B - Rosekamp

Butzer — 239 — von Biilow
me'tron, mått), apparat för mätning av fetthalten
i mjölk genom centrifugering. Den första,
num. övergivna typen uppfanns av G. de Laval
1885. Jfr Mjölkprovare.
Butzer [bott'ser], M artin (1491— *55i),
tysk reformert teolog, Strassburgs reformator,
Calvins förelöpare. B:s Confessio tetrapolitana,
som framlades på riksdagen i Augsburg, står
den lutherska nattvardsläran nära.
Buxa'ceae, växtfamilj, omfattande städse
grönskande träd o. buskar med hela blad samt
små, enkönade, ensamma el. i klasar sittande
blommor. Viktigaste släkte är Buxus.
Buxbom, arter av växtsläktet Buxus.
von Buxhcevden [-boks'hövden], Fredrik
Wilhelm (1750—1811), greve, rysk fältherre;
anförde 1808 den ryska armén i Finland.
Buxtehude [boks'tehode], D iderik (1637
—1707), orgelvirtuos o. tonsättare, organist i
Liibeck 1668. Han komponerade italienskt välklingande
kantater o. sonater samt fantasifulla
orgelverk, som J. S. Bach skattade högt. Av
B:s värdefulla kompositioner förvaras en samling
vokalmusik o. sonater för stråkinstrument i
Uppsala univ.bibliotek.
Buxus, växtsläkte (fam. Buxaceae), 20 arter.
B. sempervi'rens, buxbom (v. och s. Europa), en
allmänt odlad häck- o. infattnings växt. Ved
mycket hård, tät o. tung, högt värderad för
finare slöjd (bl. a. för blåsinstrument) samt för
trägravyr.
Buys Ballot [böjs balått'], C h r i s t 0-
p hor us (1817—90), nederl. meteorolog o.
fysiker, förest, för meteorol. institutet i Utrecht
1854—87. Formulerade den s. k. »B:s lag»,
enl. vilken man, om man står med ryggen mot
vinden, på n. halvklotet har det lägsta lufttrycket
snett framåt till vänster, på södra snett
framåt till höger.
Buzau [bosa'o], stad i mell. Rumänien, vid
floden B. 45,000 inv. (1941). Oljekällor.
By kallades fordom flera gårdar inom samma
rågång men num. varje sammanhängande
jordbruksbebyggelse. Jfr Lappby.
By, plötslig ökning av vindstyrkan.
By, kommun i s.ö. Dalarna, Kopparb. 1.
(past.adr. By kyrkby); By landsf.distr., Hedemora
doms. 4,983 inv. (1947), varav i B y k y r-
k o b. d i s t r. 2,399 °- ' Horndals kyrkob.-
distr. 2,584.
Byalag, samtliga jordägare i en by.
Byamot el. b y m o t kallades under medeltiden
de sammankomster, som höllos av borgarna
(byamännen) i de svenska städerna.
Byamål, enhet för angivande av storleken
av jordägares andel i en by, t. ex. attung,
mantal, öresland.
Byamän el. köpstadsmän kallades
till börj. av 1400-t. stadsinvånarna i Sverige;
benämningen utträngdes senare av det från
tyskan lånade ordet borgare.
Byarum, kommun i n.v. Småland, Jönk. 1.;
Skillingaryds landsf.distr., Östbo o. Västbo
doms. 3,740 inv. (1947), därav i Vaggeryds
munidpalsambälle 1,920 inv. — I kyrkan ett
Lutherporträtt av Cranach.
Byavård, strandvård o. bötavård
kallades de vakter, som fordom vid krigsfara
skulle upptända o. tillse s. k. v å r d k a s a r.
Över dessa hade en av konungen förordnad man
tillsyn. För försummelse att tända vårdkas
dömdes till förlust av all egendom.
Byb'los, stad i Fenicien, var under antiken
Adoniskultens huvudsäte o. ägde ett ryktbart
Afroditetempel.
Buohner [by'rj-], Ludwig (1824—99), tysk
filosof, förf. till ett mycket populärt materialistiskt
arbete Kraft und Stoff (1855).
Bydalen, turistort i Hallens kommun, Jämtl.
1., vid Dalsjön i Oviksfjällen.
