B - Rosekamp

Bulwer — 235 — Bure
o. politiker. Romanen Pelham (1828), som
gjorde honom europeiskt ryktbar, följdes av
kriminalromaner (Paul Clifford m. fl.) med
social tendens. Med den historiska romanen
The last days of Pompeii (1834) nådde B. höjdpunkten
av sitt författarskap. B. var tidvis
verksam som politiker, först liberal, seD. konservativ
o. som sådan 1858—59 kolonialmin.
3. Bulwer, Edward Robert, earl of
Lytton (1831— 91), son till E. B., eng.
diplomat o. skald; blev 1876 vicekonung av
Indien; verkställde 1 jan. 1877 drottning
Viktorias utropande till kejsarinna av Indien.
Under namnet Owen Meredith utgav
B. en rad skönlitterära arbeten.
Buly'gin [bo-], Aleksandr Grigorevitj
(1851—1919), rysk politiker, inrikesminister
1905, utarbetade i denna egenskap
den första duma-författningen. Mördad.
Bumerang', ett av Australiens infödingar
använt kastvapen. Det består av ett platt,
böjt trästycke, som skickligt slungat av luftmotståndet
tvingas vända tillbaka i en båge till
den kastande, om det icke träffar
målet. För krigsbruk användas
tyngre bumeranger, som ej vända
tillbaka. (Se bild.)
Buna, konstgjord kautschuk, framställd av
butadien, slitstarkare o. mera beständig mot
organiska lösningsmedel än naturkautschuk.
Jfr Neopren o. Tiokol.
Bunden stil, vers 1 motsats till prosa, »obunden
stil».
Bundesrat [bonn'-], ty., »förbundsråd», i
Österrike namnet på första kammaren, i
Schweiz på högsta verkställande makten (fr.
Conseil federal). Före 1918 den gemensamma
representationen för delstaterna inom
Tyska riket o. tidigare (1867—71) Nord-tyska
förbundet.
Bundgaard [bonn'går], Anders (1864—
1937), dansk bildhuggare. Skapare av springbrunnen
Gefion plöjer vid Langelinje i Köpenhamn.
Bungalow [bang'°lå°], från Indien (Bengalen)
härstammande eng. benämning på lågt envåningshus
med utskjutande tak.
Bunge, kommun på n.ö. Gotland, Gotl. 1.
(past.adr. Fårösund); Slite landsf.distr., Gotlands
doms. 1,574 inv. (1947). Militärt flygfält. —
Kult.hist. mus. Kyrka från i20o-t:s slut; gotiska
kalkmålningar framtagna 1916—18. Jfr
Bungemästaren.
Bunge, Nikolaj Christianovitj
(1823—95), rysk politiker o. ekonomisk författare.
Finansminister under Alexander III.
Bungemästaren, konsthistorisk benämning
på den okände mästaren till bl. a. en trästaty
av Olof den helige i Bunge kyrka på Gotland
(num. i Stat. hist. mus.). B. var möjl. fransman
o. verkade i Sverige i börj. av 1300-1.
Bu'nias, örtsläkte (fam. Cruciferae). B.
orienta'lis, ryssgubbe, meterhög, upptill rikgrenad,
gulblommig. Ovanligt djupgående rotsystem
o. därför lätt ett besvärligt ogräs. Åkrar.
Bu'nin, Ivan Aleksejevitj, f. 1870,
rysk författare o. skald, debuterade på x890-t.
som lyriker o. novellförfattare. Med romanen
Byn (1909) framträdde han som en realistisk
o. pessimistisk skildrare av den ryska landsbygdens
liv. Efter revolutionen har B. varit bosatt
i Frankrike. Erhöll 1933 nobelpriset i litteratur.
Bunkeflo, kommun i s.v. Skåne, Malmöh. 1.
(past.adr. Vintrie); Oxie landsf.distr., Oxie o.
Skytts doms. 1,614 inv. (1947).
