B - Rosekamp
B - Rosekamp B - Rosekamp
Brittiska Honduras — 217 — (Brittiska) Indien (i945)- Huvudstad: Georgetown. 1940 erhöll För. Stat. en flottbas i B. med nyttjanderätt i 99 år. Brittiska Hondu'ras, britt, kronkoloni i Centralamerika, omfattande s.ö. delen av halvön Yucatan. 21,535 kvkm, 63,000 inv. (1945) (negrer, mulatter, kreoler o. c:a 600 vita). Viktigaste utförselvaror äro mahogny, harts, bananer, kokosnötter, cederträ o. sköldpadd. Huvudstad: Belize. — B. kom under eng. överhöghet 1763; lydde under Jamaica 1862—84 o. blev därpå självständig koloni. (Brittiska) Indien, 1947 delat i Indiska unionen o. Pakistan, omfattar Främre Indiska halvön. 4,901,923 kvkm, 389 mill. inv. (1941). Geografiska förhållanden o. klimat avhandlas i art. Främre Indien o. Bortre Indien. — Befolkningen, fördelad på nära 50 folk, utgöres till 3 l t av indoeuropéer (hinduer), 72 mill. av dravidafolk o. 13 mill. mongoler. Omkr. 340,000 äro engelskfödda. I B. talas omkr. 225 språk, av vilka de viktigaste äro bengali (53 mill.), hindi med hindustani (121 mill.), marathi (21 mill.), pandjabi (25 mill.) samt dravidiska språk (72 mill.). De viktigaste religionerna äro hinduismen (239 mill. bekännare), islam (94 mill.) o. kristendomen (6 mill.). — Näringar. Huvudnäring är jordbruket, som sysselsätter 3 / 3 av befolkningen. Viktigaste produkter äro ris (skörd 33 mill. ton), vete (10 mill.), sockerrör (7 mill.), te, bomull, jute, rovor, senap, linfrö, sesam, indigo, jordnötter, kaffe, kautschuk. — Av boskap hållas nötkreatur, bufflar, får, getter, hästar, mulor, åsnor o. kameler. — Bergsbrukets förnämsta produkter äro bergolja, stenkol, salt, järn, bly, mangan, koppar o. krom, guld, silver, tenn, rubiner, diamanter. — Av industrigrenar är vävnadsindustrien mest betydande. — Administrativt indelas B. i 17 provinser, av vilka de elva största till delningen 1947 styrdes av britt, guvernörer. Provinserna (utom Madras) indelas i divisioner o. dessa (samt Madras) i distrikt. Inom provinserna ligga omkr. 560 furstestater, av vilka de flesta 1947 förklarade sig villiga att inträda i unionen. Hos dessa representerades britt, intressen förr av agenter (»agentskap»). I spetsen för B:s centralregering, Executive council, stod till I5 / s 1947 vicekonungen (i Delhi), som var britt, ämbetsman o. fick direktiv från statssekreteraren för Indien, vilken var ledamot av britt, regeringen o. chef för »India Office» i London. — Undervisningen ombesörjes av omkr. 225,000 skolor med 14 mill. lärjungar samt 18 univ. o. högskolor, det största i Calcutta (25,000 stud.) Läskunnigheten är dock ännu låg (28.1 mill.). — Armé: Den britt, hären utgjordes till 1939 av omkr. 60,000 man, den infödda av omkr. 150,000 man med eng. officerare på alla högre poster. Dessutom fanns en icke permanent armé av engelsmän o. infödingar samt en infödd tcrritorialarmé, vartill kommo de indiska furstarnas trupper. 1942 funnos omkr. i mill. indier under vapen. Armén o. flottan uppdelades 1947 pä Indiska unionen o. Pakistan. De bägge dominier-
