånyo generalstabschef. Avgick
dec. s. å. Efter Mussoinis
fall 25 l- rg43 uppdrog
konung Viktor Emanuel åt
B. att bilda den nya regeringen,
vilken blev en ren fackmannamiuistär.
B. undertecknade 3 / 8 , samma dag de allierades
invasion av Italien igångsattes, i hemlighet
vapenstillestånd, som först blev bekant i o. m.
Italiens kapitulation 8 / 9 . B. motarbetade därefter
tyskarna o. förklarade 13 / in 1943 Tyskland
krig. I april 1944 ombildade B. sin ministär med
representanter för de sex politiska partierna i
Italien samt övertog själv utrikesministerposten.
Avgick i juni s. å. Fråntogs senatorsvärdigheten
1946. Utg. L'Italie dans la Guerre mondiale (r94Ö).
Baedeker [bä'-j, Karl (1801—59), tysk
bokförläggare, grundare av Karl Baedekers
förlag (1827 i Essen, sed. 1872 i
Leipzig), som är känt för sina resehandböcker.
Baelter, Sven (1713—60), teolog. Vann i
Uppsala rykte som framstående predikant;
domprost i Växjö 1750. Största hist. värde
har B:s Historiska anmärkningar om kyrkoceremonierna
(1762).