Butzer — 239 — von Biilow me'tron, mått), apparat för mätning av fetthalten i mjölk genom centrifugering. Den första, num. övergivna typen uppfanns av G. de Laval 1885. Jfr Mjölkprovare. Butzer [bott'ser], M artin (1491— *55i), tysk reformert teolog, Strassburgs reformator, Calvins förelöpare. B:s Confessio tetrapolitana, som framlades på riksdagen i Augsburg, står den lutherska nattvardsläran nära. Buxa'ceae, växtfamilj, omfattande städse grönskande träd o. buskar med hela blad samt små, enkönade, ensamma el. i klasar sittande blommor. Viktigaste släkte är Buxus. Buxbom, arter av växtsläktet Buxus. von Buxhcevden [-boks'hövden], Fredrik Wilhelm (1750—1811), greve, rysk fältherre; anförde 1808 den ryska armén i Finland. Buxtehude [boks'tehode], D iderik (1637 —1707), orgelvirtuos o. tonsättare, organist i Liibeck 1668. Han komponerade italienskt välklingande kantater o. sonater samt fantasifulla orgelverk, som J. S. Bach skattade högt. Av B:s värdefulla kompositioner förvaras en samling vokalmusik o. sonater för stråkinstrument i Uppsala univ.bibliotek. Buxus, växtsläkte (fam. Buxaceae), 20 arter. B. sempervi'rens, buxbom (v. och s. Europa), en allmänt odlad häck- o. infattnings växt. Ved mycket hård, tät o. tung, högt värderad för finare slöjd (bl. a. för blåsinstrument) samt för trägravyr. Buys Ballot [böjs balått'], C h r i s t 0- p hor us (1817—90), nederl. meteorolog o. fysiker, förest, för meteorol. institutet i Utrecht 1854—87. Formulerade den s. k. »B:s lag», enl. vilken man, om man står med ryggen mot vinden, på n. halvklotet har det lägsta lufttrycket snett framåt till vänster, på södra snett framåt till höger. Buzau [bosa'o], stad i mell. Rumänien, vid floden B. 45,000 inv. (1941). Oljekällor. By kallades fordom flera gårdar inom samma rågång men num. varje sammanhängande jordbruksbebyggelse. Jfr Lappby. By, plötslig ökning av vindstyrkan. By, kommun i s.ö. Dalarna, Kopparb. 1. (past.adr. By kyrkby); By landsf.distr., Hedemora doms. 4,983 inv. (1947), varav i B y k y r- k o b. d i s t r. 2,399 °- ' Horndals kyrkob.- distr. 2,584. Byalag, samtliga jordägare i en by. Byamot el. b y m o t kallades under medeltiden de sammankomster, som höllos av borgarna (byamännen) i de svenska städerna. Byamål, enhet för angivande av storleken av jordägares andel i en by, t. ex. attung, mantal, öresland. Byamän el. köpstadsmän kallades till börj. av 1400-t. stadsinvånarna i Sverige; benämningen utträngdes senare av det från tyskan lånade ordet borgare. Byarum, kommun i n.v. Småland, Jönk. 1.; Skillingaryds landsf.distr., Östbo o. Västbo doms. 3,740 inv. (1947), därav i Vaggeryds munidpalsambälle 1,920 inv. — I kyrkan ett Lutherporträtt av Cranach. Byavård, strandvård o. bötavård kallades de vakter, som fordom vid krigsfara skulle upptända o. tillse s. k. v å r d k a s a r. Över dessa hade en av konungen förordnad man tillsyn. För försummelse att tända vårdkas dömdes till förlust av all egendom. Byb'los, stad i Fenicien, var under antiken Adoniskultens huvudsäte o. ägde ett ryktbart Afroditetempel. Buohner [by'rj-], Ludwig (1824—99), tysk filosof, förf. till ett mycket populärt materialistiskt arbete Kraft und Stoff (1855). Bydalen, turistort i Hallens kommun, Jämtl. 1., vid Dalsjön i Oviksfjällen. Byd'goszcz r-gåsjtsjl, ty. B r o m b e r g. 1. Vojevodskap i v. Polen. — 2. Huvudstad i B. 1, vid fl. Brahe. 