B - Rosekamp

Bro-Malma — zzi — Bronker
Bro-Malma, kommun i mell. Västmanland,
Vastmanl. 1. 3,828 inv. (1947), därav i Södra
kyrkobokföringsdistr, (past.adr. Köping) 433
o. i Norra (past.adr. Kolsva) 3,395. Hedströmmens
landsf.distr., Vastmanl. v. domsaga.
Broman, Ivar (1868—1946), läkare o. anatom,
prof. i Uppsala 1901, i Éund 1905—33»
förest, för Tornbladsinstitutet i Lund. Bl. arb.
en handbok över människans fosterutveckling
o. ett stort antal läroböcker i anatomi.
Broman, Natanael, f. n / 12 1887, pianist
o. tonsättare, skicklig ackompanjatör. Musikchef
i AB. Radiotjänst sed. 1925.
Brom'berg, tyska namnet på Bydgoszcz.
Bromeliaceae, växtfamilj, omfattande ett
tusental enhjärtbladiga, i tropiska Amerika
förekommande arter, de flesta örter sällan trädartade
former, till stor del levande fastade på
andra växter. Blad jämnbreda, i kanten taggiga,
vanl. rosettställda o. med vidgade slidor. Blommor
3-taliga, i ax el. sammansatta klasar, ofta
med stora, färgade högblad. Hit hör bl. a.
släktet Ananas.
Brom'field [-fild], I, o u i s, f. 1896. amerik.
journalist o. författare. Underhållningsromaner
med dramatisk framställning
o. spec. i de tidigaste
god människoskildring: The
Stränge case of miss Annie
Spragg (1928; Den sällsamma
historien om Annie
Spragg, 1929), Twenty-four
hours (1930; Tjugofyra timmar,
1931). På senare tid
har dock hans produktion
präglats av en viss bestsellertaktik:
The rains came
(1938; När regnet kom,
s. å.), Night in Bombay (1940; Natt i Bombay,
1941), Mrs. Parkington (1943; sv. övers. 1944).
Flera filmatiserade.
Bromider, br om vä tesyrans salter.
Bromma. 1. Församling inom Sthlms stad
(past.adr. Äppelviken). 85,558 inv. (1947), varav
i B. kyrkobokf.distr. 72,467 o. i Liila o. Stora
Essingens kyrkobokf.distr. 13,121. Rundkyrka
från noo-t. med senare tillbyggnader o. senmedeltida
kalkmålnincar. Läroverk 1937. I B. ligger
sed. 1936 Sthlms flygplats Bromma. — 2. Kommun
i s. Skåne, Malmöh. 1. (past.adr. Krageholm);
Herrestads landsf.distr., Vemmenhögs,
Ljunits o. Herrestads doms. 492 inv. (1947).
Bromoljetryok, ett fotografiskt kopieringsförfarande.
Efter behandling i blekbad av den
kopierade bilden överdrages denna medelst
penslar med fet färg, som fastnar på de genom
blekbadet »garvade» partierna, medan de övriga
lämnas mer el. mindre färgfria.
Broms, anordning för alstring av motstånd
mot rörelsen hos maskiner o. fordon; består i
gin enklaste exempelvis vid fordon brukliga
form av en el., för undvikande av ensidiga axeltryck,
av två klotsar, bromsbackar el.
b r o m s b 1 o c k, av trä el. gjutjärn, som
medelst en hävstångsanordning pressas mot
hjulringen el. en bromsskiva el. bromstrumma.
Den bromsande friktionskraften
ökar med ökande anliggningstryck hos bromsbackarna.
Vid bandbromsen äro bromsbackarna
ersatta av ett runt en bromsskiva
lagt stålband, vars ena ända är rörlig medelst
en hävstång o. vars andra ända antingen är
orörlig, enkel bandbroms, el. också
fästad vid hävarmen, så att denna sträcker
på bandets ena part o. släpper efter på den
andra, differentialbandbroms (se
bild). För att öka bromsverkan o. minska slitningen
äro bromsband o. bromsbackar vid mera
utvecklade konstruktioner försedda med särskild
beläggning. Vid hydrauliska
bromsar
överföres den
för bromsbandens el.
backarnas anpressning
erforderliga
kraften medelst
tryckolja, verkande
på kolvsystem. För
järnvägsändamål
användas å n g-,
tryckluft- o.
vakuumbromsar, där bromskraften alstras
med hjälp av ånga, tryckluft el. vakuum, som
får verka på rörliga kolvar. Elektrisk bromsning
kan åstadkommas antingen genom magnetisering
av bromsbackarna cl. vid elektriskt
drivna maskiner o. fordon genom att drivmotorn
får arbeta som generator o. därvid kräver
energi. En särskild typ av bromsar utgöra de
s. k. bromsdynamometrarna, vilka
användas för bestämning av effekten hos motorer
etc. genom »utbromsning» o. där mätningens
resultat kan erhållas antingen på elektrisk väg
el. genom mekanisk uppmätning av vridmomentet.
Broms, Gustaf Emil (1849—1903),
industriman, en av grundarna av AB. Gellivare
malmfält (1890). B. skänkte stora summor
bl. a. till egnahemsrörelsen o. folkundervisningen
i Tornedalen.
Bromsar, Ta'banus, ett till tvåvingarna
hörande, blodsugande insektsläkte. Talrika sv.
arter. De flesta anfalla idissiare o. hästar.
Hit höra boskapsbromsen o. renbromsen m. fl.
Bromsilver, dets. som silverbromid. Jfr Silver.
Bromsten, municipalsamhälle i s. Uppland,
Spånga kommun. Till 1/1 1949 förstadssamhälle
till Sthlm (inkorporerat). 2,347 ' nv - ( I 947)-
Bromura'l, brom-isovaleryl-karbamid, sömno.
lugnande medel.
Bro mus, grässläkte, 0:340 arter. Blad platta,
vanl. håriga. Småax stora, i glesa vippor,
fl. secaWnus, råglosta, ettårig, helst bland höstsäd.
Bromö, skogrik ö i ö. Vänern, Torso kommun,
Skarab. 1. Glasbruk.
Bromölla, köping i n.ö. Skåne vid Ivösjön,
Kristianst. 1.; Näsums landsf.distr., Villands
doms. 2,949 inv. (1947). Cementfabrik.
Broncbi'tis el. b r o n k i't, luftrörskatarr
el. lungkatarr.
1. Brongniart [brå°«nja'r], Alexandre
Théodore (i739—1813), fransk arkitekt.
Huvudarb.: Börsen i Paris, se bild.
2. Brongniart, Alexandre Théophile
(1770—1847), son till A. Théodore B.,
fransk geolog o. gruvingenjör. Dir. för porslinsfabriken
i Sévres 1800.
3. Brongniart, Adolphe Théodore
(1801—76), son till A. Théophile B., fransk
botaniker, prof. i Paris 1831, grundläggare av
den systematiska paleobotaniken genom viktiga
arb. rör. växtfossilerna.
Broning kallas den på stöden vilande delen
av en militärbro.
Bron'ker (av grek.), de två från luftstrupen