B - Rosekamp

Broström — 2Z3 — Bruchsal
—21 för Maria de' Medici) o. fasaden till
kyrkan Saint-Gervais (1616—21) i Paris.
Broström, Daniel (Dan) (1870—1925),
skeppsredare i Göteborg, politiker, skapare av
flera sv. transoceanska ångbåtslinjer. 1906—n
(liberal) led. av AK. Som sjöminister 1914—17
i Hammarskjölds ministär genomförde B. ett
nybyggnadsprogram för flottan.
Brotch, cylindriskt el. koniskt skärverktyg
för noggrann bearbetning
av djupa
hål.
Brott, i juridisk mening varje handling (el.
underlåtande), som i lag är straffbelagd.
Brottmål, rättegångsmål ang. brott, vare
sig fråga är om utkrävande av straffansvar el.
annan påföljd (ss. skadestånd).
Brottning, urgammal idrott, som modern
sport indelad i två grupper: vid grekisk-romersk
äro endast grepp ovanför höfterna tillåtna, vid
fri brottning även grepp med o. om benen. 8
viktklasser (sed. 1946): flugvikt t. o. m. 52 kg,
bantamvikt 57, fjädervikt 62, lättvikt 67,
weltervikt 73, tnellanvikt 79, lätt tungvikt 87,
tungvikt över 87. Sverige är sed. 1932 världens
främsta brottarnation.
Brottsjö, väldsam sjö, som bryter.
Brougham fbro'°m], två—fyrsitsig täckt
vagn, uppkallad efter en baron B.
Brougham [bro'°m], Henry Peter,
baron Brougham and V a u x (1778—
1868), britt, statsman, drottning Karolinas försvarsadvokat
i hennes äktenskapsprocess 1820.
Som lordkansler 1830—34 bidrog han till slaveriets
avskaffande i Britt, riket.
Brouillera [broje'ra] (fr. brouiller), stifta
oenighet.
Broussone'tia, trädsläkte (fam. Moraceae).
B. papyri'fera, pappersmullbärsträdet, innehåller
i sin bark ett mycket segt bast, av
vilket i Japan o. Kina papper framställes.
Brouwer [bra°'er], Adriaen (1605 el. -06
—38), flaml. målare,
elev till Frans
Hals, en av i6oo-t:s
yppersta folklivsskildrare,
bl. a.
krogscener av humoristisk
läggning.
Äv. landskap. B.
var en ypperlig
kolorist. Kägelspelare,
Berlin (se bild).
Browaldh, Ernfrid, f. 20/ 2 ^Sg, bankman,
verkst. dir. i Sv. Handelsbanken sed. 1944,
led. av näringslivets skattedelegation.
Browallius, Johan (1707—55), politiker,
naturforskare, författare, biskop i Åbo 1749.
Som led. av prästeståndet från 1746 var han
ivrig förespråkare för den obegränsade ständermakten.
Browallius, I r j a, f.
13 /io 1901, författarinna.
Slog igenom med närkingska bonderomaner
av tragisk typ, Synden på Skruke (1937)
o. Elida från Gärdar (1938). Vidare Två slår den
tredje (1939), Ringar -på vattnet (1942), Eldvakt
(1946).
Brown [bra°n], Robert (1773—1858),
skotsk botanist, klarlade fröämnets byggnad
o. iakttog pollenslangens nedträngande till äggcellen.
Upptäckte äv. den Brownska rörelsen.
Brown [bra°n], John (1800—59), nordamerik.
abolitionist; sökte på våldsam väg
uppnå slaveriets upphävande, tillfångatogs o.
hängdes. — B, firades av nordstatstrupperna
med en krigssång (John Brown's body) under
Nordamerik. inbördeskriget.
Brown [bra°n], Ford Madox (1821—
93), eng. målare, närmast ansluten till prerafaeliterna.
Bl. arb. Farväl Ull England o. Kung
Lear förbannar Cordelia.
Browne [bra°n], sir Thomas (1605—82),
eng. läkare, författare, skrev Relieio medici
(omkr. 1635), en religiös o. filosofisk skrift,
som spriddes i olika länder o. övade stort inflytande
på samtiden.
Brown in g [bra°'ning], ett efter
den amerik. uppfinnaren
J. M. Browning (1855—1926)
uppkallat, automatiskt enhandsvapen,
inom sv. armén o.
marinen benämnt 9 mm pistol m/07.
1. Browning [bra°'ning], Elizabeth,
Barrett Moulton
(1806—61), Englands främsta
skaldinna, g. m. R. B.
1846 o. från denna tid bosatt
i Florens. I hennes alstring
intaga kärleksdikter
stort rum (Sonnets from the
Portuguese, 1850, Aurora
Leigh), men hon fann äv. uttryck
för en stark social o.
politisk idealitet (Casa Guidis
windows, 1851). —B. var
sedan barndomen invalid.
2. Browning, Robert (1812—89), eng.
skald, g. m. E. B. Hans diktning omfattar
dramer, dikter o. essäer,
men hans naturliga uttrycksform
var monologen
med historisk bakgrund o.
ofta sysslande med säregna
själskonflikter (Men and
women, 1855). Bl. hans
bästa verk räknas The ring
and the book (1868—69), en
skildring av en rättegång
om ett tredubbelt mord, i
vilken tolv i affären inblandade,
var o. en efter sin
uppfattning, redogöra för tilldragelsen.
Brown-Séquard [brån-seka'r], Charles
É d o u a r d (1817—94), fransk läkare o. fysiolog,
prof. vid Harvard trniv. i Cambridge (För.
Stat.) 1863—67, vid College de France 1878.
B:s forskningar gälla huvudsakl. nervsystemets
fysiologi o. patologi.
Brownska rörelsen [bra°n-], den av Robert
Brown upptäckta oregelbundna, ständiga
rörelse, som de kolloidala lösningarnas partiklar
visa i ultramikroskopet o. som beror på molekyllarrörelscn.
Motsv. gäller s. k. aerosoler.
Broxvik, gods i n.ö. Östergötland, Jönsbergs
kommun, östergötl. 1. 3,500 har. Huvudbyggnad
från 1830-t. Fideikommiss inom
ätten Taube (genom arv från kvinnolinjen).
Bruce [bro's], Robert I (1274—1329),
konung av Skottland 1306, invecklades i långa
strider med engelsmännen, vilkas riddarhär han
1314 besegrade vid Bannockburn med sitt
fotfolk. Genom fördrag 1328 erkände England
Skottlands oberoende under B.
Bruce [bro's], Stanley, f. 1883, austral.
politiker (jordbrukarpartiet), Australiens High
Commissioner i London 1933—45, finansmin.
1921—23, premier- o. utrikesmin. 1923—29,
minister utan portfölj 1932—33. Medl. av krigskabinettet
1942.
Bruoh nroch], Max (1838—iq2o), tysk
tonsättare, skrev körverk (Frithiof, 1862, Gustaf
Adolf, 1898, m. fl.) samt violinkonserter m. m.
Bruchsal [broch's-], stad i delstaten Wiirtteniberg-Baden,
s.v. Tyskland (Baden), n.ö. om
Karlsruhe. 17,000 inv. (1933). Livlig industri.
Det praktfulla slottet i B. med sitt trapphus över
elliptisk grundplan uppfördes för kardinal v.
Schönborn av B. Neumann på 1730-t. Lades till
största delen i ruiner under Andra världskr.