B - Rosekamp

Bast — 130 — Bath
Bast, annat namn på Bubastis.
Bastå! sp. o. it., »det är nog!; nog I».
Bastant' (av it.), stark, hållbar; riklig.
Basta'rd. i. Avkomma av två olika arter
(artbastarder) el. varieteter (varietetsbastarder).
Bastarden intar stundom en mellanställning,
stundom kan den fullst. likna den ena
av föräldrarna; ofta är den betydligt kraftigare
byggd än någon av dessa. — 2. Utomäktenskapligt
barn, särsk. av förnäm fader. —
Bastard e'r a, korsa växter el. djur.
Bastardnäktergal, HippoIa'is kippola'is,
liten, god sångare. Ovan olivgrön, under svavelgrön.
Täml. allmän i s.
Sverige.
Bas tärds varmare, Anthroce'ra,
släkte av fjärilar. De
sitta med takformigt hoplagda
vingar. Antenner spolformiga,
vingar grönblå med
röda fläckar.
Basta'rner, den första germanstam,
med vilken romarna
kommo i beröring. Först bosatta kring
övre Weichsel trängde de omkr. 200 f .Kr. ned
mot Donaus mynning o. stredo på goternas sida
mot romarna. Uppgingo i goterna.
Basti'a, stad på Korsikas ö. kust. 52,000
inv. (1936). Hamn- o. handelsstad. B. var till
1811 öns huvudstad.
Bastiat [-ia'], Frédéric (1801—50),
fransk nationalekonom, den mest inflytelserike
av de s. k. harmoni-ekonomerna. Bl. arb. Harmonies
économiques.
Bastien Lepage [bastjä n e'-l°pa'äj], J u 1 e s
(r848—84), fransk målare. Som friluftsmålare
o. realist hade han betydelse ej minst för de
svenskar, som på 1880-t. studerade i Paris.
Bastilj' (fr. bastille), tornförsett slott.
B a s t i 1 j e n, en 1370—82 uppförd fästning i
^^^^m^ml
Paris, som sena- . .
re nyttjades till
statsfängelse, flera
gånger utvidgad.
Från Ludvig
XIV:s tid
hyste Bastiljen
företrädesvis politiska
fångar.
Stormades 14 juli 1789 av revolutionära skaror,
varefter den nedrevs.
Bastinge'ring, fartygssidan ovan övre däck.
Bastion (av it.
bastione), äldre
försvarsverk med
två faser o. två
flanker. Jfr Bålverk.
Bastjänst på flygbas omfattar stationstjänst,
trafikledning, signaltjänst, försvar, förläggning,
förplägnad m. m. för flygförbanden.
Bastona'd (sp. bastonada, käpprapp), prygel.
Bastuträsk. 1. Municipalsamhälle (1936), station
på järnvägslinjen Bräcke—Boden, utgångspunkt
för bibanan till Skellefteå. Norsjö kommun,
Västcrb. 1. 691 inv. (1947). — 2. Kyrkobokföringsdistrikt
i Norsjö kommun, Västerb.
1. 2,035 inv. (1947), i vilket B. 1 ingår.
Basu'n (av lat. bu'cina, horn). 1. Bleckblåsinstrutnent.
bestående av två varandra inpassade
rör, i
vilka tonhöjden
regleras genom
att det ena röret
skjutes upp o.
ned, dragbasun, el. genom ventiler, v e n-
tilt>asun. — 2. Näst största tungstämman
i en orgel.
Basutbyte. Kem. Dets. som jonutbyte.
Basu'toland, britt, kronkoloni i Sydafrika,
n.ö. om Kapprovinsen, kring övre Oranjefloden.
30,343 kvkm, 562,000 inv. (1936). B. är en
bördig högplatå c:a 2,000 m ö. h. med utmärkta
betesmarker. Utförsel av boskap, spannmål o.
ull. Invånarna, b a s u t o, tillhöra bantufolken.
Huvudstad: Maseru.
