B - Rosekamp

B - Rosekamp B - Rosekamp

05.02.2014 Views

Barotropiska fenomenet — 126 — Barthel Barotro'piska fenomenet. Vid blandning av två vätskor med olika kritisk temperatur kan vid låga temperaturer ångan ha högre spec. vikt än vätskan o. vid kokning sjunka under denna. Iakttogs 1906 av Kamerlingh Onnes vid en blandning av 1 del lielium o. 6 delar väte vid 49 atmosfärers tryck o. vätgasens kokpunkt. Barquisimeto [barkisimätfå], huvudstad i staten I,ara, n.v. Venezuela. 36,000 inv. (1936). Barr. 1. Smala, långa, jämnbreda o. vanl. stickande blad, som förekomma hos barrträden. — 2. Gymnastikredskap, bestående av två parallella vågräta stänger. — 3. Tacka av guld el. silver. Barraokpur rba;r 0 kpo' 0 ], garnisonsstad i n.ö. Indien, prov. Väst-Bengalen, n. om Calcutta. 20,000 inv. F. d. sommarresidensort för vicekonungen. Barranquilla [-kilj'a], stad i n. Colombia, nära Magdalenaflodens mynning. 184,000 inv. (1942). Landets förnämsta handelsstad. Hamnstad: Puerto Colombia. de Barras [d a barass'], Paul (i755— 1829), vicomte, fransk revolutionsman; medverkade till Robespierres störtande juli 1794; led. av direktorialregeringen 1795—nov. 1799, då denna störtades av Bonaparte, vilken B. tidigt befordrat. Omfångsrika memoarer. Barrault [bara'], Jean Louis, f. 1911, fransk skådespelare, tolkare av Racine. Äv. känd från filmen (»Paradisets barn», 1946). Barrel [baerr' ö l], tunna, eng. rymdmått om 36 eng. gallons (= 163.56 1.) el. 42 amerik. gallons (« 158.98 I.). Barres [barä's], Maurice (1862—1924), fransk författare, publicist o. politiker, utövade stort inflytande på folkstämningen i Frankrike före o. under Första världskr. genom sitt starkt nationalistiska författarskap. Bl. arb. Le roman de Vénergie nationale (3 bd, 1897—1902). Barrias [-riass'], Ernest Louis (1841— 1905), fransk bildhuggare, som bl. a. utfört Spartacus' ed (marmor, Tuileriesträdgården) o. Victor Hugo-monumentet i Paris (avtäckt 1902). Barrie [b£err'i], sir James M a 11 h e w (1860—1937). skotsk författare, har skrivit hembygdsberättelser o. idylliska sagospel, ex. julpantomimen Peter Pan (1904; sv. övers. 1923). Barrika'd (av fr. barrique, vinfat), i hast anordnad förskansning av till hands varande föremål — tunnor, möbler, fordon, träd, gatsten o. dyl. — till försvar av en gata, bro el. annan trång farväg. Barrikade'ra, uppkasta en barrikad, spärra. Barrington-Ward [basrr'ingt°n °å'd], R o- b e r t M'G o w a n (1891—1948), eng. journalist, redaktör för Times från sept. 1941. B. var 1919 —27 andre red. för Observer o. 1927—41 för Times. Barrister [bEerr'ist°], eng., advokat, som får uppträda i de högre domstolarna i England. Barriä'r (av fr.), räcke, bröstvärn, skrank. Barrlind, dets. som idegran. Barrlöss, Cker'mes, släkte av växtlöss, som leva på granar, där de åstadkomma vitaktiga, kottelika gallbildningar. Barrot [bara'], Odilon (1791—1873), fransk advokat o. politiker, ministerpresident 1848. Under julimonarkien (1830—48) liberal oppositionsman i deputeradekammaren, hyllade han efter februarirevolutionen 1848 motvilligt republiken, vars utveckling i mer konservativ riktning han önskade. Förfäktide sedermera under Napoleon III »det liberala kejsardömet». Barrow-in-Furness [b£err'å°-in-f0'nis], stad (eget grevsk.) i n.v. England, grevsk. Lancashire, vid kusten. 