B - Rosekamp

Budde — 231 — Buffertförmåga
1635), akademier o. museer. Inom B. finnas
varma källor, kända sedan rom. tiden. Betyd,
kvarnindustri samt vin- o. spannmålshandel.
B. är berömt för sitt vackra läge o. var en betyd,
turistort. Efter våldsamma flyganfall trängde
ryssarna (under Malinovskij) nov. 1944 in i
B., som intogs i februari 1945. Slottet o. samtliga
broar demolerades under striderna o. staden
blev en av de mest förstörda i Centraleuropa.
Budde el. Rak, Jöns, senare delen av
1400-t., munk i Nådendal, Finlands förste skriftställare.
Översatte några av GT:s böcker samt
helgonlegender o. andra religiösa skrifter till
svenska.
von Buddenbrock [-bodd'-], Henrik
Magnus (1685—1743). friherre, general; var
under kriget mot Ryssland 1741—42 överbefälhavare
före Lewenhaupts ankomst till
Finland. Efter krigets olyckliga slut blev B.,
jämte Ivewenbaupt, dömd till döden o. avrättad.
Budd'ha (egentl. »den upplyste»), hedersnamn
tillagt filosofen Siddhartha (omkr. 560—omkr.
480 f. Kr.) av indisk furstesläkt, förkunnare av
en frälsningslära (buddhismen).
Buddhism'en, en på grundval av Buddhas
förkunnelse utbildad religion
med utbredning
i Indien, Tibet, Kina,
Japan. Omkr. 500 mill.
bekännare. Buddha lärde,
att tillvaron visserligen
är ett lidande,
som upprepas genom själavandringen,
men att
människan kan uppnå
utslocknandet (nirvana)
genom att döda livstörsten.
I Buddhas förkunnelse
fanns intet gudsbegrepp,
men buddhismen
dyrkar i själva verket
ett flertal gudomliga väsen, bl. a. Buddi.n
själv. Buddhismen har grenat sig i två riktningar:
Hinayana, som mer konservativt
håller på mästarens läror, o. M a h y a n a, den
friare riktningen, som upptagit en mängd folkliga
föreställningar o. bl. a. i Tibet vunnit en
egenartad utveckling. — Buddhabild av brons,
se bild.
Budé [byde'], Guillaume (1467—1540),
fransk renässanshumanist o. filolog, myntkännare,
upphovsman till College de France.
Budéjovice [bodd'jejåvitse], tjeck, namnet
på Budweis.
Budenz [bo'dents] (1836—92), ungersk språkforskare
av tysk härkomst, banbrytare i finsk -
ugrisk jämförande språkvetenskap.
Budge [bMdsJ], J. Donald, f, 1916, amerik.
tcnnisspclarc, vann 1937 o. 1938 3 mästerskap
i Wimbledon, professionell 1938. Spelade i
Sverige 1947.
Bud'get, eng., det förslag till inkomst- o. utgiftsstat,
som av regeringen förclägges riksdagen.
Av. inkomst- o. utgiftsstat i allmänhet.
Budgetutjämningsfond, Statens, en i
riksstaten från o. med budgetåret 1938/39 ingående
fond, till vilken föres överskott o. från
vilken utfylles underskott å statsverkets driftbudget.
Har ersatt statsverkets kassafond.
Budgetår ej. f i n a n s p e r i o d, den tid
för vilken en riksdag beviljar anslag; sammanföll
i Sverige tidigare med kalenderår men omfattar
sed. 1923 tiden 1 / 1 — 30 / s .
Bud jonn'y j, Semjon M i h a j 1 o v i t j,
f. 1883. rysk militär, marskalk av Sovjetunionen
1935. Utmärkte sig som kavalleribefälh. i striderna
mot de vita styrkorna o. framträngde
1920 mot Warszawa. Som bcfälh. för ryska
sydvästarmén i Andra världskr. genomförde
han reträtten genom Ukraina 1941; avgick okt.
s. å.
