B - Rosekamp

Brixen
— 2IQ — Broby kyrkby
Ludvig Hotbergs Komedier (1942) o. en biogr.
över Kaj Munk: >Saa hastigt svandt den lyse Somtner*
(1946).
Brix'en, dets. som Bressanone.
Br-rza, grassläkte. B. me'äta,
darrgräs, har plattade, hjärtlika
småax (se bild) i gles vippa. Allmänt
ängsgräs.
Brjansk. 1. Förvaltningsområde
i RSFSR. 92,200 kvkm. — 2. Stad
i B. 1. 87,000 inv. (1939). Tillverkn.
av lokomotiv o. vagnar. Under kriget 1941 ägde
i okt. i området mellan B. o. Vjasma häftiga
strider rum mellan tyskarna o. inringade ryska
styrkor. Huvuddelen av Timosjenkos arméer
hotades. Tyskarna togo 350,000 fångar o. intogo
B. i medio av okt. Återtogs av ryssarna 17 / 9 1943.
Brno [b°rr'nä], tjeck, namnet på Brunn.
Bro, byggnadsverk, avsett för förmedling av
trafik över dalgång el. vattendrag, indelas efter
trafiken i g a t u-, gång-, järnvägs-, kanal-
o. vägbroar, efter materialet 1 bet
o n g-, järn-, sten- o. träbroar.
Brons gång- el. farbana spännes antingen direkt
mellan de med fundament utrustade landfästena
el. i flera spann över däremellan placerade
stöd i form av pelare, pontoner (p o n-
t o n b r o) el. timmerflottor (flottbro).
Stundom kan bron helt el. delvis vara rörlig
för att framsläppa
under densamma
gående
fartygstrafik;
härvid är bron
antingen vridbar
kring en vertikal
el. horisontell
axel, svängresp.
klaffb
r o, el. förskj
utbar i horisontell
el. vertikal
led, r u 11-
resp. 1 y f t b r o.
Men hänsyn till
det sätt, varpå
farbanans tryckbelastningar utan densammas
nämnvärda nedböjning genom det s. k. överredet
förmedlas till brons av landfästen o.
mellanstöd bildade s. k. underrede, skiljer
man på balk-, båg- o. ' h ä n g b r o a r.
Dessa överredets olika konstruktionsformer,
som sedan urminnes tider av människan
byggts med stor konstskicklighet, ha i vår
tid, genom användning av järn o. armerad
betong o. medelst utformning i fackverksystem,
bragts till en hög grad av fulländning så att
man med relativt liten materialförbrukning
kunnat överbygga avsevärda spännvidder med
broar tillräckligt hållbara för den moderna trafikens
starka påkänningar. Jfr Akvedukt.
Bro. i. Församling i Bro o. I.åssa kommun.
TJpps. 1. 823 Inv. (1947). — 2. Kommun
i mell. Bohuslän, Göteb. 1. (past.adr. Brodalen);
Lysekils landsf.distr., Sunnervikens doms.
2,026 inv. (1947). — 3. Kommun i s. Värmland,
Värml. 1. (past.adr. Värmlands Bro); Näs
landsf.distr., Södersysslets doms. 875 inv.
(1947). — 4. Kommun på mell. Gotland, Gotl. 1.
(past.adr. Väskinde); Roma landsf.distr., Gotlands
doms. 291 inv. (i947). Kyrkan delvis
från noo-t. Märkliga trä- o. stenskulpturer.
Broaoh [bra'ts3j, B h a r o c h. stad I n.v.
Indien, Bombay. 45,000 inv. (1931). Bomullsindustri.
Broad [bråd], Charlie Dunbar, f.
1887,
en S- filosof, professor i moralfilosofi
i Cambridge sed. 1933. Bl. arbeten: Mind and
its place in nature, Scientific thought o. Five
types of etkical theory. Verksam äv. som övers,
av Hägerströms skrifter.
Broadoasung ibrå'dkastingj, eng. benämning
på rundradio.
Broadway rbrå'd°e>], eng.. »Bredgatan», namn
på huvudgatan i New York o. andra amerik. städer.
Broby, kommun i n.v Västergötland, Skarab.
1. (past.adr. Källby); Kinnefjärdings landsf.­
distr., Kinnefjardings, Kinne o. Kallands doms.
143 inv. (1947).
Broby kyrkby, municipalsamhälle i n.ö.
Skåne, vid Helgeån, Ö. Broby kommun. 853
inv. (1947). Lungsotssanatorium.