67,000 inv. (1946). Järn-, stål-, pappers- o. linneindustri, jutespinnerier, skeppsvarv. Sjöfart. Barrskogsregionen, den betydande del av vårt land, där tallen o. granen äro de viktigaste skogsträden. Begränsas i n. och v. av björkregionen, i s. av bokregionen. Uppdelas lämpligen genom en över s. Värmland o. längs Dalälven mot havet gående gräns i en nordlig del, där barrskogen härskar, o. en sydlig, där ädla lövträd bilda ett starkare inslag. Barrträd, ordningen Coni'ferae bl. gymnospermerna. Träd (stundom av buskliknande växt) med i regel smala, jämnbreda, vanl. fleråriga blad (barr) samt kottar. Barrträdsbock, Rha'gium tnor'dax, »långhornig» skalbagge med korta känselspröt, ^arven lever under barken på barrträd. Barry [beerr'i], hamnstad i s. Wales, grevsk. Glamorganshire. 39,000 inv. (1931). Dockor. Barry [bserr'i], sir Charles (1795—1860), eng. arkitekt, uppförde i samarbete med W. Pugin Parlamentshuset i London (från 1840) i nygotisk stil, fullbordat 1865 av sonen E d- ward Matthew B. (1830—80). Det fick stilbildande betydelse. Barry [b«rr'i], Philip, f. 1896, amerik. dramatiker. Bl. skådespel Paris bound (1929), en skilsmässohistoria, o. Hotel Universe, ett psykologiskt drama. Barsao [barsakk'], stad i s.v. Frankrike, dep. Gironde, vid Garonne. 2,000 inv. Staden är berömd för sina viner. Barsebäck, kommun i v. Skåne, Malmöh. 1.; Kävlinge landsf.distr., Rönnebergs, Onsjö o. Harjagers doms. 652 inv. (1947)- Nästan hela kommunen ingår i fideikommisset B. inom en gren av grcvl. ätten Hamilton, vilket äv. omfattar områden i andra kommuner. Bart., förkortning för eng. baronet. Bart el. B a r t h [ba'r], Jean (1651—1702), fransk sjöhjälte, verkade en tid som kapare, sedan i Ludvig XIV:s tjänst. Med B:s äventyr o. humor syssla många anekdoter. Bar'tel, Kazimierz (1882—1941)1 överste, polsk radikal politiker, 1912 prof. vid tekn. högskolan i Lwöw, utmärkte sig som chef för järnvägstrupperna vid stadens försvar mot ukrainarna 1918—19. Efter Pilsudskis stats» kupp konseljpresident 5 ggr 1926—30. Arkebuserades av tyskarna i Lwöw aug. 1941. Bartender, föreståndare för en bar. von Bar'tenstein [-sjtajn], J o h a n n Christoph (1689—1767), frih., österrik, politiker, ägde under Karl VI o. Maria Teresia stort inflytande på utrikespolitiken, som han påverkade i mot Preussen fientlig anda. Barth, Heinrich (1821—65), tysk forskningsresande, företog resultatrika färder i Tsadområdet 1850—55. Barth, Karl, f. 1886, schweiz.-tysk teolog, prof. i Göttingen 1921—25, i Miinster 1925—30, i Bonn 1930—35, sed. 1935 prof. i Basel, grundare av den s. k. dialektiska teologien, som syftar åt en förnyelse av kristendomen enligt Paulus' och reformationens läror. B., som starkt kritiserade den tyska nyhedendomen, var landsflyktig 1935—45- Barthel, C h r i s t i a n, f. 5 / 2 1873, jordbruksbakteriolog, civilingenjör, förest, för bakteriologiska avd. vid Centralanstalten för jordbruksförsök 1911—32 (prof. 1914)- Prof. i mikrobiologi o. rektor för Lantbrukshögskolan 1932 —40. Fil. hed.dr 1932. Vet:med. hed.dr 1945. Har bl. a. utg. Mikroorganismerna i lantbrukets och industriens tjänst (1916).

