B - Rosekamp

Belaja Tserkov — 138 — Belgien
Belaja Tser'kov [bjä'-j, stad i mell. Ukraina,
SSSK. 43,000 inv.
Bel-Ami [bällami'], fr., »vacker vän», efter
Guy de Maupassants roman »Bel Ami» bevingat
namn på kvinnogunstling.
Belanger [b°la n «sJe'L I< o u i s (1756—1816),
fransk landskapsmålare, sedan 1798 verksam
i Sverige. Romantiska stämningar o. fantastiska
naturformationer äro företrädesvis utmärkande
för hans oljemålningar o. akvareller, av vilka
många graverats.
Belastning. Tekn. Vid mekaniska o. elektriska
anordningar den kvantitet, som med
hänsyn till hållfastheten cl. temperaturstegringen
är avgörande för anordningens riskfria
utnyttjande. Vid mekanisk påkänning mätes den
i tryck, kg per kvcin; vid maskiner i effekt, hästkraft
el. watt; vid elektriska maskiner o. kablar
i strömstyrka el. strömtäthet, ampere resp.
ampere per kvmm. — Med. Ärvda intellektuella
såväl som kroppsliga svaghetstillstånd el. ärftliga
anlag för såväl sinnes- som kroppssjukdom.
Belawan-Deli, hamnstad på ö. Sumatra,
republ. Indonesien. Stor tobaksutförsel.
Bel can'to, it., »vacker sång», beteckning på
den gammalital. sångmetoden (1700-t).
Be'le, norsk konung, enl. Fritjofs saga Ingeborgs
fader.
Belém Lb°lä n 8'] el. Par å, huvudstad i
staten Para, Brasilien, vid fl. Tocantins' mynningsvik.
318,000 inv. (1939). Ärkebiskopssäte.
Katedral från r720. Betyd, hamn- o. handelsstad.
Flygplats Val de Caez. Sunt klimat.
Belemni't, urspr. namn på fossil av
det spolformadé, mot bakre ändan
tillspetsade, trol. inre skalet av vissa
bläckfiskar från kritperioden. Skalen
voro trol. jämförliga med nu levande
bläckfiskars inre skal. Äv. namn på
själva djuret. Rekonstruktion, se bild.
Bel-esprit [bälesprl'], fr., kåsör,
kvickhuvud.
Belfast [belfa'st el. bell'fast], huvudstad
(o. eget grevskap) i Nordirland,
prov. Ulster, vid ö. kusten. 438,000 inv. (1937).
Vackert byggd; utmärkt hamn. Öns mest
betyd, fabriksstad (främst linneindustri) med
livlig handel o. sjöfart. Stora skeppsvarv o.
dockor. Universitet,gr. 1849 (2,100 stud., 1946).
Belfort [befå'r]. 1. TerritoiredeB.,
departement i ö. Frankrike. 608 kvkm, 87,000
inv. (1946). — 2. Huvudstad i B. 1, vid Savoureuse.
46,000 inv. (1936). Stark fästning.
Besatt av tyskarna 1940—44.
Belgien, fr. 1, a Belgique, konungarike
i v. Europa. 30,506 kvkm, 8,338,000
inv. (1947). Europas näst England
tätast befolkade land (274 inv. per
kvkm). B. är övervägande slättland,
i kusttrakterna delvis lägre
än havsytan, skyddat mot översvämningar
av sanddyner o. fördämningar.
Det vattnas av floderna
Schelde, Maas m. fl., deras bifloder
samt talrika kanaler. Klimatet
är milt med riklig nederbörd. En
stor del av landet är odlad. I ö.
och s.ö. finnas kol-, järn- o. zinkgruvor.
Industrien är mycket livlig,
särsk. märkes tillverkning av maskiner,
vapen, tyger, glas, papper,
läder, spetsar (särsk. handgjorda)
samt s. k. brysselmattor. Befolkningen,
övervägande romersk-katolsk,
utgöres i n. av flamländare
(omkr. 50 %) av germansk ras, talande
flamländska, i s. av fransktalande
valloner (omkr. 40 %) av
romansk ras. Viktiga handels- o.
industriorter äro Bryssel, Antwerpen,
Gent o. Liége. B. är indelat i 9 provinser.
Konungen delar makten med senaten
(167 tnedl.), vald för 4 år, o. deputeradekammaren,
f. n. med 202 medl., valda för
4 år. — Huvudstad: Bryssel. — Historia.
B:s område utgjorde under senare medeltid en del
av hertigdömet Burgund o. övergick 1482 till
habsburgska huset för att från 1555 innehavas
av dess spanska gren (Spanska Nederländerna)
o. från 1713 av Österrike (Österrikiska Nederländerna).
— Efter att ha varit förenat med
Frankrike 1797—1815 införlivades landet med
konungariket Nederländerna men förklarade
sig 1830 efter ett uppror oavhängigt. B:s ständiga
neutralitet garanterades 1831 av stormakterna.
Under Första världskr. var B. nästan
i sin helhet besatt av tyskarna. I Versaillesfreden
erhöll B. av Tyskland kretsarna Eupen
och Malmédy (se d. o.) samt mandat över vissa
till Belg. Kongo gränsande områden av Tyska
Östafrika. B:s ständiga neutralitet upphävdes.
En militärallians ingicks 1920 med Frankrike,
vars politik B. de närmaste åren understödde.
Sålunda deltog B. i Ruhraktionen 1923. Vid
Dawesplanens antagande 1924 erhöll det prioritet
för sina skadeståndskrav o. undertecknade
äv. lyocamoavtalet 1925. Inrikespolitiskt har
frågan om förhållandet mellan valloner o.
flamländare samt det finansiella problemet
dominerat. 1923 gjordes universitetet i Gent
tvåspråkigt, o. 1929 beviljades amnesti för de
flamländska aktivister, som under Första
världskr. samarbetat med Tyskland. 1934 efterträddes
kon. Albert I av sonen Leopold III. —
En uppseendeväckande förändring i B:s utrikespolitik
ägde rum, då denne i ministerrådet
14 okt. 1936 tillkännagav B:s återgång till en
opartisk neutralitetspolitik. Militäravtalet med
Frankrike 1920 trädde ur kraft. I april 1937
löstes B. från de ömsesidiga biståndsförpliktelserna
mot England o. Frankrike enligt I,ocarnoavtalet.
Dessa makter garanterade i st. ensidigt
B:s oavhängighet. Efter att vid krigsutbrottet
1939 ha förklarat sig neutralt o. äv. i förening
med Nederländerna erbjudit sig medla angreps
B. 10 maj 194° av Tyskland. Trots hjälp från
England o. Frankrike nödgades konung Leopold
den 28 maj kapitulera. Regeringen Pierlot, som
begav sig till England, förklarade konungen avsatt.
1941 klargjorde emellertid Pierlot konungens
hållning o. bekände sin lojalitet mot honom.
Konungen fördes efter de allierades invasion i
Normandie juni 1944 till Tyskland. Sedan B.
befriats av de allierade i sept. 1944, blev prins
Charles regent. Pierlot bildade en samlings-