You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Brännspegel — 229 — Bubastis<br />
blåsbildning (2:a graden) o. vid kraftig inverkan<br />
förkolning med bildande av brandskorpa (3:e<br />
graden). Brännsår behandlas aseptiskt o. läka,<br />
sedan brandskorpan avstötts, som vanliga sår<br />
men ge svårare ärrbildningar. Brännskada, som<br />
omfattar en tredjedel av kroppens yta el. mer,<br />
är livsfarlig.<br />
Brännspegel, äldre benämning på konkav<br />
spegel. Jfr Brännglas.<br />
Brännvidd, brännpunktens avstånd från en<br />
lins el. en sfärisk spegel.<br />
Brännvin, blandning av mer el. mindre ren<br />
etylalkohol o. vatten. Råbränuvinet, erhållet<br />
genom brännvinsbränning, utspädes o. användes<br />
antingen direkt ss. gammalt sädesbrännvin<br />
el. befrias från finkeloljan genom<br />
filtrering en el. flera ggr genom träkol, renat<br />
brännvin, vilket genom lagring resp. tillsats<br />
av smakämnen bibringas olika smak såsom<br />
akvavit, resp. pomerans- o. kumminbrännvin.<br />
Brännvinsbränning avser att ur säd, potatis<br />
o. dyl. genom mäskning förvandla råvarans<br />
stärkelse till sockerlösning, som sedan underkastas<br />
jäsning, varefter den bildade alkoholen<br />
vanl. i s. k. kolonnapparat avdestilleras i form<br />
av råbrännvin.<br />
Brännvinskontrollör, person, som har att<br />
övervaka brännvinstillverkningen i ett bränneri.<br />
Brännvinslagstiftning omfattar bestämmelser<br />
om dels tillverkningen av brännvin, dels<br />
utskänkningen därav. De grundläggande bestämmelserna<br />
finnas i kungl. förordn. n / 6 1926<br />
om tillverkning o. beskattning av brännvin<br />
o. kungl. förordn. 1% 1937 om försäljning av<br />
rusdrycker.<br />
Brännässla, art av örtsläktet Urtica.<br />
Brännö, ö utanför Göteborg, Styrsö kommun,<br />
Göteb. 1. 3 kvkm. Fiskläge, 1912—22 municipalsamhälle.<br />
Bränslekommissionen, förk. B.K., statlig<br />
kommission, tillsatt under den av Andra<br />
världskr. föranledda kristiden för att sörja fpr<br />
rikets bränslebehov. Instr. av 14 / 6 1940. Äv.<br />
under Första världskr. fanns en bränslekommission.<br />
Bräsch (fr. bréche), öppning i fästningsmur,<br />
förorsakad genom beskjutning el. minering.<br />
Bräss, lat. Thy'mus, en körtel belägen i<br />
brösthålan alldeles bakom bröstbenets övre del.<br />
B. är i förhållande till kroppsstorleken stor<br />
vid födelsen, återbildas efter puberteten o.<br />
är hos den vuxne ersatt av fettvävnad. Funktionen<br />
okänd. B. av vissa djur, t. ex. kalv, anses ss.<br />
en läckerhet. Stundom kalla? bukspottkörteln<br />
bukbr assen el. nedre brassen.<br />
Brätte, marknadsplats o. stad i s.v. Västergötland,<br />
varifrån invånarna 1642 överflyttade<br />
till det nyanlagda Vänersborg.<br />
Bröch'ner, Hans (1820—75). dansk filosof,<br />
prof. i Köpenhamn; hegelian; utövade<br />
stort inflytande ss. skriftställare o. akademisk<br />
lärare.<br />
Bröd fruktträd, art av trädsläktet Artocarpus.<br />
Brödförvandling, dets. som transsubstantiationsläran.<br />
Brödnötträd, art av växtsläktet Brosimum.<br />
Brödrafolkens väl, konung Oskar II:s valspråk<br />
1872—1905. Efter unionens upplösning<br />
1905: Sveriges väl.<br />
Brödstil. Boktr. Gemensam benämning på<br />
stilsorter, som användas för vanlig text. Tryckstilar,<br />
som användas för rubriker, affischer o.<br />
dyl., kallas accidensstilar. Skillnaden<br />
består ofta endast i storleken.<br />
1. Brögger, Waldemar Christoffer<br />
(1851—1940), norsk mineralog o. geolog, prof.<br />
vid Sthlms högskola I88J—89, i Kristiania<br />
1890—1916. Utförde undersökningar av viktiga<br />
norska geologiska o. mineralogiska frågor.<br />
2. Brögger, Anton Wilhelm, f. 1884,<br />