140,000 inv. (1945). Maskinindustri, spannmåls- o. trävaruhandel. Byffé, dets. som buffet. Byfogde, på 1400—1600-t. titel på lägre statstjänsteman i svenska städer med olika uppgifter i olika städer. Bygdeborg, primitiv befästning, anträffad i stora delar av Sverige, bildad av en vall av löst på varandra lagda stenar. Synes ha varit i bruk från folkvandringstid t. o. m. äldre medeltid. Störst av de svenska är den gotländska Torsburgen, vars murar tillsammans ha en längd av 1.5 km. Bygdemål, språk, som talas av allmogen inom ett visst, mindre område (socken, by). Bygden, Leonard (1844—1929), biblioteksman, bibliograf o. historiker, överbibliotekarie i Uppsala 1910—11, har bl. a. förf. Svenskt anonym- och pseudonymlexikon (1898— 1915) samt Hernösands stifts herdaminne (1923). Bygdeå, kommun i s.ö. Västerbotten, Västerb. 1.; Bygdeå landsf.distr., Västerb:s mell. doms. 6,802 inv. (1947), därav i Bygdeå församling 4,563 inv., varav i Bygdeå kyrkob. distr. 2,606, i Överklintens kyrkob.område 1,957, i Robcrtsfors församling 2,239 inv., varav i Robertsfors municipalsamh. 1,282. Bygdin, fjällsjö i s. Jotunheimen, Norge. 1,062 m ö. h. 47 kvkm. Turistort. Bygdöy, halvö i Oslofjorden, v. om Oslo. Norska kungafamiljens sommarslott. Friluftsmuseum, grundat av Oskar II. Byggnadsgille, medeltida sammanslutning, ofta med religiös anstrykning, av byggnadsår» betare o. stenhuggare. Byggnadsingenjör, titel för person, som erhållit undervisning i husbyggnadskonst vid lägre teknisk läroanstalt. Byggnadskonst, se plansch på nästa sida. Byggnadskontor, kommunal myndighet, som handhar byggnads- o. gatuarbeten m. m. Byggnadskreditiv, av bank beviljat lån mot inteckning i under byggnad varande hus av belopp, som utgå i den mån arbetet fortskrider efter en på förhand uppgjord plan. Vid kreditivtidens slut likvideras lånet genom upptagande av ett inteckningslån. Byggnadslagen, lag av 30 / 6 1947 innefattande allmänna bestämmelser om planläggning av bebyggelsen i stad o. på landet. Byggnadsnämnd, kommunal nämnd, som enl. byggnadsstadgan skall utöva närmaste inseendet över en stads el. orts bebyggande. Den består av 5 el. 3 ledamöter. Byggnadsordning, föreskrifter, som utöver allmän lag o. byggnadsstadgan äro erforderliga för ordnande av en stads el. orts byggnadsväsen. Fastställes (i stad) el. utfärd, (på landet) av K. B. Byggnadsplan, plan för tätbebyggelse å ort, för vilken stadsplan ej behöver upprättas. Byggnadsråd, benämning på cheferna för de tekniska byråerna i Byggnadsstyrelsen. Byggnadsstadgan, med stöd av byggnadslagen (se d. o.) utfärdad författning av *»/, 1947 med närmare föreskrifter om bebyggelsen i stad o. på landet. Byggnadsstyrelsen (före 1918 Öv er intendentsämbete t), central statsmyndighet på husbyggnadsväsendets o. stadsplaneväsendets område. Instruktion av 13 / e 1928. Byggningabalken, den huvudavdelning i 1734 års lag, som berör lantbruksförhållandena. Byli'nor, medeltida ryska hjältedikter. Man brukar skilja mellan Novgorods o. Kievs bylinor. Glömda i de trakter, där de tillkommit, ha de i sen tid upptecknats i n.ö. Ryssland. von Biilow, Bernhard, furst von B. (1849—1929). tysk statsman, rikskansler 1900—
Byggnadskonst i. Egyptisk: Horuitemplet, Edfu, 237—57 f- Kr. 2. Grekisk: 1 Pose idon templet, Pacstum, 5:e årh. f. Kr. 3. Bysantinsk: Hagia Sofia, Istanbul, interiör, 532—37 4. Romansk: Domen i Mainz, detalj, noo-t. 5. Gotisk: Katedralen i .Strasbourg, mittersta västportalen, i300-t:s början 6. Renässansen i Italien: Palazzo, Borghese, Rom, påbörjat 1590 7. Renässansen n. om Alperna: Louvre, Paris, i50o-t:s senare hälft a. Barocken: S:ta Susanna, Rom, 1596—1603 9. Nutida: News Building, New York
Change language