Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Bardia — 123 — Barkan<br />
hos bardvalarna. Vatten innehållande smådjur<br />
(plankton) intages i munnen o. pressas<br />
därefter ut mellan barderna, varvid smådjuren<br />
fastna i fransarna o. tillvaratagas som näring.<br />
Av barder tillverkas »fiskben».<br />
Bardi'a. Befäst kustort i Cyrenaica, I,ibyen,<br />
10 km från egyptiska gränsen. Un- pr•.„.£•;,-•<br />
der striderna i Nordafrika 1941—42<br />
häftigt omstridd av tyskar o. engelsmän.<br />
Bardisa'n (av fr.), pikliknande<br />
vapen vid infanteriet under 1600-<br />
o. 1700-t. (Se bild.)<br />
Bar'dossy de Bar'dos, I,aszlo<br />
(1890—1946), ungersk diplomat. Utrikesmin.<br />
o. ministerpresident 1941<br />
—42. Verkade för deltagande i<br />
Tysklands krig mot Ryssland. Dömd<br />
till döden som krigsförbrytare o.<br />
avrättad 1946.<br />
Bar'dowiek [-vik], stad I n.v.<br />
Tyskland, prov. Hannover, vid Ilmenau. 2,300<br />
inv. Nordtysklands största handelsstad före<br />
I/iibecks uppblomstring på noo-t.<br />
Bardu'n, tåg, som sträckande sig från fartygssidan<br />
el. röst (utbyggnad utanför sidan)<br />
till toppen av en stång stöttar denna åt sidan.<br />
Bardvalar, Mystacoce'ti, underordning bland<br />
valarna; ha barder i överkäken. Som foster ha<br />
de tänder, men dessa utvecklas ej utan ersättas<br />
av barderna. Bardvalarna indelas i rätvalar<br />
o. fenvalar.<br />
Bareilly [bare''li] el. Bareli, stad i n.<br />
Indien, Förenade prov. Agra o. Oudh. 193,000<br />
inv. (1941). Garnisonsort. Sockerindustri.<br />
Ba'rents, W i 11 e m, d. 1597, höll. ishavsfarare,<br />
företog flera färder för att finna nordostpassagen<br />
till Asien o. omkom därunder.<br />
Barents hav, havet mellan Spetsbergen,<br />
Frans Josefs land o. Novaja Semlja.<br />
Barents land, ö öster om Spetsbergen. 1,250<br />
kvkm.<br />
Barére de Vieuzac [barä'r d ö vjösakk'],<br />
Bertrand (1755—1841), fransk revolutionsman,<br />
var i tur o. ordning monarkist, republikan,<br />
girondist o. jakobin o. användes sedan<br />
av Napoleon som spion på männen från skräckväldet.<br />
Barett' (fr. barretle), platt, rund<br />
el. mångkantig, ofta plymprydd<br />
mössa, i bruk redan under 1000-t.,<br />
särsk. allmän i börj. av 1500-t.,<br />
ännu använd av präster o. jurister<br />
i vissa länder. (Se bild.)<br />
Baretfer, bolometer, anordnad<br />
för radioteknisk mätning av ytterst<br />
svaga växelströmmar.<br />
Barferu'sj, tidigare namn på Babul.<br />
Ba'rfod, Johan Kristofer (1753—<br />
1829), författare. Bl. arb. det på kulturbilder<br />
rika memoarverket Märkvärdigheter rörande<br />
skånska adeln (utg. 1847, ny uppl. 1925).<br />
Ba'rfod, Povl Frederik (1811—96),<br />
dansk liberal politiker, anhängare av Grundtvig<br />
o. skandinavismen, förf. av det mycket<br />
spridda verket Fortcellinger af Fadrelandets<br />
Historie (1853, flera uppl.).<br />
Bar frid el. bergfrid (ty. Bergfried), benämning<br />
på medeltida försvarstorn på fästningsmuren<br />
o. på centraltornet, »kärnan», inom<br />
en borg el. stad: äv. flyttbart belägringstorn.<br />
Bargello [-dsjäll'å], medeltida palats i Florens,<br />
inrymmande Museo Nazionale.<br />
Ba'ri dell'e Puglie [poll'je]. 1. Provins i s.ö.<br />
Italien (Apulien), mellan Apenninerna o. Adriatiska<br />
havet. 5,129 kvkm, 1,011,000 inv. (1936).<br />
— 2. Huvudstad i B. 1, vid Adriatiska havet.<br />
249,000 inv. (1947). Befäst; livlig handel (olivolja,<br />
vin o. säd). Ärkebiskopssäte. Universitet.<br />
Baria'tynski j, Aleksandr Ivanovitj<br />
