B - Rosekamp

Barotropiska fenomenet — 126 — Barthel
Barotro'piska fenomenet. Vid blandning
av två vätskor med olika kritisk temperatur
kan vid låga temperaturer ångan ha högre spec.
vikt än vätskan o. vid kokning sjunka under
denna. Iakttogs 1906 av Kamerlingh Onnes
vid en blandning av 1 del lielium o. 6 delar
väte vid 49 atmosfärers tryck o. vätgasens kokpunkt.
Barquisimeto [barkisimätfå], huvudstad i
staten I,ara, n.v. Venezuela. 36,000 inv. (1936).
Barr. 1. Smala, långa, jämnbreda o. vanl.
stickande blad, som förekomma hos barrträden.
— 2. Gymnastikredskap, bestående av två parallella
vågräta stänger. — 3. Tacka av guld el.
silver.
Barraokpur rba;r 0 kpo' 0 ], garnisonsstad i n.ö.
Indien, prov. Väst-Bengalen, n. om Calcutta.
20,000 inv. F. d. sommarresidensort för vicekonungen.
Barranquilla [-kilj'a], stad i n. Colombia,
nära Magdalenaflodens mynning. 184,000 inv.
(1942). Landets förnämsta handelsstad. Hamnstad:
Puerto Colombia.
de Barras [d a barass'], Paul (i755—
1829), vicomte, fransk revolutionsman; medverkade
till Robespierres störtande juli 1794;
led. av direktorialregeringen 1795—nov. 1799,
då denna störtades av Bonaparte, vilken B.
tidigt befordrat. Omfångsrika memoarer.
Barrault [bara'], Jean Louis, f. 1911,
fransk skådespelare, tolkare av Racine. Äv.
känd från filmen (»Paradisets barn», 1946).
Barrel [baerr' ö l], tunna, eng. rymdmått om 36
eng. gallons (= 163.56 1.) el. 42 amerik. gallons
(« 158.98 I.).
Barres [barä's], Maurice (1862—1924),
fransk författare, publicist o. politiker, utövade
stort inflytande på folkstämningen i Frankrike
före o. under Första världskr. genom sitt starkt
nationalistiska författarskap. Bl. arb. Le roman
de Vénergie nationale (3 bd, 1897—1902).
Barrias [-riass'], Ernest Louis (1841—
1905), fransk bildhuggare, som bl. a. utfört
Spartacus' ed (marmor, Tuileriesträdgården) o.
Victor Hugo-monumentet i Paris (avtäckt 1902).
Barrie [b£err'i], sir James M a 11 h e w
(1860—1937). skotsk författare, har skrivit hembygdsberättelser
o. idylliska sagospel, ex. julpantomimen
Peter Pan (1904; sv. övers. 1923).
Barrika'd (av fr. barrique, vinfat), i hast anordnad
förskansning av till hands varande
föremål — tunnor, möbler, fordon, träd, gatsten
o. dyl. — till försvar av en gata, bro el.
annan trång farväg.
Barrikade'ra, uppkasta en barrikad, spärra.
Barrington-Ward [basrr'ingt°n °å'd], R o-
b e r t M'G o w a n (1891—1948), eng. journalist,
redaktör för Times från sept. 1941. B. var 1919
—27 andre red. för Observer o. 1927—41 för
Times.
Barrister [bEerr'ist°], eng., advokat, som får
uppträda i de högre domstolarna i England.
Barriä'r (av fr.), räcke, bröstvärn, skrank.
Barrlind, dets. som idegran.
Barrlöss, Cker'mes, släkte av växtlöss, som
leva på granar, där de åstadkomma vitaktiga,
kottelika gallbildningar.
Barrot [bara'], Odilon (1791—1873),
fransk advokat o. politiker, ministerpresident
1848. Under julimonarkien (1830—48) liberal
oppositionsman i deputeradekammaren, hyllade
han efter februarirevolutionen 1848 motvilligt
republiken, vars utveckling i mer konservativ
riktning han önskade. Förfäktide sedermera
under Napoleon III »det liberala kejsardömet».
