B - Rosekamp

Briihl — 227 — Bråck
Briihl fbry'11. stad i v. Tyskland. Rhenprov.,
10 km s. om Köln. C:a 23,000 inv. Slott, uppfört
1725—70 med praktfullt trapphus, komponerat
av B. Ncumaun.
von Briihl [-bry'l], Heinrich (1700—
63). greve, sachsisk politiker, spelade en dominerande
roll under August III o. det för Sachsen
olyckliga Sjuåriga kriget. Slösade ofantliga
summor på Dresdens förskönande.
Brylépudding (fr. créme brdlée, bränt socker),
efterrätt av grädde, vanilj, ägg o. brynt socker.
Brylling (fsv. bröprungi, brorsbarn), fyrmänning,
sysslingars barn.
Brylå' (fr. brålot, av brdler, bränna), värmd
o. med kryddor försatt konjak.
Brynhild, i germ. myt. en sköldmö, en av
huvudpersonerna i Völsungasagan o. i den
tyska Nibelungenlied.
Brii'ning, Heinrich, f. 1885, tysk politiker,
en av de ledande krafterna inom centrumpartiet,
led. av riksdagen 1925—33, rikskansler
1930—32 o. därjämte utrikesminister 1931—32.
I,ät april 1932 förbjuda det nationalsocialistiska
SA:s verksamhet, blev efter intriger från junkerhåll
s. å. avskedad från sina befattningar o.
lämnade 1933 Tyskland efter att ha upplöst
centrumpartiet o. har sed. föreläst vid Harvarduniversitctet
i För. Stat.
Brynja, skyddsdräkt, på vilken blad, fjäll el.
ringar av stål el. järn påsatts; användes huvudsak!,
under medeltiden.
Brunn, tjeck. Brno, huvudstad i Mähren,
mell. Tjeckoslovakien, vid fl. Svratka o. Svitava.
269,000 inv. (1946). Betyd, industri (särsk.
vävnads-, läder- o. maskinfabr.). Tjeck. univ.
(Masarykuniversitetet), gr. 1919, högskolor. —
B. var under medeltiden residens för de niähriska
markgrevarna.
Brynolf, en av Algotssönerna.
Bryologi' (av grek. bry'on, mossa, o. lo'gos,
lära), vetenskapen om mossorna.
Bryo'nia, växtsläkte (fam. Cucurbitaceae).
B. al'ba, hundrova, rankklättrare med 5-flikade,
sträva blad, enkönade blommor på samma individ
o. svarta bär. B, diöl'ca har han- o. honblommor
på skilda individ o. röda bär.
Bryophy'ta, mossor, klass kryptogamer.
Brysk (fr. brusque),
häftig, tvär.
Bryssel, fr.
Bruxelles, huvudstad
i Belgien
o. prov. Brabant,
vid Senne. Med förstäder
912,000 inv.
(1946). ty, flamländsk,
ty 2 fransktalande befolkning.
En av Europas
vackraste städer;
består av en övre o.
en nedre del, den
senare hemvist för
handeln o. industrien.
Märkliga byggnader
äro kyrkan
S:te-Gudule från
1200-t. o. rådhuset
(se bild) från 1400-t.
med berömd fasad
o. 114 m högt torn,
de gamla gillcshusen, det kolossala justitiepalatset
(av J. Poelaert, färdigt 1883) m. fl.
byggnader. Universitet (från 1941 tvåspråkigt:
franskt o. flamländskt). Observatorium.
— Betyd, industri (spetsar, ylle- o. bomulls-,
guld- o. silvervaror, mattor, möbler m. m.).
Livlig handel (mest export) o. sjöfart. Flygplatser:
Melsbroek, Haren, Grintbcrgen, trafikeras
av AB A. — B. besattes under Första
världskr. av tyskarna aug. 1914 o. blev säte för
den tyska generalguvernören över Belgien, tills
staden nov. 1918 utrymdes. Under Andra
världskr. ockuperat av tyskarna 17 / ä 1940—
3 la z 944-
Brysselkål, en odlad form av
Brass'ica olera'cea med hög stam
o. talrika små sidoställda huvud
i bladvecken. (Se bild.)
Brysselpakten, ett den *»/,
1948 slutet 50-årigt fördrag mellan
Storbritannien, Frankrike o. Beneluxländerna
om ekonomiskt, politiskt
o. militärt samarbete. I pakten
stipuleras bl. a., att om nägon av de fördragsslutande
parterna utsattes för ett väpnat
anfall i Europa, skola de andra makterna lämna
all militär o. annan hjälp, som de äro mäktiga.
Ett permanent militärutskott tillsattes april 194S.
Jfr Storbritannien.
Bry te, under fornnordisk tid överträlen på
en gård; senare rättare el. förvaltare. Under
medeltiden voro kungsgårdarnas brytar äv.
traktens ordningsmän, skatteindrivare m. m.
Brytning. Fys. Då strålande energi (ljus-,
värme-, radiovågor) ävensom elektr. el. magnet,
kraftlinjer passera gränsskiktet mellan två
olika medier, undergå de en riktningsändring,
brytas. Härvid gäller brytningslagen:
förhållandet mellan „
sinus (vid kraftlinjer: tangenten)
för de vinklar, infalls-(i),
resp. brytningsvinkel
(b), som den infallande
(AB) o. brutna
strålen (BA^ bilda med
gränsytans (GGi) normal
(NNJ, är en för de båda
medierna utmärkande konstant.
Denna är lika med förhållandet mellan
deras resp. brytningsindex (ljus), d i-
elektricitetskonstant (elektr. kraftlinjer)
el. permeabilitet (magn. kraftlinjer).
Brytningsindex, materialkonstant, kännetecknande
ett ämnes ljusbrytande egenskaper,
angiver förhållandet mellan
ljusets hastighet i
tomrummet o. i ämnet i
fråga; bestämmes experimentellt
medelst refraktometer.
B. växlar med
svängningstalet (våglängden,
färgen), varför t. ex.
ett glasprisma sprider det vita ljusets alla
färger åt olika håll (se bild). Diamantens
brytningsindex är 2.4. för de flesta andra ämnen
ligger den under 2. Jfr Dubbelbrytning.
Bry'um, bladmoss-släkte, c:a 600 arter, med
ett ur skottspetsen utväxande sporogon o.
hängande sporkapsel med dubbel tandkrans.
Brzozowski [bsjåsåffski], Stanlslaw
(1878—1911), pseud. A. C z e p i e 1, polsk
litteraturkritiker, filosof o. publicist. Hans
huvudverk, Legenda mlodej Polski (1909), påverkade
i hög grad polsk cfterkrigsmentalitet.
Bråbo härad, Östergötl. 1., omfattar kommunerna
Simonstorp o. Kvillinge. 5,076 inv.
(i947)- Bråbygdens o. Finspånga läns doms.
Bråbygdens och Finspånga läns domsaga,
Östergötl. 1., utgör ett tingslag med tingsställen
i Norrköping o. Hällestad o. omfattar Bråbo,
Memmings, Eösings, Östkinds o. Björkekinds
härader samt Finspånga läns härad (utom Godegård
o. Tjällnio kommuner). 44,590 inv. (1947).
Domarens adr.: Norrköping.
Bråck, utträde av inälvor (tarmar, hjärna
osv.) med omgivande höljen (sen-o.serösa hinnor
m.m.) ur kroppshåligheter, där de normalt ligga,
endera in i andra håligheter, inre bråck, el.