Byd'goszcz r-gåsjtsjl, ty. B r o m b e r g.
1. Vojevodskap i v. Polen. — 2. Huvudstad i
B. 1, vid fl. Brahe. 140,000 inv. (1945). Maskinindustri,
spannmåls- o. trävaruhandel.
Byffé, dets. som buffet.
Byfogde, på 1400—1600-t. titel på lägre
statstjänsteman i svenska städer med olika
uppgifter i olika städer.
Bygdeborg, primitiv befästning, anträffad
i stora delar av Sverige, bildad av en vall av
löst på varandra lagda stenar. Synes ha varit
i bruk från folkvandringstid t. o. m. äldre
medeltid. Störst av de svenska är den gotländska
Torsburgen, vars murar tillsammans
ha en längd av 1.5 km.
Bygdemål, språk, som talas av allmogen
inom ett visst, mindre område (socken, by).
Bygden, Leonard (1844—1929), biblioteksman,
bibliograf o. historiker, överbibliotekarie
i Uppsala 1910—11, har bl. a. förf.
Svenskt anonym- och pseudonymlexikon (1898—
1915) samt Hernösands stifts herdaminne (1923).
Bygdeå, kommun i s.ö. Västerbotten, Västerb.
1.; Bygdeå landsf.distr., Västerb:s mell. doms.
6,802 inv. (1947), därav i Bygdeå församling
4,563 inv., varav i Bygdeå
kyrkob. distr. 2,606, i Överklintens kyrkob.område
1,957, i Robcrtsfors församling 2,239
inv., varav i Robertsfors municipalsamh. 1,282.
Bygdin, fjällsjö i s. Jotunheimen, Norge.
1,062 m ö. h. 47 kvkm. Turistort.
Bygdöy, halvö i Oslofjorden, v. om Oslo.
Norska kungafamiljens sommarslott. Friluftsmuseum,
grundat av Oskar II.
Byggnadsgille, medeltida sammanslutning,
ofta med religiös anstrykning, av byggnadsår»
betare o. stenhuggare.
Byggnadsingenjör, titel för person, som
erhållit undervisning i husbyggnadskonst vid
lägre teknisk läroanstalt.
Byggnadskonst, se plansch på nästa sida.
Byggnadskontor, kommunal myndighet,
som handhar byggnads- o. gatuarbeten m. m.
Byggnadskreditiv, av bank beviljat lån
mot inteckning i under byggnad varande hus av
belopp, som utgå i den mån arbetet fortskrider
efter en på förhand uppgjord plan. Vid kreditivtidens
slut likvideras lånet genom upptagande
av ett inteckningslån.
Byggnadslagen, lag av 30 / 6 1947 innefattande
allmänna bestämmelser om planläggning av bebyggelsen
i stad o. på landet.
Byggnadsnämnd, kommunal nämnd, som
enl. byggnadsstadgan skall utöva närmaste inseendet
över en stads el. orts bebyggande. Den
består av 5 el. 3 ledamöter.
Byggnadsordning, föreskrifter, som utöver
allmän lag o. byggnadsstadgan äro erforderliga
för ordnande av en stads el. orts byggnadsväsen.
Fastställes (i stad) el. utfärd, (på landet) av K. B.
Byggnadsplan, plan för tätbebyggelse å ort,
för vilken stadsplan ej behöver upprättas.
Byggnadsråd, benämning på cheferna för de
tekniska byråerna i Byggnadsstyrelsen.
Byggnadsstadgan, med stöd av byggnadslagen
(se d. o.) utfärdad författning av *»/, 1947
med närmare föreskrifter om bebyggelsen i stad
o. på landet.
Byggnadsstyrelsen (före 1918 Öv er intendentsämbete
t), central statsmyndighet
på husbyggnadsväsendets o. stadsplaneväsendets
område. Instruktion av 13 / e 1928.
Byggningabalken, den huvudavdelning i
1734 års lag, som berör lantbruksförhållandena.
Byli'nor, medeltida ryska hjältedikter. Man
brukar skilja mellan Novgorods o. Kievs bylinor.
Glömda i de trakter, där de tillkommit, ha de
i sen tid upptecknats i n.ö. Ryssland.
von Biilow, Bernhard, furst von B.
(1849—1929). tysk statsman, rikskansler 1900—