Barrow-in-Furness [b£err'å°-in-f0'nis], stad
(eget grevsk.) i n.v. England, grevsk. Lancashire,
vid kusten. 67,000 inv. (1946). Järn-, stål-,
pappers- o. linneindustri, jutespinnerier, skeppsvarv.
Sjöfart.
Barrskogsregionen, den betydande del av
vårt land, där tallen o. granen äro de viktigaste
skogsträden. Begränsas i n. och v. av björkregionen,
i s. av bokregionen. Uppdelas lämpligen
genom en över s. Värmland o. längs Dalälven
mot havet gående gräns i en nordlig del,
där barrskogen härskar, o. en sydlig, där ädla
lövträd bilda ett starkare inslag.
Barrträd, ordningen Coni'ferae bl. gymnospermerna.
Träd (stundom av buskliknande
växt) med i regel smala, jämnbreda, vanl. fleråriga
blad (barr) samt kottar.
Barrträdsbock, Rha'gium tnor'dax, »långhornig»
skalbagge med korta känselspröt, ^arven
lever under barken på barrträd.
Barry [beerr'i], hamnstad i s. Wales, grevsk.
Glamorganshire. 39,000 inv. (1931). Dockor.
Barry [bserr'i], sir Charles (1795—1860), eng.
arkitekt, uppförde
i samarbete
med W. Pugin
Parlamentshuset i
London (från
1840) i nygotisk
stil, fullbordat
1865 av sonen E d-
ward Matthew
B. (1830—80).
Det fick stilbildande
betydelse.
Barry [b«rr'i], Philip, f. 1896, amerik.
dramatiker. Bl. skådespel Paris bound (1929),
en skilsmässohistoria, o. Hotel Universe, ett
psykologiskt drama.
Barsao [barsakk'], stad i s.v. Frankrike,
dep. Gironde, vid Garonne. 2,000 inv. Staden
är berömd för sina viner.
Barsebäck, kommun i v. Skåne, Malmöh. 1.;
Kävlinge landsf.distr., Rönnebergs, Onsjö o.
Harjagers doms. 652 inv. (1947)- Nästan hela
kommunen ingår i fideikommisset B.
inom en gren av grcvl. ätten Hamilton, vilket
äv. omfattar områden i andra kommuner.
Bart., förkortning för eng. baronet.
Bart el. B a r t h [ba'r], Jean (1651—1702),
fransk sjöhjälte, verkade en tid som kapare,
sedan i Ludvig XIV:s tjänst. Med B:s äventyr
o. humor syssla många anekdoter.
Bar'tel, Kazimierz (1882—1941)1 överste,
polsk radikal politiker, 1912 prof. vid tekn.
högskolan i Lwöw, utmärkte sig som chef för
järnvägstrupperna vid stadens försvar mot
ukrainarna 1918—19. Efter Pilsudskis stats»
kupp konseljpresident 5 ggr 1926—30. Arkebuserades
av tyskarna i Lwöw aug. 1941.
Bartender, föreståndare för en bar.
von Bar'tenstein [-sjtajn], J o h a n n
Christoph (1689—1767), frih., österrik,
politiker, ägde under Karl VI o. Maria Teresia
stort inflytande på utrikespolitiken, som han
påverkade i mot Preussen fientlig anda.
Barth, Heinrich (1821—65), tysk forskningsresande,
företog resultatrika färder i Tsadområdet
1850—55.
Barth, Karl, f. 1886, schweiz.-tysk teolog,
prof. i Göttingen 1921—25, i Miinster 1925—30,
i Bonn 1930—35, sed. 1935 prof. i Basel, grundare
av den s. k. dialektiska teologien, som
syftar åt en förnyelse av kristendomen enligt
Paulus' och reformationens läror. B., som
starkt kritiserade den tyska nyhedendomen, var
landsflyktig 1935—45-
Barthel, C h r i s t i a n, f. 5 / 2 1873, jordbruksbakteriolog,
civilingenjör, förest, för bakteriologiska
avd. vid Centralanstalten för jordbruksförsök
1911—32 (prof. 1914)- Prof. i mikrobiologi
o. rektor för Lantbrukshögskolan 1932
—40. Fil. hed.dr 1932. Vet:med. hed.dr 1945.
Har bl. a. utg. Mikroorganismerna i lantbrukets
och industriens tjänst (1916).