son till W. Chr. B., norsk fornforskare, prof. i<br />
Kristiania 1915. Hans arb. beröra bl. a. Norges<br />
stenålder samt Oscbergsfyndet.<br />
Bröllop, de bruk o. festligheter, som beledsaga<br />
ingåendet av äktenskap. Ordet, som kommer<br />
av urnord. bruöihlaupa, brudlopp, betecknade<br />
först brudparets färd genom bygden (äldst<br />
möjligen brudrovet).<br />
Brömsebro, bro över Brömsebäcken i s.ö.<br />
Småland, intill 1658 gräns mellan Sverige o.<br />
Danmark. Fordom ofta mötesplats vid förhandlingar<br />
mellan Sverige o. Danmark. 1645 slöts<br />
freden i B., varigenom Sverige erhöll Jämtland,<br />
Härjedalen, Gotland, Ösel, Halland på 30 år<br />
samt tullfrihet i Öresund.<br />
Brönderslev, stad på n. Jylland, Hjörring<br />
Amt, Danmark. 7,275 inv. (1945).<br />
Bröndsted, Peter Oluf (1780—1842),<br />
dansk arkeolog, gjorde utgrävningar i Italien<br />
o. Grekland 1809—13 samt 1818—23.<br />
Bröndsted, Johannes, f. 1890, dansk<br />
nordisk arkeolog, chef för förhistor. avd. vid<br />
Nationalmuseum i Köpenhamn 1933—41, därefter<br />
prof. vid Köpenhamns univ. B. är sed.<br />
flera ar den ledande kraften inom Danmarks<br />
fältarkeologi. Bl. arb. Early english ornament<br />
(T924), Danmarks Oldtid (I—III, 1938—40), en<br />
syntes av den danska fornforskningens landvinningar;<br />
tills. m. P. Nörlund Seks. Tvarsnit<br />
af Danmarks Historie (1941) o. Rast undervejs<br />
(!943)> arkeolog, uppsatser.<br />
Brönnestad, kommun i mell. Skåne, Kristianst.<br />
1. (past.adr. Tormestorp); Brönnestads<br />
landsf.distr., V. Göinge domsaga 757 inv.<br />
(1947)-<br />
Brönsted, Johannes (1879—1947), dansk<br />
kemist, prof. vid Köpenhamns univ. 1909.<br />
Utarbetade från 1923 en ny syra-bas-tcori (jfr<br />
Bas), som vunnit allmänt erkännande. Undersökn.<br />
över isotopseparation, katalys m. m.<br />
Brösarp, kommun i ö. Skåne, Kristianst. 1.<br />
(past.adr. Ravlundabro); Brösarps landsf.<br />
distr.. Gärds o. Albo doms. 1,154 inv. (1947).<br />
Bröstarvinge, efterlevande barn o. barns<br />
avkomlingar.<br />
Bröstben, ett 1 främre bröstväggen tätt under<br />
huden beläget, avlångt, platt ben. Mot bröstbenets<br />
övre ända, som begränsar halsgropen<br />
nedåt, leda de bägge nyckelbenen o. utefter<br />
dess sidor fästa sig de 7 övre (äkta) revbensparens<br />
brosk.<br />
Bröstböld, varbildning i bröstkörteln, vanl.<br />
i anslutning till digivning. Symtom: smärtor<br />
i bröstet, frysningar o. hög feber. Förebygges<br />
genom härdning av bröstvårtan o. renlighet.<br />
Bröstgången, kroppens största lymfkärl, som<br />
upptager lymfan från hela undre kroppshalvan<br />
o. vänstra hälften av övre. Den går tätt framför<br />
ryggraden från bukhålan genom mellangärdet<br />
o. brösthålan till halsen, där den inmynnar i<br />
vänstra nyckelbensvenen.<br />
Bröstkorg, den av bröstkotor, revben o.<br />
bröstben bildade skelettstommen i bröstväggen.<br />
Bröstkörtel el. bröst, kvinnans mjölkkörtel;<br />
två under huden på bröstets framsida<br />
belägna, i riklig fettvävnad inbäddade körtlar,<br />
som nå sin fulla utveckling först vid digivningen.<br />
Bröstvärn kallas en i en befästning uppkastad,<br />
för eldgivning avsedd vall av jord, sten<br />
el. betong med branta sluttningar o. vågrätt<br />
el. svagt lutande krön. I bröstvärnet kunna<br />
skottgluggar o. embrasyrer anordnas.<br />
Bröt-Anund, Anund av Ynglingaätten.<br />
B. Se, förkortning för eng. Bachelor of<br />
Science, ungefär motsvarande filosofie kandidat<br />
i naturvetenskapl. ämnen. Jfr B. A.<br />
Bubastis el. Bas t, egypt. mångudinna,<br />
avbildad med katt- el. lejoninnehuvud. Hennes<br />
förnämsta tempel låg i staden Bubastis.
Change language