You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bukowski — 233 — Bulgarien<br />
sed. 1945 förvaltningsområdet Tjernovtsy<br />
i Ukraina.<br />
Bukow'ski, H e n r y k (1839—1900), polsk<br />
politisk emigrant, konstkännare, gruiidl. av<br />
AB. H. Bukowskis konsthandel i<br />
Sthlm. Monografi av K. Asplund (1946).<br />
Bukpress, ökning av trycket i bukhålan<br />
t. ex. vid krystning, genom sammandragning<br />
av bl. a. bukmusklerna. Härvid pressa inälvorna<br />
på mellangärdet. Genom att sluta till röstspringan<br />
komma lungorna att tjänstgöra som<br />
luftkuddar, som hindra mellangärdet att ge<br />
efter. B. underlättar tömningen av urinblåsa<br />
och ändtarm o. medverkar vid utdrivningen av<br />
fostret vid förlossningen.<br />
Bukrevben, revbensartade bindvävsbildningar<br />
i bukväggen, framför allt hos utdöda<br />
kräldjur. Hos flera (t. ex. svanödlorna) bildade<br />
bukrevbenen ett kraftigt bukpansar. Av nu<br />
levande kräldjur ha blott krokodiler o. bryggödlan<br />
bukrevben, varjämte de hos sköldpaddorna<br />
bilda huvudmassan av bukskölden.<br />
Buksköld hos sköldpaddor består dels<br />
av en del av skuldergördeln, dels av de utbredda<br />
o. starkt hopfogade bukrevbenen. Detta<br />
benskelett är sedan klätt med hornplåtar.<br />
Bukspottkörteln, en lång, smal körtel av<br />
gråröd färg, "belägen i bakre bukväggen, delvis<br />
omgiven av tolvfirigertarmcn. B. producerar<br />
dels ss. matsmältningskörtel bukspott, som tömmes<br />
i tolvfingertarmen, dels ss. inre sekretorisk<br />
körtel insulin, som avges till blodet. Bukspott<br />
är en alkalisk vätska, som innehåller följ.<br />
enzym: trypsinogen, som, i tarmen övergående<br />
i aktivt trypsin, medverkar vid sönderdelningen<br />
av äggvita; a m y 1 a s, som sönderdelar<br />
stärkelse, m a 11 a s, som överför maltsocker<br />
i druvsocker, o. 1 i p a s (steapsin), som<br />
sönderdelar fett. Utsöndringen av bukspott<br />
utlöses dels nervöst av födan i magsäcken, dels<br />
hormonellt genom sekretin, som frigöres<br />
i tarmväggen o. med blodet föres till b. vid det<br />
sura magsäcksinnehållets tömning i tarmen.<br />
Genom insöndringen av insulin fyller b. en viktig<br />
men ej helt klarlagd uppgift i kroppens<br />
sockeromsättning. Jfr Insulin.<br />
Buksvampar, ordningen Oasteromyce'tes av<br />
basidiomyceterna. Slutna fruktkroppar, som<br />
öppna sig på ett betecknande sått vid spormognaden.<br />
Hit höra röksvampar, stinksvampar,<br />
jordstjärnor m. fl.<br />
Buktalare, person, som genom övning minskat<br />
de lör talet nödvändiga läpprörelserna, så<br />
att dessa knappt äro märkbara, varigenom<br />
rösten tyckes komma från kroppens inre.<br />
Bukvattusot, sjuklig ökning (upp till flera<br />
liter) av den normalt mycket sparsamma vätskemängd,<br />
som finnes i bukhålan. Uppträder vid<br />
sjukdomar 1 bukhinnan (kronisk inflammation,<br />
kräfta) o. vid hinder för venblodets avflöde<br />
från bukhålan (skrumplever, hjärtfel). Kan<br />
hävas endast om grundlidandet kan botas.<br />
Bulak', förstad o. hamnstad till Kairo.<br />
Bulb (av lat. buVbus, lök), ansvällning. Anat.<br />
Ansvällning av nerver, blodkärl el. dyl. —<br />
Sjöv. Cigarrformig, tung metallklump, fästad<br />
under kölen på fenbåtar o. tjänande som ballast.<br />
— Bulb ä'r, hörande till el. belägen 1 förlängda<br />
märgen.<br />
Bulbill' el. g r o d d k n o p p, beteckning<br />
för fröliknande knoppar, som bildas på växternas<br />
ovanjordsdelar; avlösas lätt o. bidraga därför<br />
till växternas spridning (ex. Denta'ria<br />