Budkavle, en trästav; som i Norden fordom
kringsändes för att uppbåda folk till ting,
härnad o. dyl. Allt efter det olika ändamålet
var budkavlen olika märkt.
Budkavlelöpning: till fots el. på skidor, en
lagtävling, vanl. för 3-tnannalag, där en budkavle
överbringas från man till man. De tävlande
få leta sig fram med tillhjälp av karta o.
kompass, o. det lag, som har kortaste tid, är
segrare.
Budoa'r, dets. som boudoir.
Budskap (eng. message), skriftligt meddelande
från ett statsöverhuvud direkt till folkrepresentationen;
i inskränkt betydelse en översikt
av landets allmänna ställning, som presidenten
i För. Stat. årl. skall lämna kongressen.
Budweis [bo'dvajsl. tjeck. Budéjovice,
stad i s. Böhmen, Tjeckoslovakien. Industri.
42,000 inv. (1940).
Bueckelaer [bökk'elar], Joachim (omkr.
1533—omkr. 1575). flaml. målare, elev till
Pieter Aertsen. Av B., vars tavlor äro sällsynta,
finnes i Älvkarleby kyrka Korsbärandet.
Äv. repr. i Nat.mus.
Bue'nos Ai'res (eg. Virgen de lo? Buenos
Aires, sp., »vackertvädcrsjungfrun», dvs. sjömännens
skyddshelgon). 1. Provins i ö. Argentina.
306,830 kvkm, 3,678,000 inv. (1945). Huvudstad:
I.a Platå. — 2. Huvudstad (sedan 1816)
i Argentina, vid La Plataflodens utlopp; grundl.
1535- 3,000,000 inv. (1947). Regelbundet,
delvis praktfullt byggd stad med utmärkt, befäst
hamn. Stor utförsel av landets produkter,
särsk. hudar, torkat o. fruset kött, vete. får,
ull. Universitet (gr. 1821), 22,000 stud. Flygplats
Morön; trafikeras av SILA. — 3. Förbundsdistrikt,
omfattande staden B. samt ön
Martin Garcia.
Buffalo [baff'°lå°], stad i staten New York,
n.ö. För. Stat., vid sjön Erie, fl. Niagara o.
Eriekanalen. 576,000 inv. (1940). Betyd, industri
(slakterier, järn-, stål- o. maskinverkstäder,
kvarnar ta. m.) o. livlig handel (särsk. spannmål,
mjöl, boskap, trävaror o. kol). Universitet.
Buffalo Bill, namn på flera amerik. jägare,
bl. a. W. Mathewson (d. omkr. 1912) o. W. Cody
(1845—1917). Den förre erhöll namnet, emedan
han under byggandet av pacificbanan genom
Kansas försåg arbetarna med buffelkött (1867).
Cody var då anställd hos Mathewson, deltog
senare i strider med indianerna o. grundade
1883 en berömd »Wild West»-cirkus.
Buffert, anordning, som håller järnvägsvagnarna
i ett tåg på lämpligt inbördes avstånd o.
upptar smärre stötar. Består av en kort, grov,
vågrät stång, buffertspindeln, som är
rörligt inpassad i en hylsa o. stöder mot en grov
snäckfjäder i denna (se bild). Utåt avslutas
spindeln av en tvärställd rund, något buktig
skiva. Två sådana b. äro placerade i vardera
ändan av varje vagn.
Buffertbatteri, elektriskt ackumulatorbatteri,
avsett att vid ett likströmsnät leverera
ström, när nätet utsattes för kortvariga men
kraftiga belastningar, t. ex. vid motorvagnars
igångsättning o. backtagning.
Buffertförmåga, egenskapen hos vissa ämnen
att bibehålla nästan oförändrad surhetsgrad,
pH, vid tillsats av ringa mängd syra el.
bas.