Brittiska Nordamerika — zi 8 — Brix nas krigsmakt ställdes t. v. under en gemensam överbefälh., fältmarskalk Auchinleck, som avgick nov. s. å., varefter högkvarteret upplöstes. — Historia. Det britt, väldet i Indien leder sitt upphov från 1612, då det 1600 bildade Ostindiska kompaniet anlade ett faktori i Surat på v. kusten. Besittningen utvidgades 1639 med Madras, 1661 med Bombay o. 1690 med Calcutta. Under ständiga strider dels med inhemska furstar, dels med konkurrerande europeiska handelskompanier utsträcktes väldet under 1700-t. att omfatta hela Bengalen samt under Napoleonskrigen äv. s. delen av Främre Indiska halvön. Britt, kronan, som efter hand utövade starkare kontroll över kompaniet o. understödde dess kraftiga erövringspolitik under i8oo-t:s förra hälft, gjorde sig 1858, efter det farliga sepoysupproret 1857, till koloniens ägare o. tillsatte en guvernör med titeln vicekonung. 1877 förklarades Indien för kejsardöme med Storbritanniens regent som kejsare. 1885 grundades under britt, ledning den hinduiska nationalkongressen, som till Första världskr. förhöll sig lojal mot engelsmännen men efter 1915 under Gandhis ledning upptog kravet på självstyrelse. De civila olydnadskampanjerna under 1920-talet o. de alltmer framträdande motsättningarna mellan kongressen o. det av Jinnah ledda Muhammedanska förbundet gåvo upphov till 1935 års Government of India Act, varigenom en vidsträckt provinsiell autonomi infördes. Efter Andra världskr. tilltog den inre spänningen o. våldsamma strider ägde rum mellan hinduer o. muhammedaner, vilka senare allt kraftigare höjde kravet på en självständig muhammedans!* stat (Pakistan). Mars 1946 förhandlade Cripps med Nehru o. Jinnah, vilket inte ledde till något avgörande, varför i maj s. å. föreslogs, att en rent indisk interimsregering skulle bildas o. en konstituerande nationalförsamling inkallas. Såväl kongressen som muhammedanska förbundet accepterade planen (muhammedanerna först sedan de fått försäkringar ang. Pakistan). Intcrimsreg. bildades i sept. med Nehru som konseljpresident o. utrikesminister. Muhammedanerna inträdde i reg. men bojkottade den konstituerande församlingen o. gjorde febr.—mars 1947 ett misslyckat försök att gripa makten i Punjab. 20 febr. s. å. förklarade premierminister Attlee i underhuset, att Indien senast i juni 1948 skulle överlämnas åt indierna själva o. att den britt, civila o. militära förvaltningen skulle upphöra. Samtidigt utnämndes lord Mountbatten till vicekonung. Denne förhandlade framgångsrikt våren 1947 med de indiska ledarna. Kongressen uppgav därvid motståndet mot Pakistan o. gick med på Indiens delning i två stater med egna konstituerande församlingar. De nya statsbildningarna erh. dominionställniug "/g s. å. Punjabs delning blev upptakten till ohyggliga blodbad