bulbi'fera, LVlium bulbi'ferum).<br />
Bulboco'dium, örtsläkte (fam. Liliaceae).<br />
B. vefnum (s. Europa), Crocws-liknande, vårblommande,<br />
ofta odlad.<br />
Buldan, grov vävnad av Un-, jute- el. hampgarn;<br />
användes till säckar.<br />
Bulevard, dets. som boulevard.<br />
16—472771. Norstedts uppslagsbok. Tryckt 26. 3. 48.<br />
Bulganin [bolga'-], N i k o 1 a j, f. 1895, rysk<br />
general (1941), en av organisatörerna av Moskvas<br />
försvar 1941; ordf. i Centralfrontens milit. råd<br />
s. å. B. blev nov. 1944 vice folkkommissarie<br />
för försvaret samt medl. av försvarsutskottet.<br />
Försvarsminister o. vice ordf. i ministerrådet<br />
sed. mars 1947.<br />
Bulgarien, republik på Balkanhalvön.<br />
110,842 kvkm, 7,022,000 inv. (1947) (58 per<br />
kvkm), varav i det 1940 förvärvade Syd-Dobrudsja<br />
7,726 kvkm, 378,000 inv. Gränsar<br />
i v. till Jugoslavien, i n.ö. till Rumänien, i s. till<br />
Grekland o. Turkiet samt i ö. till Svarta havet.<br />
B. är 1 s. ett bergland (Balkanbergen), i n. ett<br />
lågland o. avvattnas av Donau med bifloder,<br />
Kamtjia, Struma, Maritza m. fl. floder. Klimatet<br />
är i n. fastlandsklimat, i s. medelhavsklimat.<br />
Näringar: jordbruk (vete, ris, majs, vin, tobak<br />
o. bomull), rosenodling (för framställning av<br />
rosenolja). Industri o. bergsbruk föga utvecklade,<br />
ehuru förekomsten av kol o. järn är riklig.<br />
Befolkningen utgöres av bulgarer (80 %), turkar,<br />
greker, rumäner, zigenare m. fl. Städer: Sofia<br />
(huvudstad), Plovdiv, Rusjtjuk, Tirnovo (f. d.<br />
huvudstad), Varna, Burgas m. fl. Religionen<br />
är grekisk-ortodox o. muhammedansk. Författning:<br />
B. var 1878—1946 en inskränkt monarki<br />
o. är sed. 1946 en folkrepublik med den politiska<br />
makten helt koncentrerad till den av kommunisterna<br />
behärskade sobranjen. Försvarsväsen:<br />
I fredsfördraget med de allierade (undertecknat<br />
i Paris 1( >/ 2 1947) fastställdes B:s<br />
armé till 56,800 man, fls'get till 90 plan o.<br />
5,200 man, flottan till 7,250 ton o. 3,500<br />
man. Historia. Bulgarer, en turkisk folkstam,<br />
bosatte sig vid Donau på 500-t., sammansmälte<br />
med slaviska folk o. upptogo deras språk<br />
samt grundade ett tsarrike. 1018 underkuvades<br />
de av Bysans men blevo åter självständiga ri87-<br />
1395—1878 lydde de under Turkiet. 1878—1908<br />
var B. f urstendöme (prins Alexander av<br />
Battenberg 1879—86, prins Ferdinand<br />
av Koburg 1887). 1908 proklamerades B.<br />
sotn ett suveränt konungarike, o. Ferdinand antog<br />
titeln tsar. Om B. 1912—13, se Balkankrigen.<br />
Under Första världskr. slöt sig B. i okt. 1915 till<br />
centralmakterna o. besatte Serbien o. Dobrudsja,<br />
I sept. 1918 undertecknade B. stilleståndsfördrag<br />
med ententen, o. tsar Ferdinand tvangs<br />
att avsäga sig tronen till förmån för sin son<br />
Boris. I Neuillyfreden *'/ii 1919 fick B. avstå<br />
sina besittningar i Trakien, som vid San Remo»<br />
konferensen 1920 till större delen överlämnades<br />
till Grekland. Vidare förlorade B. Caribrod o.<br />
Strumica till Jugoslavien o. s. Dobrudsja till<br />
Rumänien. (Härtill kommo äv. andra villkor.)<br />
Genom en överenskommelse 1938 med de till<br />
Balkanententen anslutna staterna erhöll B.<br />
åter sin militära frihet. Under axelmakternas<br />
medverkan fick B. i aug. 1940 tillbaka s. Dobrudsja<br />
från Rumänien. l7 / 2 1941 slöt B. en nonaggressions-<br />
o. vanskapspakt med Turkiet o.<br />
1/3 s. å. anslöt sig B. till Tremaktspakten, var-
Change language