B - Rosekamp

Bändelkorsnäbb — 244 — Böld
Bändelkorsnäbb, Lox'ia
leucop'tera bifascia'ta, en hos
oss täml. sällsynt, 1 barrskogar
kringstrykande fågel.
Skiljes lätt från våra övriga
korsnäbbar därpå, att vingarna
ha två tydliga breda,
vita tvärband. Hanen övervägande
grå o. röd, honan
gråbrungul. (Se bild.)
Bän(d)sel, surrning av tågvirke el. järntråd.
Bär, vanl. flerfröig frukt med köttig o. saftig
vägg (ex. vindruvor, blåbär, apelsiner).
Bära, dcts. som bjära.
Barbo, kommun i s. Södermanland, Södermani.
1. (past.adr. Tistagård); Jönåkers landsf.-
distr., Nyköpings doms. 461 inv. (1947).
Bäreberg, kommun i v. Västergötland, Skarab.
1.; Vara landsf.distr., Åse, Viste, Barne o.
X,aske doms. 772 inv. (1947).
Bärfendal, kommun i v. Bohuslän, Göteb. 1.;
Sotenäs landsf.distr., Sunnervikens doms. 404
inv. (1947).
Bärfisar el. s t i n k f 1 y n, Pentato'midae,
familj skinnbaggar. På bakkroppen en välutvecklad
körtelapparat, som avsöndrar ett
vidrigt luktande o. smakande ämne. Uppehålla
sig på örter o. buskar.
Bäring till ett föremål är vinkeln, räknad
medsols, mellan nordriktningen o. förbindelselinjen
från observationspunkten till föremålet.
Bärnsten (av mty. bernen, bränna), grek.
e'l e k t r o n, gemensam beteckning för fossila
hartser o. gummihartser, förekommande som
genomskinliga klumpar av gul, brun el. rödaktig
färg, mjölkvita el. flammiga av gult o. vitt.
Anträffad över hela världen, främst dock i
trakten kring s. Östersjön. Bärnsten har bildats
av kåda från flera utdöda Pinus- (möjl. även
Picea-) arter o. innesluter stundom utomordentligt
väl bevarade lämningar av insekter, växtdelar
m. m. Den innehåller c:a 7 % bärnstenssyra
o. är delvis (20—25 %) lösllg i alkohol.
Spec. vikt 1.05—1.10. Hårdhet 2—3. Användes
till galanterivaror, munstycken, elektr. isolering
vid finare instrument, framställn. av bärnstenssyra,
bärnstensfernissa m. m. (Se färgplansch.)
Barns tenssyra, HC0 2 CH 2 -CH 2 -C0 2 H, en tvåbasisk
organisk syra, som förekommer i bärnsten
o. a. hartser, brunkol o. många växter, t. ex. rovor
o. rabarber. Bildas i mindre mängd vid alkoholjäsning.
Framställdes förr genom destination av
bärnsten, num. ofta genom jäsning av vin- cl.
äppelsyra medelst vissa mögelsvampar. Salterna
kallas succina't (av lat. succi'num, bärnsten).
Bärsmässa, bärtelsmässa (Bartolomeusmässan),
aposteln Bartolomeus' dag, 24
aug.; firades i Norden under katolska tiden.
Barstol, anordning för persontransport med
människor tjänstgörande
som bärare. I Europa användes
bärstolen särsk. på 1600-
o. 1700-t. o. bestod av en kur
(med säte o. fönsterförsedd
dörr) på två horisontala
bärstänger. I Östasien o.
Indien äro olika typer av bärstolar i flitigt bruk.
Bärsärkar (fisl. berserkir, av ber-, björn),
egentl. kämpar klädda i björnhud; i Norden
under forntiden namn på kämpar, som i sht
i strid grepos av ett vilt raseri, varunder de
tjöto som vilddjur o. tuggade fradga. Under
»bärsärkagången» ådagalade de Övermänskliga
krafter. Det har antagits, att bärsärkaraseriet
förorsakades av något berusande gift.
Bä'rwalde, stad i n. Tyskland, Pommern, vid
en biflod till Öder. Omkr. 2,500 inv. 1631 slöts
i B. en traktat mellan Sverige o. Frankrike om
»försvar för gemensamma vänners trygghet».
Bärvåg, den av en radiosändares antenn utstrålade,
odämpade elektromagnetiska vågrörelsen.
Namnet syftar på det förhållandet,
att denna våg är bärare av de långsammare
elektriska svängningar, som motsvara ljudets
olika svängningstal o. som påtrvckas bärvågen
i form av varierande amplitud cl. frekvens.
Bäver, Cas'tor fi'ber, en klumpig, stor gnagare,
nära 1 m lång;
svans tillplattad, fjällig.
I