Barthélemy — 127 - Bas Barthélemy [bartelmi'], Francois (omkr. 1750—1830), fransk diplomat o. statsman, blev 1796 medlem av direktoriet men dömdes under förvecklingarna till deportation; lyckades fly till England o. hemkallades 1799 av Bonaparte. B. arbetade 1814 kraftigt för bourbonernas återkallande. Barthélemy-Sainte-Hilaire [bartelmi' sä n «tilä'r], J u 1 e s (1805—95), fransk politiker, filosof o. litteraturhistoriker, deltog från 1820-t. med vissa avbrott livligt i politiken o. var personlig vän till Thiers. Under hans tid som utrikesminister blev Tunis franskt protektorat (18 81). Bartholdi', (Frédéric) Auguste (1834 —1904), fransk bildhuggare, f. j Colmar i Elsass. Hans verk äro inspirerade av hoppet om Elsass' återförening m. Frankrike. Bl. arb. Belforts lejon (se bild) o. kolossalstöden Friheten upplysande världen, vanl. kallad »Frihetsstatyn»j i New Yorks hamn. Jfr Frihetsstatyn. t. Bar'tholin, Thomas, d. ä. (1616—80), dansk läkare. Upptäckte o. beskrev lymfkärlsystemet samtidigt med O. Rudbeck. 2. Bartholin, Rasmus (1625—94), broder till T. B., dansk matematiker, astronom o. fysiker, mest känd genom upptäckten av ljusets dubbelbrytning i kalkspat. Bartholomé [bartålåme'], Paul Albert S—1928I, fransk målare o. bildhuggare, utförde bl. a. De dödas monument (fullbordat 1899, se bild) på kyrkogården Pére-Éachaise i Paris. Barthou [barto'], Louis (1862—1934), fransk politiker, advokat, led. av deputeradekammaren 1889, av senaten från 1922 (republ. partiets högra flygel). Som konseljpresident genomdrev B. 1913 treårig värnplikt. B. var medl. av Poincarés ministär 1922—24 o. var 1926— 29 justitieminister samt 1934 utrikesminister, varunder han verkade för ett närmande till Ryssland. Vid mottagandet av konung Alexander av Jugoslavien 9 okt. 1934 i Marseille blev B. jämte konungen mördad. Skriftställare, led. av Franska akademien. Bartlett [ba'tlit], Vernon, f. 1894, eng. författare o. journalist, höll 1928—34 utrikeskrönikor i eng. radio (BBC), därefter utrikespolit. medarb. i News Chronicle. Sed. 1938 parlamentsled. Har bl. a. utgivit This is my lije (1938; Detta har jag upplevat, 1938). Barfmännchen, ty., »skäggnian», klotformat stengodskrus med kort hals prydd av ett i relief utfört ansikte med långt skägg. Tillverkades i Frechen nära Köln i slutet av 1500-t. o. börj. av 1600-t. Bar'tok, Béla (1881—1945), ungersk tonsättare o. pianist. Komponerade i modern nationell stil klaverstycken, sånger, kammarmusik o. operor. Äv. forskare i folkmusik. Bartolome'inatten el. Parisiska blodsbröllopet kallas det beryktade massmordet på hugenotterna natten till den 24 aug. 1572, varigenom de franska protestanternas ledare, amiral Coligny, o. ett stort antal av hans trosfränder bragtes om livet. Blodbadet, som började i Paris, utsträcktes över nästan hela landet o. beräknas ha kostat omkr. 10,000 människor livet. Bartolome'us, en av Jesu 12 apostlar. Enl. legenden predikade B. evangelium i Indien. Fra Bartolomme'o, egentl. Baccio del- 1 a P o r t a (1472—1517), ital. målare, påverkad av Savonarolas förkunnelse; utförde harmoniskt komponerade andaktstavlor, typiska för högrenässansens ideal; Kristi begråtande, Florens. Barton [ba't°n], sir Edmund (1S40— 1920), Austral. statsförbundets förste premierminister 1901—03, sedan han kraftigt bidragit till förbundets bildande. von Bartseh, Adam (i757—1821), österrik, konsthistoriker o. kopparstickare; genom sitt arbete Le peintre-graveur (21 bd, 1803—21) grundläggare till den nyare kopparsticksforskningen. Barfsia, örtsläkte (fam. Scrophulariaceae), 30 huvudsakl. alpina arter. B. alpi'na, svarthö (se bild), en glandelhårig ört med violetta, läppformiga blommor; hos oss vanlig fjällväxt. Ba'ruk, Jeremias' vän o. medhjälpare (Jer. 32: 12). Efter B. äro uppkallade B a r u k s bok, en av apokryferna, trol. avfattad strax efter år 70 e.Kr., o. Baruks apokalyps. Barva, kommun i n.v. Södermanland, Södcrmanl. 1.; österrekarne landsf.distr., I,ivgedingets doms. 605 inv. (1947). Barycenfrum (av grek. bary's, tung, o. lat. cenfrum, medelpunkt), tyngdpunkt. Barye [bari'j, Antoine Louis (1796—• 1875), fransk bildhuggare o. målare. Banbrytare inom djurskulpturens område. Barysfä'r (av grek. bary's, tung, o. sfai'ra, klot), jordens innanför den egentliga jordskorpan belägna, förhållandevis tyngre massa. Bary't. Kem. Bariumoxid, BaO, gråvit massa, som vid vattentillsats sväller upp (släckes) till ett vitt pulver, bariumhydroxid, Ba(OH) 8 , vilket i vatten löses till s. k. barytvatten. Barytvatten har stor betydelse i den kemiska analysen vid bestämning av koldioxid, användes även vid sockerraffinering. — Miner. Dets. som tungspat. Bary'tgult, bariumkromat, mindre hållbar gul färg. Ba'ryton [-tånn] (av grek. bary's, tung, o. to'nos, ton). 1. Mansröst mellan tenor o. bas med tonomfånget G—ettstrukna f. Låg baryton kallas basbaryton, hög tenorbaryton. — 2. Ett med violoncellen besläktat instrument, använt på 1700-1., bl. a. av Haydn. Bar osund. I. Långt, smalt sund i inomskärsleden Hangö—Helsingfors. — 2. Sund i s.ö. Östergötland mellan Fångö o. Kettilö; på 1600- o. 1700-1, befäst. Bas. Mus. (av it. bass'o, låg). 1. Mansröst med omfånget F—ettstrukna d. — 2. Djupa stämman i ett klaver. — 3. I sammansättningar med instrumentnamn: instrument avsedda för basen. — Tekn. (av höll. baas), huvudmannen i ett arbetslag. — Kem. Enl. äldre uppfattning varje ämne, som i vattenlösning kan avspjälka hydroxyljoner, OH — ; sål. dets. som hydroxider,