mellan hinduer, muhammedaner o. sikher. En väldig folkomflyttning, som berörde flera mill., ägde rum under hösten 1947. En allvarlig försämring inträdde i förhållandet mellan Pakistan o. Indiska unionen. Tvist uppstod bl. a. om Kashmir, som anslöt sig till Indiska unionen. Muhammedanska friskaror ryckte in i Kashmir men fördrevos av indiska trupper. Jan. 1948 hänsköt Indiska unionen frågan om Kashmir till FN. so/^ IQ48 föll Gandhiför mördarhand. Mördaren tillhörde en extrem grupp inom nationalistorganisationcn Hindu Mahasabha, som länge visat missnöje med Gandhis försök att stifta fred mellan Indiska unionen o. Pakistan. M >untbatten, som aug. 1947 utsågs till generalguvernör, efterträddes juni 1948 av C. Rajagopalachari. Medl. av FN:s ekon. o. sociala råd 1946—47. Brittiska Nordamerika omfattar Canada, Newfoundland o. Labrador. Brittiska Nordborneo, britt, protektorat, omfattande n. Borneo. 76,561 kvkm, 302,000 inv. (1939). Utförsel av kautschuk, timmer, tobak m m. Guvernörens säte: Sandakan. Brittiska samväldet, eng. The British Commonwealth of Nations, omfattar 1948 i Europa 311,855 kvkm med 48,869,000 inv. (Storbritannien med Nord-Irland, ön Man, Kanalöarna, Gibraltar o. Malta), i Asien 4,600,000 kvkm med 390 mill. inv. (dominicrna Indiska unionen, Pakistan o. Ceylon, kronkolonierna Cypern, Sarawak o. Nord-Borneo, protektoraten Brunei o. Malajiska unionen samt Aden, Perim, Sokotra, Kuria-Muriaöarna, Bahreinöarna, Lackadiverna, Andamanerna o. Nikobarerna), i Afrika 9,879,000 kvkm med 63 mill. inv. (dominiet Sydafrikanska unionen med Sydvästafrika, Syd-Rhodesia, kolonierna Gambia, Sierra Leone, Guldkusten, Nigeria, S:t Helena med Ascension m.fl. öar, Nord-Rhodesia, Kenya, Seychellerna o. Mauritius, protektoraten Nyasaland, Sansibar, Uganda, Somaliland, Basutoland, Bechuanaland o. Swaziland, förvaltarskapen v. Togo, v. Kamerun o. Tanganyikaterritoriet samt kondominatet Anglo-egyptiska Sudan), i Australien o. Oceanien 8., mill. kvkm med 10.1 mill. inv. (dominiet Australiska statsförbundet med Papuaterritoriet o. mandatområdet Nya Guinea, dominiet Nya Zeeland med mandatområdet Satnoa samt en mängd småöar i s. Oceanien, kolonierna Fijiöarna o. Western Pacific Islands samt mandatområdet Nauru), i Amerika 10,289,000 kvkm med 14.4 mill. inv. (dominiet Canada o. Newfoundland med Labrador, kronkolonierna Bermudasöarna, Bahamaöarna, Britt. Guayana, Britt. Honduras, Jamaica med kringliggande öar, Leeward Islands, Barbados, Windward Islands, Trinidad o. Tobago samt Falklandsöarna). Brittiska Soma'lilandet, britt, protektorat i n.ö. Afrika, vid Adenviken. 176,000 kvkm, 700,000 inv. (1946). I det inre är B. ett torrt, ofruktbart stäppland; endast på kusten i n. drives något åkerbruk. Genom B. gå flera karavanvägar ut till hamnarna Berbera o. Zeila, från vilka utföras skinn o. hudar, nötboskap, får, getter, gummi o. harts. Huvudstad: Berbera. — B., som genom gränsregleringar 1887 o. 1891 med Frankrike o. Italien fick sin nuv. gestalt, utrvmdes av engelsmännen aug. 1940 men återtogs från Italien mars 1941. Brittiska Västafrika, sammanfattande namn på de britt. omr. i Västafrika: Gambia, Sierra Leone, Guldkusten o. Nigeria. 