Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Brittiska Nordamerika — zi 8 — Brix<br />
nas krigsmakt ställdes t. v. under en gemensam<br />
överbefälh., fältmarskalk Auchinleck, som avgick<br />
nov. s. å., varefter högkvarteret upplöstes.<br />
— Historia. Det britt, väldet i Indien leder<br />
sitt upphov från 1612, då det 1600 bildade<br />
Ostindiska kompaniet anlade ett faktori i Surat<br />
på v. kusten. Besittningen utvidgades 1639 med<br />
Madras, 1661 med Bombay o. 1690 med Calcutta.<br />
Under ständiga strider dels med inhemska<br />
furstar, dels med konkurrerande europeiska<br />
handelskompanier utsträcktes väldet<br />
under 1700-t. att omfatta hela Bengalen samt<br />
under Napoleonskrigen äv. s. delen av Främre<br />
Indiska halvön. Britt, kronan, som efter hand<br />
utövade starkare kontroll över kompaniet o.<br />
understödde dess kraftiga erövringspolitik under<br />
i8oo-t:s förra hälft, gjorde sig 1858, efter<br />
det farliga sepoysupproret 1857, till koloniens<br />
ägare o. tillsatte en guvernör med titeln vicekonung.<br />
1877 förklarades Indien för kejsardöme<br />
med Storbritanniens regent som kejsare.<br />
1885 grundades under britt, ledning den<br />
hinduiska nationalkongressen, som till Första<br />
världskr. förhöll sig lojal mot engelsmännen<br />
men efter 1915 under Gandhis ledning upptog<br />
kravet på självstyrelse. De civila olydnadskampanjerna<br />
under 1920-talet o. de alltmer framträdande<br />
motsättningarna mellan kongressen o.<br />
det av Jinnah ledda Muhammedanska förbundet<br />
gåvo upphov till 1935 års Government of India<br />
Act, varigenom en vidsträckt provinsiell autonomi<br />
infördes. Efter Andra världskr. tilltog den<br />
inre spänningen o. våldsamma strider ägde rum<br />
mellan hinduer o. muhammedaner, vilka senare<br />
allt kraftigare höjde kravet på en självständig<br />
muhammedans!* stat (Pakistan). Mars 1946 förhandlade<br />
Cripps med Nehru o. Jinnah, vilket<br />
inte ledde till något avgörande, varför i maj s. å.<br />
föreslogs, att en rent indisk interimsregering<br />
skulle bildas o. en konstituerande nationalförsamling<br />
inkallas. Såväl kongressen som muhammedanska<br />
förbundet accepterade planen<br />
(muhammedanerna först sedan de fått försäkringar<br />
ang. Pakistan). Intcrimsreg. bildades i<br />
sept. med Nehru som konseljpresident o.<br />
utrikesminister. Muhammedanerna inträdde i<br />
reg. men bojkottade den konstituerande församlingen<br />
o. gjorde febr.—mars 1947 ett misslyckat<br />
försök att gripa makten i Punjab.<br />
20 febr. s. å. förklarade premierminister Attlee<br />
i underhuset, att Indien senast i juni 1948 skulle<br />
överlämnas åt indierna själva o. att den britt,<br />
civila o. militära förvaltningen skulle upphöra.<br />
Samtidigt utnämndes lord Mountbatten till<br />
vicekonung. Denne förhandlade framgångsrikt<br />
våren 1947 med de indiska ledarna. Kongressen<br />
uppgav därvid motståndet mot Pakistan o. gick<br />
med på Indiens delning i två stater med egna<br />
konstituerande församlingar. De nya statsbildningarna<br />
erh. dominionställniug "/g s. å. Punjabs<br />
delning blev upptakten till ohyggliga blodbad<br />
mellan hinduer, muhammedaner o. sikher. En<br />
väldig folkomflyttning, som berörde flera mill.,<br />
ägde rum under hösten 1947. En allvarlig försämring<br />
inträdde i förhållandet mellan Pakistan<br />
o. Indiska unionen. Tvist uppstod bl. a. om<br />
Kashmir, som anslöt sig till Indiska unionen.<br />
Muhammedanska friskaror ryckte in i Kashmir<br />
men fördrevos av indiska trupper. Jan. 1948<br />
hänsköt Indiska unionen frågan om Kashmir till<br />
FN. so/^ IQ48 föll Gandhiför mördarhand. Mördaren<br />
tillhörde en extrem grupp inom nationalistorganisationcn<br />
Hindu Mahasabha, som länge<br />
visat missnöje med Gandhis försök att stifta<br />
fred mellan Indiska unionen o. Pakistan. M >untbatten,<br />
som aug. 1947 utsågs till generalguvernör,<br />