Basväg, vinterväg för skogskörslor.
Bafa [batj'a], Tomas (1876—1932), tjeckoslovak,
industriman, utvecklade sina 1894 i
Zlin startade skofabriker till ett världsföretag
med dotterbolag i ett stort antal länder.
Bataan [bsetse'n], provins på ön Luzon,
Filippinerna. Bildar en halvö mellan Manilabukten
o. Kinesiska sjön. 1,170 kvkm. Huvudstad:
Bolanga. — Våldsamma strider utkämpades
här mellan japanerna o. amerikanarna
(under gen. MacArthur) jan.—9 april 1942, då
B. besattes av japanerna. Återtogs 15 / 2 1945.
Bataille [bataj'], Henri (1872—1922),
fransk författare. Komedier o. samhällsdramer,
bl. a. Matnan Colibri (1904), La marche nuptiale
(1905; Bröllopsmarschen), La vierge folie (1910;
Den fåvitska jungfrun), alla uppf. i Stlilm.
Batajsk', stad i förvaltningsområdet Rostov,
RSFSR, s. om Rostov. 36,000 inv. (1933).
Bata'k, urbefolkningen på Sumatra, undanträngd
av malajerna till öns inre. C:a 250,000.
Batalba [batall'ja], stad i v. Portugal, prov.
Estremadura. 4,000 inv. Praktfullt gotiskt dominikanerkloster
(i3oo-t:s slut).
Batalj' (fr. bataille), fältslag, sjöslag, drabbning.
Bataljo'n (av fr.), underavdelning av regemente,
i regel indelad i stab, stabskompani
(-skvadron) och två till fyra kompanier (skvadroncr).
En infanteribataljons krigsstyrka uppgår
till 800—1,000 man.
Bataljonsläkare, tjänsteklass vid Fältläkarkåren
med kaptens tjänstegrad.
Bata'ter, starkt uppsvällda, näringsrika
rötter på en huvudsak!, i tropikerna odlad,
högvuxen ört, Ipomoeta bata'tas (fam. Convolvulaceae).
De användas som potatis, vilka de
likna i näringsvärde, ehuru de innehålla något
mera socker (»sötpotatis»).
Bata ver, forngermanskt folk, bosatt mellan
Rhen, Maas, Waal o. Nordsjön; sammansmälte
omkr. år 300 med invandrade f ränker o.
friser.
Bata'via. 1. Lat. namn på Holland (jfr
Bataver). — 2. Förvaltningsområde på n.v.
Java, Indonesien. 8,027 kvkm, 2,637,000 inv.
(1930). — 3. Huvudstad i B. 2, vid en vik på öns
n.v. ända. 533,000 inv. (r93o). B. är Ostind.
öarnas förnämsta handelsstad med stor utförsel
av kaffe, ris, socker, te, tobak m. m.
Flygstation. Universitet. Ockuperat av japanerna
1942—45- — 4- Stad i För. Stat., staten
New York. 17,000 inv. (1940).
Bata'viska republiken, namn på Nederl.
republiken 1795—1806. Sistnämnda år av
Napoleon I omdanad till konungariket Holland.
Bates [be'ts], R a 1 p h, f. 1899, eng. författare.
Bl. arb. den stora romanen The olive
field (r936; Olivgårdarna, 1938) samt The fields
of paradise (1941; Paradisfälten, 1944).
Bates [be'ts], HerbertErnest, f. 1905,
eng. författare. Noveller, präglade av fin psykologi,
o. romaner. Bl. de senare A house of
women (1936), Spella Ho (1938), The two sisters
o. Fair stood the wind for France (1944; Vinden
bär mot Frankrike, s. å.).
Bath [ba'b], huvudstad i grevsk. Somersetshire,
s.v. England, vid fl. Avon. 77,000 inv.
(1946). Badort med varma mineralkällor.
Gotisk katedral o. ett flertal monumentalbyggnader
från 1700-t., då B. som samlingsplats för
den förnäma världen upplevde sin glanstid.