26.7 mill. inv. Brittiska Västindien, sammanfattande benämning på de britt, öarna mellan Nord- o. Sydamerika, varav de största äro Bahamaöarna o. Jamaica. Jfr Västindien. Brittiska öarna, ögrupp i n.v. Europa, omfattande öarna Storbritannien, Irland, Man o. Angelsey, ögrupperna Hebriderna, Orkneyöarna o. Shetlandsöarna samt en mängd småöar. Sammanlagda antalet öar är c:a 1,100, tills. 313,239 kvkm med c:a 50 mill. inv. Brittiska Östafrika, sammanfattande namn på de britt, områdena i Östafrika: Kenya, Ugandaprotektoratet, Tanganyikaterrltoriet o. Sansibar. 13 mill. inv. Brittsommar el. brittmässesomm a r, urspr. benämning på 4 dagar omkr. 7 okt. (Birgittas dag), i regel med vackert väder; äv. varma dagar när som helst under hösten. Brive [brivv] el. B. -1 a - G a i 11 a r d e [-gajarrd'], stad i s. Frankrike, dep Corréze (Limousin). 29,000 inv. (rg36). Kvarnstenstillverkning. Brix, Hans, f. 1870, dansk litteraturhistoriker, prof. i Köpenhamn 1924—41. Bl, arb,
- Page 61 and 62: Birkenia - 167- Biskvi jurist o. po
- Page 63 and 64: Bissen — 169 Bjerke arbeten Lands
- Page 65 and 66: Björgvin — 171 — Björn Björg
- Page 67 and 68: Black Mountains — iy-3 — Blaede
- Page 69 and 70: Blasco Ibanez - 175 — Blenheim Bl
- Page 71 and 72: von Blixen-Finecke - 177 - Blodgrup
- Page 73 and 74: Blodstämning — 179 — Blomdiagr
- Page 75 and 76: Bluhme — I8l — Blygdben Bluhme
- Page 77 and 78: Blå porten -183- Blå tornet ning
- Page 79 and 80: Blödarsjuka — 185 — Boccaccio
- Page 81 and 82: von Bodenstedt — 187 — Bogazkö
- Page 83 and 84: Bohusläns regemente — 189 — Bo
- Page 85 and 86: Bolin — 191 — Bollnäs denna br
- Page 87 and 88: Bombflyg — 193 — Bonde V. Ghats
- Page 89 and 90: Boninöarna — 195 — Bonvax fär
- Page 91 and 92: *?* Bordeauxvätska - 197 - Borgerl
- Page 93 and 94: Boris Godunov _ 199 — Borrby Bori
- Page 95 and 96: Borysiaw Bossi Boryslaw [båiiss'la
- Page 97 and 98: Boteå — 203 — Botulism skald o
- Page 99 and 100: Bouppteckning — 205 — Boutellea
- Page 101 and 102: Bräcka — 207 — Brahe Bräcka (
- Page 103 and 104: Brandenburg i— 209 — Bränner i
- Page 105 and 106: Brasklapp — 211 — Bravur motst
- Page 107 and 108: Breitinger - 213 - Breslau Breiting
- Page 109 and 110: Brianza - 215 - Brinel len i Locarn
- Page 114 and 115: Brixen — 2IQ — Broby kyrkby Lud
- Page 116 and 117: Bro-Malma — zzi — Bronker Bro-M
- Page 118 and 119: Broström — 2Z3 — Bruchsal —2
- Page 120 and 121: Brunelleschi — 225 — Brunockra
- Page 122 and 123: Briihl — 227 — Bråck Briihl fb
- Page 124 and 125: Brännspegel — 229 — Bubastis b
- Page 126 and 127: Budde — 231 — Buffertförmåga
- Page 128 and 129: Bukowski — 233 — Bulgarien sed.