Barthélemy — 127 - Bas<br />

Barthélemy [bartelmi'], Francois (omkr.<br />

1750—1830), fransk diplomat o. statsman, blev<br />

1796 medlem av direktoriet men dömdes under<br />

förvecklingarna till deportation; lyckades<br />

fly till England o. hemkallades 1799 av Bonaparte.<br />

B. arbetade 1814 kraftigt för bourbonernas<br />

återkallande.<br />

Barthélemy-Sainte-Hilaire [bartelmi' sä n «tilä'r],<br />

J u 1 e s (1805—95), fransk politiker,<br />

filosof o. litteraturhistoriker, deltog från 1820-t.<br />

med vissa avbrott livligt i politiken o. var personlig<br />

vän till Thiers. Under hans tid som utrikesminister<br />

blev Tunis franskt protektorat (18 81).<br />

Bartholdi', (Frédéric) Auguste (1834<br />

—1904), fransk bildhuggare, f. j Colmar i Elsass.<br />

Hans verk<br />

äro inspirerade<br />

av hoppet om<br />

Elsass' återförening<br />

m. Frankrike.<br />

Bl. arb.<br />

Belforts lejon (se<br />

bild) o. kolossalstöden<br />

Friheten<br />

upplysande världen, vanl. kallad »Frihetsstatyn»j<br />

i New Yorks hamn. Jfr Frihetsstatyn.<br />

t. Bar'tholin, Thomas, d. ä. (1616—80),<br />

dansk läkare. Upptäckte o. beskrev lymfkärlsystemet<br />

samtidigt med O. Rudbeck.<br />

2. Bartholin, Rasmus (1625—94), broder<br />

till T. B., dansk matematiker, astronom o.<br />

fysiker, mest känd genom upptäckten av<br />

ljusets dubbelbrytning i kalkspat.<br />

Bartholomé [bartålåme'], Paul Albert<br />

S—1928I, fransk målare o. bildhuggare, utförde<br />

bl. a. De dödas monument (fullbordat 1899,<br />

se bild) på kyrkogården Pére-Éachaise i Paris.<br />

Barthou [barto'], Louis (1862—1934),<br />

fransk politiker, advokat, led. av deputeradekammaren<br />

1889, av senaten från 1922 (republ.<br />

partiets högra flygel). Som konseljpresident genomdrev<br />

B. 1913 treårig värnplikt. B. var medl.<br />

av Poincarés ministär 1922—24 o. var 1926—<br />

29 justitieminister samt 1934 utrikesminister,<br />

varunder han verkade för ett närmande till<br />

Ryssland. Vid mottagandet av konung Alexander<br />

av Jugoslavien 9 okt. 1934 i Marseille blev<br />

B. jämte konungen mördad. Skriftställare, led.<br />

av Franska akademien.<br />

Bartlett [ba'tlit], Vernon, f. 1894, eng.<br />

författare o. journalist, höll 1928—34 utrikeskrönikor<br />

i eng. radio (BBC), därefter utrikespolit.<br />

medarb. i News Chronicle. Sed. 1938 parlamentsled.<br />

Har bl. a. utgivit This is my lije<br />

(1938; Detta har jag upplevat, 1938).<br />

Barfmännchen, ty., »skäggnian», klotformat<br />

stengodskrus med kort hals prydd av ett<br />

i relief utfört ansikte med långt skägg. Tillverkades<br />

i Frechen nära Köln i slutet av 1500-t.<br />

o. börj. av 1600-t.<br />

Bar'tok, Béla (1881—1945), ungersk tonsättare<br />

o. pianist. Komponerade i modern nationell<br />

stil klaverstycken, sånger, kammarmusik o.<br />

operor. Äv. forskare i folkmusik.<br />

Bartolome'inatten el. Parisiska<br />

blodsbröllopet kallas det beryktade<br />

massmordet på hugenotterna natten till den 24<br />

aug. 1572, varigenom de franska protestanternas<br />

ledare, amiral Coligny, o. ett stort antal av<br />

hans trosfränder bragtes om livet. Blodbadet,<br />