Bunker, eng., under Första världskr. uppkommen
benämning för i jorden nedgrävd försvarsställning,
numera även på av betong el.
annat material byggda skyddsrum (för trupper,
ubåtar m. m.), kulsprutenästen etc.
Bunkerkol, kol för fartygets
eget behov, som stuvas
i kolboxarna (som kallas
bunkers).
Bunkra, kola, komplettera
fartygs kolförråd.
Bunsen [bonn'-], R o-
bert (18J 1—99), tysk kemist,
uppfann tills. m.
Kirchhoff spektralanalysen
(1860) o. upptäckte med
hjälp av denna grundämnena
cesium o. rubidium.
(Se bild.) Jfr Bunsenbrännare.
von Bunsen [-bonn'-], Christian
Carl
J osias (1791—1860), frih., tysk diplomat o.
vetenskapsman; preuss. sändebud i Rom o.
senare i London, varifrån han herflkallades
1854 på grund av sin kritik av Preussens politik.
B., som var Niebuhis lärjunge, utgav en
rad hist., arkeol. o. religionsfilosof, arbeten.
Bunsenbrännare, en på laboratorier allmänt
bruklig, av R. Bunsen införd stadsgasbrännare,
vid vilken gasen genom en fin mynning
strömmar in i den med lämpligt vida lufthål
försedda nedre delen av ett omkring 1 em vitt
rör, vid vars övre ända den med luft blandade
gasen antändes o. förbrinner med het (c:a i,6oo°),
icke sotande låga. Typ för moderna brännare i
gas- o. primuskök m. m. Jfr Injektorbrännare.
Bunyan [bann'j°nj, John
(1628—88), eng. predikant
o. författare. Som nonkonformistisk
predikant samlade
B. väldiga åhörarskaror
men ådrog sig också den
eng. restaurationens misshag
(i fängelse 1660—72 o.
1675). B:s allegoriska verk
The Pilgrim's progress from
this world to that which is to
come (1678 o. 1684; Kristens
resa) har blivit en av de mest
spridda böckerna i världen.
Bunzlau [bonts'la°], po. B o 1 c s 1 a w i c g,
stad i vojevodskapet Wroclaw, s.v. Polen (sed.
1945). 20,000 inv. (1933). Bekant för sin lergodstillverkning
(B u n z 1 a u g o d s),
Buonarroti [b°ånarätt'i], den ital. konstnären
Mlcbelangelos familjenamn.
Burbage [bo'bidsj], Richard (omkr.
1567—1619), Englands främste skådespelare
på Shaksperes tid.
Burbank [b0'b°nk], Luther (1849—1926),
amerik. växtförädlare, verksam i Kalifornien.
Framställde en mängd nya former av fruktträd
o. bärbuskar, bl. a. kärnfria plommon, en taggfri
fikonkaktus (Opuntia) m. m. Av de nya
sorterna ha somliga fått vidsträckt spridning.
Burokhardt [bork'-], Jacob (1818—97),
Schweiz, kultur- o. konsthistoriker. Bl. arb. det
berömda Die Cultur der Renaissance in Italien
(1860; i4:e uppl. 1925), som länge var grundläggande
för uppfattningen om renässansen i
konsten o. litteraturen. Weltgeschichtliche Betrachtungen
(1905) utgavs 1941 i sv. övers, under
titeln »Världshistoriska betraktelser». B:s
samlade verk utgåvos r929—34 (14 bd).
Burdus (av lty. pardus), framfusig; utan
omsvep.
Bure, i nord. myt. gudarnas stamfader, som kon
Audhumbla slickade fram ur rimfroststenarna.
1. Bure (B u r e'u s), Johan (1568—
1652), fornforskare, riksarkivarie o. riksantikvarie.
Samlare av fornsvenska o. fornisl. handskrifter,
upptecknare av folktraditioner o. en
banbrytare på runforskningens område. Mångfrestare
i renässansens stil.
2. Bure (Bureus), Anders (1571 —
1646), kusin till J. B., »svenska kartografiens