- Page 130 and 131: Bulwer — 235 — Bure o. politike
- Page 132 and 133: Burlington Magazine — 237 — Bur
- Page 134 and 135: Butzer — 239 — von Biilow me'tr
- Page 136 and 137: Byordning — 241 — Byström og;
- Page 138 and 139: Bååt — 243 — Bältros rinner
- Page 140: BÖmmelfjord — 245 — Böök Bö
Brittiska Honduras — 217 — (Brittiska) Indien<br />
(i945)- Huvudstad: Georgetown. 1940 erhöll<br />
För. Stat. en flottbas i B. med nyttjanderätt<br />
i 99 år.<br />
Brittiska Hondu'ras, britt, kronkoloni i<br />
Centralamerika, omfattande s.ö. delen av<br />
halvön Yucatan. 21,535 kvkm, 63,000 inv.<br />
(1945) (negrer, mulatter, kreoler o. c:a 600<br />
vita). Viktigaste utförselvaror äro mahogny,<br />
harts, bananer, kokosnötter, cederträ o. sköldpadd.<br />
Huvudstad: Belize. — B. kom under<br />
eng. överhöghet 1763; lydde under Jamaica<br />
1862—84 o. blev därpå självständig koloni.<br />
(Brittiska) Indien, 1947 delat i Indiska<br />
unionen o. Pakistan, omfattar Främre<br />
Indiska halvön. 4,901,923 kvkm, 389 mill. inv.<br />
(1941). Geografiska förhållanden o. klimat avhandlas<br />
i art. Främre Indien o. Bortre Indien.<br />
— Befolkningen, fördelad på nära 50 folk, utgöres<br />
till<br />
3 l t av indoeuropéer (hinduer), 72<br />
mill. av dravidafolk o. 13 mill. mongoler.<br />
Omkr. 340,000 äro engelskfödda. I B. talas<br />
omkr. 225 språk, av vilka de viktigaste äro bengali<br />
(53 mill.), hindi med hindustani (121 mill.),<br />
marathi (21 mill.), pandjabi (25 mill.) samt dravidiska<br />
språk (72 mill.). De viktigaste religionerna<br />
äro hinduismen (239 mill. bekännare),<br />
islam (94 mill.) o. kristendomen (6 mill.).<br />
— Näringar. Huvudnäring är jordbruket,<br />
som sysselsätter<br />
3 / 3 av befolkningen. Viktigaste<br />
produkter äro ris (skörd 33 mill.<br />
ton), vete (10 mill.), sockerrör (7 mill.), te,<br />
bomull, jute, rovor, senap, linfrö, sesam,<br />
indigo, jordnötter, kaffe, kautschuk. — Av<br />
boskap hållas nötkreatur, bufflar, får, getter,<br />
hästar, mulor, åsnor o. kameler. — Bergsbrukets<br />
förnämsta produkter äro bergolja, stenkol,<br />
salt, järn, bly, mangan, koppar o. krom,<br />
guld, silver, tenn, rubiner, diamanter. — Av<br />
industrigrenar är vävnadsindustrien mest betydande.<br />
— Administrativt indelas B. i 17 provinser,<br />
av vilka de elva största till delningen 1947<br />
styrdes av britt, guvernörer. Provinserna (utom<br />
Madras) indelas i divisioner o. dessa (samt<br />
Madras) i distrikt. Inom provinserna ligga omkr.<br />
560 furstestater, av vilka de flesta 1947 förklarade<br />
sig villiga att inträda i unionen. Hos dessa<br />
representerades britt, intressen förr av agenter<br />
(»agentskap»). I spetsen för B:s centralregering,<br />
Executive council, stod till<br />
I5 / s 1947<br />
vicekonungen (i Delhi), som var britt, ämbetsman<br />
o. fick direktiv från statssekreteraren<br />
för Indien, vilken var ledamot av britt, regeringen<br />
o. chef för »India Office» i London. — Undervisningen<br />
ombesörjes av omkr. 225,000 skolor<br />
med 14 mill. lärjungar samt 18 univ. o. högskolor,<br />
det största i Calcutta (25,000 stud.)<br />
Läskunnigheten är dock ännu låg (28.1 mill.). —<br />
Armé: Den britt, hären utgjordes till 1939 av<br />
omkr. 60,000 man, den infödda av omkr. 150,000<br />
man med eng. officerare på alla högre poster.<br />
Dessutom fanns en icke permanent armé av<br />
engelsmän o. infödingar samt en infödd tcrritorialarmé,<br />
vartill kommo de indiska furstarnas<br />
trupper. 1942 funnos omkr. i mill. indier under<br />
vapen. Armén o. flottan uppdelades 1947 pä<br />
Indiska unionen o. Pakistan. De bägge dominier-
Change language