som började i Paris, utsträcktes över nästan<br />

hela landet o. beräknas ha kostat omkr. 10,000<br />

människor livet.<br />

Bartolome'us, en av Jesu 12 apostlar. Enl.<br />

legenden predikade B. evangelium i Indien.<br />

Fra Bartolomme'o, egentl. Baccio del-<br />

1 a P o r t a (1472—1517), ital. målare, påverkad<br />

av Savonarolas förkunnelse; utförde harmoniskt<br />

komponerade andaktstavlor, typiska för högrenässansens<br />

ideal; Kristi begråtande, Florens.<br />

Barton [ba't°n], sir Edmund (1S40—<br />

1920), Austral. statsförbundets förste premierminister<br />

1901—03, sedan han kraftigt bidragit<br />

till förbundets bildande.<br />

von Bartseh, Adam (i757—1821), österrik,<br />

konsthistoriker o. kopparstickare; genom<br />

sitt arbete Le peintre-graveur (21 bd, 1803—21)<br />

grundläggare till den nyare<br />

kopparsticksforskningen.<br />

Barfsia, örtsläkte (fam. Scrophulariaceae),<br />

30 huvudsakl. alpina<br />

arter. B. alpi'na, svarthö<br />

(se bild), en glandelhårig ört<br />

med violetta, läppformiga blommor;<br />

hos oss vanlig fjällväxt.<br />

Ba'ruk, Jeremias' vän o. medhjälpare<br />

(Jer. 32: 12). Efter B.<br />

äro uppkallade B a r u k s<br />

bok, en av apokryferna, trol.<br />

avfattad strax efter år 70 e.Kr.,<br />

o. Baruks apokalyps.<br />

Barva, kommun i n.v. Södermanland, Södcrmanl.<br />

1.; österrekarne landsf.distr., I,ivgedingets<br />

doms. 605 inv. (1947).<br />

Barycenfrum (av grek. bary's, tung, o. lat.<br />

cenfrum, medelpunkt), tyngdpunkt.<br />

Barye [bari'j, Antoine Louis (1796—•<br />

1875), fransk bildhuggare o. målare. Banbrytare<br />

inom djurskulpturens område.<br />

Barysfä'r (av grek. bary's, tung, o. sfai'ra,<br />

klot), jordens innanför den egentliga jordskorpan<br />

belägna, förhållandevis tyngre massa.<br />

Bary't. Kem. Bariumoxid, BaO, gråvit<br />

massa, som vid vattentillsats sväller upp (släckes)<br />

till ett vitt pulver, bariumhydroxid,<br />

Ba(OH) 8 , vilket i vatten löses till s. k.<br />

barytvatten. Barytvatten har stor betydelse<br />

i den kemiska analysen vid bestämning<br />

av koldioxid, användes även vid sockerraffinering.<br />

— Miner. Dets. som tungspat.<br />

Bary'tgult, bariumkromat, mindre hållbar<br />

gul färg.<br />

Ba'ryton [-tånn] (av grek. bary's, tung, o.<br />

to'nos, ton). 1. Mansröst mellan tenor o. bas<br />

med tonomfånget G—ettstrukna f. Låg baryton<br />

kallas basbaryton, hög tenorbaryton.<br />

— 2. Ett med violoncellen besläktat instrument,<br />

använt på 1700-1., bl. a. av Haydn.<br />

Bar osund. I. Långt, smalt sund i inomskärsleden<br />

Hangö—Helsingfors. — 2. Sund i<br />

s.ö. Östergötland mellan Fångö o. Kettilö; på<br />

1600- o. 1700-1, befäst.<br />

Bas. Mus. (av it. bass'o, låg). 1. Mansröst<br />

med omfånget F—ettstrukna d. — 2. Djupa<br />

stämman i ett klaver. — 3. I sammansättningar<br />

med instrumentnamn: instrument avsedda för<br />

basen. — Tekn. (av höll. baas), huvudmannen i<br />

ett arbetslag. — Kem. Enl. äldre uppfattning<br />

varje ämne, som i vattenlösning kan avspjälka<br />

hydroxyljoner, OH — ; sål. dets. som hydroxider,

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!