(1814—79). rysk furste, fältmarskalk,<br />
underkuvade i slutet<br />
av 1850-t. Kaukasiens<br />
bergfolk.<br />
Bariba'l el. svarta<br />
björnen, Ur'sus<br />
america'nus, är mindre<br />
än bruna björnen<br />
o. i det närmaste<br />
ofarlig. Förekommer<br />
i större delen<br />
av Nordamerika.<br />
Barinas [vari'-], stat i Venezuela. 63,000 inv.<br />
(1941). Huvudstad: Barinas.<br />
Bärings Ö [bä' ö rings], dets. som Banksland.<br />
Ba'rium, vit metall, närbesläktad med kalcium,<br />
2-värd, atomv. 137-36 (7 stabila isotoper),<br />
atomn:r 56. Kem. tecken Ba, spec. vikt 3.8,<br />
smältp. c:a 700 0 . Förekommer i tungspat o.<br />
witherit, framställes bl. a. genom oxidens upphettning<br />
i vakuum tills. m. aluminiumpulver. Metallen,<br />
som är mjuk som bly o. lätt oxideras i luften,<br />
användes endast som tillsats till lagermetalllegeringar.<br />
— Bariumföreningar framställas<br />
ur bariumsulfid. som fås genom att under<br />
glödgning reducera det i naturen förekommande<br />
sulfatet, mineralet tungspat, med kol. B a r i-<br />
unihydrox i'd, Ba(OH) 2 , har som vattenlösning,<br />
bar y't vatten, viktig användning<br />
som analytiskt reagens på koldioxid, ävensom<br />
till fällningsmedel vid betsockertillverkning.<br />
Bariumkarbon a't, BaC03, förekommer<br />
som mineralet witherit o. användes till råttgift<br />
o. som tillsats vid glas- o. stengodstillverkning.<br />
Bariumklor a't, Ba(C10 3 )->, användes vid<br />
framställning av klorsyra o. för fyrverkerier<br />
(grön bengalisk eld m. m.). Bariumklor i'd,<br />
BaCl 2 , användes som analytiskt reagens på<br />
sulfatjonen. Bariumplatinacyan u'r,<br />
BaPt(CN) 4 , användes till framställning av<br />
fluorescerande skärmar för röntgenundersökningar.<br />
Bariumsulf a't, BaS0 4 , användes<br />
på grund av sin egenskap att ge<br />
skugga på röntgenplåten o. sin olöslighet<br />
vid röntgenundersökning av mag-tarmkanalen.<br />
Bariumsuperox i'd, Ba0 2 , ingår i tändsatser,<br />
är blekmedel o. råmaterial för framställning<br />
av vätesuperoxid. — I»ösliga bariumföreningar<br />
äro ytterst giftiga, redan doser på<br />
några få gram medföra döden. Jfr Baryt.<br />
Bark. Bot. De vävnader i en stam, som<br />
ligga utanför dennas tillväxtlager (saven el.<br />
kambiet). På yngre stamdelar består den<br />
yttre, döda vävnaden av periderm' (kork,<br />
näver), innanför vilket följa prim ä'r bark<br />
o. 1 e p t o'm. Hos många träd bibehållas<br />
beständigt det första, ytliga korklagret, o.<br />
stammen förblir därför slät (bok, gråal). I regel<br />
dö dock rätt snart de yttre delarna av barkvävnaden,<br />
därför att nya korkskikt uppstå<br />
djupare in i denna. Det första skiktet spränges,<br />
då den döda barken ökar i tjocklek. Om denna<br />
samtidigt avstötes på ytan erhåller stammen<br />
en jämförelsevis tunn fällbark (tallstammens<br />
övre del); varom icke uppkommer<br />
en slutligen tjock, genom längsfåror uppklyftad<br />
skorpbark (tallstammens nedre<br />
del). — Barken i ettåriga stammar, dvs. den<br />
vävnadsmantel, som följer omedelbart under<br />
huden, betecknas som primär. — Sjöv. 1.<br />
Barkskepp, tremastat segelfartyg med rår<br />
på de två främre masterna. — 2. Ett slags lastpråm.<br />
— 3. I svenska örlogsflottan brukliga,<br />
tvåmastade segelbåtar.<br />
Bark, dets. som Barck (adlig ätt).<br />
Barka, nuv. Merdj, forntida stad i Cyrenaica,<br />
n. Afrika. På 500-t. f.Kr. en mäktig<br />
stat, äv. betyd, på 600-t. under araberna.<br />
Barka'n, dets. som barchan.
Change language