efterträddes juni 1948 av C. Rajagopalachari.<br />
Medl. av FN:s ekon. o. sociala råd 1946—47.<br />
Brittiska Nordamerika omfattar Canada,<br />
Newfoundland o. Labrador.<br />
Brittiska Nordborneo, britt, protektorat,<br />
omfattande n. Borneo. 76,561 kvkm, 302,000<br />
inv. (1939). Utförsel av kautschuk, timmer,<br />
tobak m m. Guvernörens säte: Sandakan.<br />
Brittiska samväldet, eng. The British<br />
Commonwealth of Nations, omfattar<br />
1948 i Europa 311,855 kvkm med 48,869,000 inv.<br />
(Storbritannien med Nord-Irland, ön Man,<br />
Kanalöarna, Gibraltar o. Malta), i Asien<br />
4,600,000 kvkm med 390 mill. inv. (dominicrna<br />
Indiska unionen, Pakistan o. Ceylon, kronkolonierna<br />
Cypern, Sarawak o. Nord-Borneo,<br />
protektoraten Brunei o. Malajiska unionen samt<br />
Aden, Perim, Sokotra, Kuria-Muriaöarna,<br />
Bahreinöarna, Lackadiverna, Andamanerna o.<br />
Nikobarerna), i Afrika 9,879,000 kvkm med 63<br />
mill. inv. (dominiet Sydafrikanska unionen med<br />
Sydvästafrika, Syd-Rhodesia, kolonierna Gambia,<br />
Sierra Leone, Guldkusten, Nigeria, S:t Helena<br />
med Ascension m.fl. öar, Nord-Rhodesia, Kenya,<br />
Seychellerna o. Mauritius, protektoraten Nyasaland,<br />
Sansibar, Uganda, Somaliland, Basutoland,<br />
Bechuanaland o. Swaziland, förvaltarskapen<br />
v. Togo, v. Kamerun o. Tanganyikaterritoriet<br />
samt kondominatet Anglo-egyptiska Sudan),<br />
i Australien o. Oceanien 8., mill. kvkm med<br />
10.1 mill. inv. (dominiet Australiska statsförbundet<br />
med Papuaterritoriet o. mandatområdet Nya<br />
Guinea, dominiet Nya Zeeland med mandatområdet<br />
Satnoa samt en mängd småöar i s. Oceanien,<br />
kolonierna Fijiöarna o. Western Pacific Islands<br />
samt mandatområdet Nauru), i Amerika<br />
10,289,000 kvkm med 14.4 mill. inv. (dominiet<br />
Canada o. Newfoundland med Labrador, kronkolonierna<br />
Bermudasöarna, Bahamaöarna, Britt.<br />
Guayana, Britt. Honduras, Jamaica med kringliggande<br />
öar, Leeward Islands, Barbados, Windward<br />
Islands, Trinidad o. Tobago samt Falklandsöarna).<br />
Brittiska Soma'lilandet, britt, protektorat i<br />
n.ö. Afrika, vid Adenviken. 176,000 kvkm,<br />
700,000 inv. (1946). I det inre är B. ett torrt,<br />
ofruktbart stäppland; endast på kusten i n.<br />
drives något åkerbruk. Genom B. gå flera karavanvägar<br />
ut till hamnarna Berbera o. Zeila,<br />
från vilka utföras skinn o. hudar, nötboskap,<br />
får, getter, gummi o. harts. Huvudstad: Berbera.<br />
— B., som genom gränsregleringar 1887 o.<br />
1891 med Frankrike o. Italien fick sin nuv.<br />
gestalt, utrvmdes av engelsmännen aug. 1940<br />
men återtogs från Italien mars 1941.<br />
Brittiska Västafrika, sammanfattande namn<br />
på de britt. omr. i Västafrika: Gambia, Sierra<br />
Leone, Guldkusten o. Nigeria. 26.7 mill. inv.<br />
Brittiska Västindien, sammanfattande benämning<br />
på de britt, öarna mellan Nord- o.<br />
Sydamerika, varav de största äro Bahamaöarna<br />
o. Jamaica. Jfr Västindien.<br />
Brittiska öarna, ögrupp i n.v. Europa, omfattande<br />
öarna Storbritannien, Irland, Man o.<br />
Angelsey, ögrupperna Hebriderna, Orkneyöarna<br />
o. Shetlandsöarna samt en mängd småöar.<br />
Sammanlagda antalet öar är c:a 1,100,<br />
tills. 313,239 kvkm med c:a 50 mill. inv.<br />
Brittiska Östafrika, sammanfattande namn<br />
på de britt, områdena i Östafrika: Kenya,<br />
Ugandaprotektoratet, Tanganyikaterrltoriet o.<br />
Sansibar. 13 mill. inv.<br />
Brittsommar el. brittmässesomm<br />
a r, urspr. benämning på 4 dagar omkr.<br />
7 okt. (Birgittas dag), i regel med vackert<br />
väder; äv. varma dagar när som helst under<br />
hösten.<br />
Brive [brivv] el. B. -1 a - G a i 11 a r d e<br />
[-gajarrd'], stad i s. Frankrike, dep Corréze<br />
(Limousin). 29,000 inv. (rg36). Kvarnstenstillverkning.<br />
Brix, Hans, f. 1870, dansk litteraturhistoriker,<br />
prof. i Köpenhamn 1924—41. Bl, arb,
Change language