Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Babyloniska fångenskapen — 108 — Baccalaureus<br />
Babylonisk-assyrisk konst.<br />
tillbaka av en semitisk ras. Efter sekler av<br />
växlande herravälden blev staden Babylon<br />
centrum för B:s polit. makt. Här härskade omkr.<br />
1955—1912 f.Kr. konung Hammurabi, märklig<br />
som lagstiftare. Omkr. 1750—n70 f.Kr. behärskades<br />
B. av ett bergfolk, kassiterna; omkr.<br />
1100 f.Kr. gjorde sig Assyrien, förut en koloni<br />
under B., oavhängigt. I det följande var B.<br />
ömsom självständigt, ömsom lydande under<br />
Assyrien; det nyassyriska rikets grundläggare,<br />
Tiglatpileser III, besteg 729 f.Kr. B:s tron. Kaldéen<br />
Nabopolassar (625—604) grundlade det nybabyloniska<br />
riket, vars makt stadgades genom<br />
segerrika krig under Nebukadnessar (604—561).<br />
B:s självständighet upphörde med perserkonungen<br />
Kyros' erövring av Babylon 539 el.<br />
538 f.Kr. Landet tillhörde därefter perserna,<br />
grekerna (från Alexander den store), parterna,<br />
araberna o. slutl. turkarna (1638—1914).<br />
Babyloniska fångenskapen (e x i'l e n), judarnas<br />
fångenskap i Babylonien efter Juda<br />
rikes störtande o. Jerusalems intagande av<br />
kaldéerna (Jer. 25: 11). Vid perserkonungen<br />
Kyros' erövring av Babylonien 539 el. 538 f.Kr.<br />
medgåvos judarna rätt att återvända hem. Härav<br />
begagnade sig dock blott en del. Enl. profeten<br />
skulle fångenskapen ha räckt i 70 år,<br />
enl. historiska fakta kan den ej ha varat så<br />
länge. — Påvarnas babyloniska<br />
fångenskap kallas påvarnas vistelse i<br />
Frankrike (huvudsakl. Avienon) 1300—77.<br />
Babylo'nisk-assy'risk konst. Byggnadskonsten<br />
var högt utvecklad hos sumererna o. babylonierna<br />
redan 1 3:e årtusendet f.Kr., då palats<br />
o. tempel uppfördes i bränt el. soltorkat tegel,<br />
försedda med pyramidliknande torn (zikkurat),<br />
kring vilkas sidor ramper förde upp mot<br />
toppen. Assyrierna o. nybabylonierna byggde<br />
i större dimensioner o. införde väggutsmyckning<br />
i glaserat tegel, tidigast i geometriska mönster,<br />
senare med naturalistiska djurframställningar<br />
(fig. 4); palatsen pryddes med mäktiga torn o.<br />
portalfigurer (fig. 5). Bildframställningar i relief<br />
förekommo redan hos babylonierna (»Naramsins<br />
segerstele» från omkr. 2600 f.Kr., fig. 1);<br />
assyrierna framställde med förkärlek konungarnas<br />
jakt- o. stridsscener (fig. 3), bilder ur deras<br />
hovliv (fig. 2), gudar o. andeväsen (fig. 8).<br />
Figurerna utmärktes av stel hållning o. starkt<br />
framhävd muskulatur (fig. 8). Bland friskulpturer<br />
märkas konungastatyer (Assurnasirpal,<br />
fig. 7) o. monumentala byster (fig. 6).<br />
Bacau [bak°o'], stad i ö. Rumänien (Moldau),<br />
vid fl. Bistrifa. 39,000 inv. (1941). Olja.<br />
Baccalaureus, medeltidslatinsk titel, som<br />
i anslutning till bacc'a, bär, o. lau'rus, lager, ombildats<br />
ur baccala'ris, beteckning på väpn re,<br />
yngre kaniker o. lärare samt lägre adelsmän.<br />
På 1200-t. kom titeln att beteckna den lägsta<br />
akademiska värdigheten o. fortlever som sådan<br />
ännu i Frankrike (fr. bachelier) o. England (eng,<br />
bachelor).